Lunds kommuns finansiella ställning

Sammanfattningsvis konstateras att kommunen står bra finansiellt rustad inför framtiden. En beskrivning och analys av kommunens resultat görs på de kommande sidorna i den finansiella analysen.

Årets resultat för kommunkoncernen

Resultatet 2023 för Lunds kommunkoncern uppgick till 386 miljoner kronor, varav kommunen bidrog med 187 miljoner kronor och bolag och kommunalförbund med 260 miljoner kronor. Justeringar för att hantera interna mellanhavanden mellan kommunen och bolagen var 161 miljoner kronor och bestod i huvudsak av utdelningar från bolag till kommun, utdelningar från bolagen till moderbolaget Lunds Rådhus samt mindre koncerninterna försäljningar av fastigheter.

Årets resultat för kommunkoncernen med avdrag för årets jämförelsestörande poster var 205 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 631 miljoner kronor för 2022. Motsvarande för kommunen var minus 101 miljoner kronor (535 miljoner kronor 2022).

Positivt resultat trots jämförelsestörande poster

Kommunfullmäktige beslutar inte om någon samlad budget för kommunkoncernen. Det budgeterade resultatet för kommunen var -23 miljoner kronor och kommunens utfall för året medförde en positiv budgetavvikelse om 211 miljoner kronor.

Jämförelsestörande poster är händelser i kommunens verksamhet som stör jämförelser med andra perioders resultat. Vissa poster såsom resultat och värdeförändringar från värdepapper samt resultat från tomtförsäljning i samband med markexploatering kan variera kraftigt mellan åren och redovisas alltid som jämförelsestörande poster.

Vid en jämförelse av koncernens resultat exklusive jämförelsestörande poster med 2023 var det främst kommunen och LKF AB som gick ut med lägre resultat för året. Viktigt att nämna är dock att både kommunen och LKF når sina respektive finansiella mål.

Lunds Rådhus-koncernen

Lunds Rådhus

Lunds Rådhus redovisade ett lägre resultat än föregående år. Resultatet beror till största del av anteciperad utdelning om 28 miljoner kronor från dotterbolaget LKF. Till följd av negativt resultat i Visit Lund har moderbolaget gjort en nedskrivning av aktierna i Visit Lund med 1,9 miljoner kronor. Båda dessa poster är föremål för justering i Lunds kommunkoncern.

LKF

LKF redovisade ett lägre resultat än föregående år. Rörelsens intäkter ökade till följd av ökat fastighetsbestånd och hyreshöjning för både bostäder och lokaler, samtidigt som bolaget till följd av strategiskt arbete och driftoptimering inom olika delar håller driftskostnaderna på samma nivå som föregående år. Det lägre resultatet är en följd av lägre finansnetto till följd av stigande räntor och en ökning av långfristiga skulder samt nedskrivning av två fastigheter.

LKP

LKP redovisade ett lägre resultat än föregående år. Parkeringstalen återvände till det normala och 2023 var första året bolaget har nått över 100 miljoner kronor i omsättning, trots att bolaget inte gjort någon justering av priserna på korttidsparkering. Rörelsens kostnader har ökat, men bolaget fattade en del viktiga beslut under året, vilket bidrog till att mildra storleken på förlusten. Även LKP påverkades av ökning av långfristiga lån och stigande räntor och finansnettot landade väsentligt lägre än 2022 och är den största orsaken till resultatminskningen för året.

Visit Lund

Visit Lund redovisar ett resultat som var lägre än föregående år. Omsättningen i bolaget ökade till följd av fler genomförda arrangemang under året. Rörelseresultatet landade på minus två miljoner, vilket är högre än föregående års resultat och i nivå med beslutad budget där Visit Lund fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas och förväntas nå break-even under 2025. Skillnaden mot föregående år förklaras främst med att Visit Lund mottag ett internt koncernbidrag under föregående år. Detta minskade förlusten då, men har inte någon motsvarighet i år.

Fastighets AB Lund Arena

Fastighets AB Lund Arena redovisade med ett positivt resultat, dock marginellt sämre än föregående år. Minskningen beror främst på högre räntekostnader på det långfristiga lånet till Lunds kommun. Intäkterna i bolaget ökade till följd av hyreshöjning men rörelsekostnaderna i bolaget har ökat i nivå med intäktsökningen.

Kraftringen-koncernen

Kraftringen-koncernen redovisade ett högre resultat än föregående år. Det beror främst på att energinettot, det vill säga skillnaden mellan energiintäkter och energikostnader, var 227 miljoner kronor högre. Nettoomsättningen i koncernen minskade främst till följd av lägre priser, men även volymerna minskade på grund av varmare väder. Under den extrema prisvolatiliteten 2022 reserverades för framtida förluster på prissäkringar i den norska verksamheten, vilket påverkar jämförelsen med föregående års energinetto positivt. Årets energinetto har påverkats negativt av kraftigt höjda biobränslepriser och totalt ca 5 procent lägre energivolymer medan lönsamheten för leverans av el har förbättrats jämfört med föregående år. Därutöver har resultatet i koncernen påverkats negativt av material- och resursbrist och kostnadsinflation i entreprenadverksamheten. Under året har ett antal åtgärder vidtagits för att minska kostnader och förbättra resultatet.

Kommualförbund

Räddningstjänsten Syd

Räddningstjänsten Syd redovisade ett resultat som var högre än föregående år. Under året har en omläggning skett av brandmäns och styrkeledares särskilda avtalspension, som ungefär 100 medarbetare valde att gå in. Omläggningen innebar en positiv redovisningsmässig engångseffekt på pensionskostnaderna som minskade till följd av lägre pensionsskuld och detta var den största orsaken till det högre resultatet.

VA SYD

VA SYD redovisade ett negativt resultat i nivå något högre än budget innan avsättning görs mot skuld till kollektivet. Intäkterna påverkas av en höjning av brukningsavgifterna och anläggningsavgifterna, men har totalt sett minskat på grund av lägre vattenförbrukning, främst inom villor och flerfamiljehus. Kostnadssidan var relativt oförändrad jämfört med 2022.

Årets resultat Lunds kommun

Lunds kommuns resultat om 187 miljoner kronor var en försämring med 180 miljoner kronor jämfört med 2022.

I resultat ingår jämförelsestörande poster om 288 miljoner, att jämföra med budget 121 miljoner och föregående år minus 169 miljoner kronor. De större poster som ingår i posten är exploateringsresultat, kostnader för Maxima-projektet och värdereglering av kortfristiga placeringar.

Exploateringsresultat

Exploateringsresultatet landade på 143 miljoner (87), en ökning med 18 miljoner jämfört med budget och 57 miljoner kronor jämfört med föregående år. Intäkterna var i nivå med föregående år och resultatnivåerna var likvärdiga, dock påverkades föregående år av nedskrivning av mark i ett projekt. Något som inte hade någon motsvarighet i år.

Maxima

Lunds kommuns beslut att åter ansluta till Maxima-projektet resulterade i en positiv resultateffekt om 106 miljoner kronor för året. Under 2022 gjordes en avsättning om 151 miljoner kronor på grund av Lunds kommuns beslut att inte ansluta till projektet. Posten avsåg dels nedlagda kostnader till och med beslut och dels merkostnader för omprojektering. Efter Lunds kommuns beslut att återansluta gjordes en genomgång av kostnaderna. Merkostnaderna blev lägre än förväntat och av redan fakturerade kostnader kunde viss del återföras i projektet hos VA SYD. För närvarande pågår utredning av återstående fakturerade 45 miljoner kronor.

Placeringar

Slutligen bidrog värdereglering av kommunens kortfristiga placeringar till en positiv effekt om 37 miljoner kronor för 2023. Föregående år, när börsutvecklingen var sämre, var motsvarande utfall minus 53 miljoner kronor.

Mer information om övriga jämförelsestörande intäkts- och kostnadsposter finns i not 5 och 10.

Resultat exklusive jämförelsestörande poster

Exkluderas de jämförelsestörande posterna uppgick resultatet till minus 101 miljoner kronor, att jämföra med 2022 års motsvarande om 535 miljoner kronor. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster är 43 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på högre skatteintäkter än budgeterat samtidigt som nämnderna totalt sett redovisade en negativ budgetavvikelse.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Skatteintäkter och generella statsbidrag är högre än budget med 165 miljoner kronor. De högre skatteintäkterna beror främst på en totalt sett starkare utveckling av lönesumman där högre pensioner till följd av en hög inflation påverkar skatteunderlaget positivt. Trots lågkonjunktur under 2023 har arbetslösheten hållit sig på en relativt låg nivå vilket också bidrar positivt till skatteunderlaget.

Nämndernas resultat

Nämnderna visar totalt en negativ budgetavvikelse om 46 miljoner kronor och är främst hänförlig till äldreomsorgen samt otillräckliga budgetar för försörjningsstöd, utbetalningar av särskilt stöd och drift av fritidsanläggningar. Utifrån rådande ekonomiska läge har nämnderna intensifierat arbetet med att möta ekonomiska utmaningar i framtiden. En vidare analys över nämndernas avvikelse finns i avsnittet Drift- och investeringsredovisning.

Externt finansnetto

Det externa finansnettot var 13 miljoner kronor lägre än budgeterat. Dock påverkas utfallet av en positiv post om 38 miljoner beroende på en gynnsam värdeutveckling på pensionsenhetens placeringar. Denna post budgeteras inte, då det är svårt att ha en vy över marknadsutvecklingen för året. Exkluderas denna post är skillnaden mot budget minus 51 miljoner.

Utdelningar

Utdelningen från de kommunala bolagen blev 48 miljoner kronor lägre än budget. Det är framför allt Kraftringen som gjorde en lägre utdelning för 2023. Anledningen var det låga resultat som Kraftringen hade under verksamhetsåret 2022, främst på grund av ett betydligt lägre energinetto än förväntat.

Ränteintäkter och räntekostnader

På grund av en stigande räntenivå under 2023 blev både ränteintäkterna och räntekostnaderna för kommunen högre än budgeterat för året. Den höga räntenivån påverkar även den ränteintäkt kommunen har för lån som är vidareutlånade till bland annat LKF. Räntekostnaden för dessa lån motsvaras av en lika hög ränteintäkt som innebär att räntenettot inte påverkas avsevärt, men avvikelsen mot budget blir stor för båda posterna.

Räntekostnaderna för kommunens nettolåneskuld blev 198 miljoner kronor samtidigt som ränteintäkterna för nettolåneskulden blev 159 miljoner kronor.

Utveckling av kommunens intäkter och kostnader

Ett sätt att analysera resultatet är att analysera utvecklingen av intäkterna och kostnaderna, det vill säga om en ökad resursförbrukning har täckts av resurstillskott. En eventuell obalans, det vill säga att kostnader överstiger intäkterna, eller en rörelseriktning mot obalans eller ökad obalans, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften eller kapaciteten. Kapacitetsperspektivet handlar om att mäta och redovisa vilken motståndskraft kommunen har på lång sikt ur ett finansiellt perspektiv. I ovan tabell redovisas hur skatteintäkter respektive nettokostnader har utvecklats jämfört med året innan.

Ökningen av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgick till 4,6 procent under 2023. För år 2021 och 2022 var utvecklingen 5,8 procent, vilket är en hög nivå som förklaras av en bra konjunktur samt höga statsbidrag till följd av pandemin.

Kommunens nettokostnader ökade under 2023 med 6,2 procent. Exkluderas jämförelsestörande poster var ökningstakten 11,2 procent. En högre ökningstakt av nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster förklaras av hög inflation under 2023. Detta har bland annat medfört högre personalkostnader i form av pensionskostnad och ökade löner samt ökade kostnader för inköp i verksamheterna.

Året resultat i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning

Ett annat sätt att analysera resultatet på är att se hur årets resultat med/utan jämförelsestörande poster står sig i förhållande till årets skatteintäkter. Lunds kommuns långsiktiga finansiella resultatmål är ett överskott om 2 procent. För 2023 valde Lunds kommun att göra avsteg från det långsiktiga finansiella och budgeterade ett resultatmål om minus 0,3 procent. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 2,3 procent, vilket är positivt. Sedan 2020 har Lunds kommun visat resultat som har varit högre än resultatmålet. Exkluderas de jämförelsestörande posterna uppgick resultatet till minus 1,2 procent.

Årets investeringar

Den kommunala koncernen genomför årligen investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar, i takt med att befolkningen växer.

Nettoinvesteringarna för koncernen uppgick till 2 574 miljoner kronor, vilket var en minskning med 139 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kraftringen och VA SYD har haft högre investeringar under året, LKF har investerat i nivå med föregående år och kommunen och övriga bolag och kommunalförbund har lägre investeringar under året. Bolagens investeringar avser framför allt nybyggnation av hyresbostäder, parkeringshus och investeringar kopplade till energi.

Kommunens nettoinvesteringsvolym inklusive exploateringsverksamheten och bidrag till statlig infrastruktur uppgick 2023 till 903 miljoner kronor. Den årliga investeringsvolymen har legat på ungefär samma nivå under de fem senaste åren med undantag 2022 då investeringsutgifterna landade på 1 225 miljoner kronor, till följd av flera pågående projekt som avslutades eller var i slutfasen.

Jämfört med investeringsramen var utfallet 288 miljoner kronor lägre. Den största avvikelsen gentemot budget finns inom kommunstyrelsen. Även tekniska nämnden, renhållningsstyrelsen och servicenämnden har lägre utfall än ram, samtidigt som investeringarna inom utbildningsnämnden var högre än ramen.

Kommunens exploateringsverksamheten omsatte 242 miljoner kronor i inkomster och 242 miljoner kronor i utgifter, varav 145 miljoner kronor avsåg investeringar i gata och park. Totalt sett var detta i enlighet med totalramen för exploatering.

Delar av investeringarna finansieras med offentliga bidrag eller anslutningsavgifter och under 2023 uppgick dessa till 15 miljoner (17 mnkr) under 2022. Utöver detta uppgick kommunens inkomster i exploateringsverksamheten till 241 miljoner kronor. De sistnämnda redovisas som intäkt i samband med avyttring av tomtmark eller i takt med att underliggande investering färdigställs.

Under 2023 gjordes 55 procent av de totala investeringarna i verksamhetslokaler. Inom investeringar i verksamhetslokaler utgör nästan 44 procent investeringar i pedagogisk verksamhet. Tyngdpunkten ligger inom gymnasieskolan, där de stora projekten även i år varit Hedda Andersson gymnasiet och Campus Vipan. Investeringar i infrastruktur uppgick till 30 procent och investeringar i underhåll och åtgärder kopplade till energi/miljö av kommunens befintliga fastigheter uppgick till 22 procent. Resterande 16 procent består av nämndspecifika investeringar som till största del är investeringar i inventarier.

Redovisningsmässigt görs justeringar, bland annat ska den del av exploateringsverksamhet som avser tomtförsäljning inte redovisas som investeringar enligt redovisningsmässig klassificering. Investeringar i finansiell leasing ingår inte ram utan justeras redovisningsmässigt i samband bokslut. Vidare ingår bidrag till statlig infrastruktur i investeringsramen, men avser inte en anläggningstillgång enligt redovisningsmässig klassificering. Med dessa justeringar i beaktning uppgick de redovisningsmässiga investeringsutgifterna till 1 039 miljoner kronor (1 301 mnkr). Sammanlagda redovisningsmässiga investeringsinkomster uppgick till 15 miljoner kronor (17 mnkr).

Årets investeringar i mer detalj presenteras i avsnittet Drift- och investeringsredovisning.

Självfinansieringsgrad

Självfinansieringsgraden är ett mått på i hur stor utsträckning årets investeringar har finansierats med egna medel. En grad på 100 procent innebär att alla investeringar som är genomförda under året finansieras med egna medel. Detta betyder i sin tur att inga lån behövs för investeringar. Då stärks även det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet.

Kommunens självfinansieringsgrad för 2023 uppgick till 93 procent. Det är en förbättring med 36 procentenheter jämfört med 2022. Orsaken till ökningen är dels att investeringsnivån varit lägre i år, dels att kassaflödet från rörelsefordringar och skulder var lägre föregående år. Det berodde delvis på kommunens åtgärdsprogram som innebar längre förfallotid på kundfordringar, men kortare förfallotid på leverantörsskulder. Självfinansieringsgraden bedöms ligga på en god nivå för året. De senaste fem åren har i genomsnitt 88 procent av kommunens investeringar självfinansierats. En hög grad av självfinansiering har lett till att kommunens låneskuld har varit lägre än vad som var tänkt i budget.

Självfinansieringsgraden för den samlade koncernen uppgick till 67 procent, vilket också är en ökning jämfört med föregående år.

Soliditet

Soliditeten är det viktigaste måttet på ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som har finansierat med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över tid inte försvagas utan behålls eller utvecklas i positiv riktning. De faktorer som påverkar soliditeten är årets resultat samt tillgångarnas och skuldernas förändring.

Koncernens soliditet uppgick till 36 procent, vilket är något högre än 2022 (35 procent) Soliditeten har legat relativt stabil under de senaste åren. Förändringen från 2021 till 2022 beror inte på en sämre ekonomisk ställning utan på att balansomslutningen har ökat på grund av ändrad redovisning av koncernkontot. Kommunen och ingående bolag och kommunalförbund bedöms ha en god ekonomisk ställning.

Kommunens soliditet exklusive lån för annans räkning (främst Lunds kommuns Fastighets AB och VA SYD) uppgick till 49,4 procent vilket är något högre än 2022 (47,4 procent). Om ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden räknas med uppgår soliditeten till 35,3 procent vilket även är något högre jämfört med föregående år. Pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har ökat marginellt sedan 2022.

Risk och kontroll

Med risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen ur ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möte finansiella problem. Med kontroll avses hur kommunen genom en fungerande ekonomistyrning medverkar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. Risk och kontroll hänger samma på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer.

Likviditet

Likviditet är enkelt uttryckt ett bevis på kommunens betalningsförmåga på kort sikt, det vill säga resurser till att kunna avbetala skulder, avgifter och fakturor i tid. Kommunen har som mål att hålla en låg kassalikviditet och minimera låneskulden. För att hantera den finansiella beredskapen på kort sikt används checkräkningskredit, kreditlöften hos bank samt möjligheten att uppta kortfristiga lån via ett certifikatprogram. Kommunens ram för certifikatprogrammet är 2,0 miljarder kronor.

Kreditvärderingsföretaget S & P Global Rating genomför årligen en så kallad rating av Lunds kommun. Kommunen har det högsta möjliga kreditbetyget (AAA) vilket innebär en hög kreditvärdighet. Med denna goda rating som underlag får kommunen bättre möjligheter vid upplåning på kapitalmarknaden genom bland annat lägre räntor och tillgång till fler investerare. En förutsättning för att kunna upprätthålla denna goda rating på lång sikt är att kommunen visar goda resultat i enlighet med de finansiella målen.

Låneskuld

Koncernens externa låneskuld uppgick i slutet av 2023 till 13 155 miljoner kronor. Den externa låneskulden i Lunds kommuns namn uppgick till totalt 7 780 miljoner kronor. Upplåningen för kommunens verksamhet, det vill säga kommunens nettolåneskuld, uppgick till 3 472 miljoner kronor varav 43 miljoner kronor utgjorde leasingskuld. Det innebar en ökning av nettolåneskulden exklusive leasing med 146 miljoner kronor sedan föregående årsskifte. Skuldökningen är lägre än budget vilket främst beror på en lägre investeringsnivå men även ett bättre resultat.

Kommunen har möjlighet att vidareförmedla lån inom de ramar och riktlinjer som beslutas av kommunfullmäktige. Av den externa upplåningen är 4 529 miljoner kronor vidareutlånade till bolag inom kommunkoncernen samt till kommunalförbund.

Kommunens kapital- och räntebindningsstrategi är fastställd i de finansiella riktlinjerna. Syftet med dessa strategier är att minimera den risk som är förknippad med låneskulden.

Nettolåneskuld per 31 dec i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag

Lunds kommuns andra finansiella mål är att nettolåneskulden ska högst uppgå till 60 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet uppfylldes för 2023.

Borgensåtagande

Kommunen har möjlighet att gå i borgen inom de ramar och riktlinjer som sätts upp av kommunfullmäktige. Borgensåtagande innebär att kommunen garanterar att en annan verksamhets skuld kommer att bli betald. Kommunens borgensåtagande uppgick vid årsskiftet till 3 939 miljoner kronor, vilket är en marginell minskning sedan föregående år.

Pensionsförpliktelser

Pensionsförpliktelse innebär en juridiskt bindande utfästelse till anställd eller förtroendevald att efter anställningens slut betala ersättning i form av pension. Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgick till 3 034 miljoner kronor, vilket är 247 miljoner kronor högre än föregående år. Ökningen beror främst på den höga inflationsnivån. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen som ansvarsförbindelse och uppgick till 2 020 miljoner kronor inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelser, särskilda avtalspensioner och liknande, intjänade från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen och uppgick till 1 014 miljoner kronor inklusive löneskatt.

Finansiella placeringarna har gjorts för att delvis matcha pensionsavsättningar som har gjorts från och med 1998. Placeringar har främst gjorts i svenska och globala aktiefonder. Det bokförda värdet var vid årsskiftet 327 miljoner kronor vilket enligt nya redovisningsregler är det samma som marknadsvärdet. Under året har placeringarna genererat in finansiell intäkt om 5 miljoner kronor genom utdelning och fondrabatt.

Kommunalskatt

2023 uppgick Lunds kommuns kommunalskatt till 21,24 procent. Skattesatsen har varit oförändrad de senaste nio åren. Lunds kommun har tillsammans med Malmö stad den femte högsta skattesatsen i Skåne. Högst skattesats har Bromölla kommun med 22,56 procent medan Vellinge kommun har lägst skattesats med 18,50 procent.

För att bedöma kommunens förmåga att planera och genomföra verksamheten enligt plan är det viktigt att utvärdera budgetföljsamheten. År 2021 och 2022 hade nämnderna en positiv avvikelse i förhållande till budget. För 2023 visar nämnderna en budgetavvikelse om minus 0,6 procent vilket bedöms som en god budgetföljsamhet med tanke på rådande ekonomiska utmaningar.

För en mer detaljerad genomgång av budgetavvikelser per nämnd hänvisas till avsnittet driftsredovisning i årsredovisningen samt i nämndernas årsanalyser.

Prognossäkerhet

En god prognossäkerhet innebär att kommunen har goda möjligheter att anpassa sig till förändrade förutsättningar under året. En prognosavvikelse under en procent av totala kostnader är att betrakta som en god prognossäkerhet.

En tydlig trend kan skönjas de tre senaste åren där nämnderna uppvisar en försiktighet i prognossättandet vid delårsrapport per april. Desto senare på året har nämndernas prognoser förbättrats. För att hantera de utmaningar som det ekonomiskt ansträngda året medförde, har nämnderna genomfört åtgärder för att minska underskottet under året.