Kvalitetsrapport 2022

Syftet med Lunds kommuns kvalitetsrapport är att försöka besvara frågan:
– Hur går det för Lund?

Summering

Årets kvalitetsrapport visar att Lunds kommuns verksamheter fortsätter ha en generellt och relativt sätt hög kvalitet, detta jämfört med både gruppen större städer liksom för gruppen alla kommuner. Samtidigt är nöjdheten hos invånarna som deltagit i exempelvis SCB:s medborgarundersökning liksom olika brukarundersökningar även den fortsatt hög för flera kategorier och områden. En förklaring till det goda kvalitetsläget för Lund är troligen de förutsättningar som kommunen har i form av god folkhälsa, höga jämställdhetsnivåer, etablerade näringslivsstrukturer och hög utbildningsnivå hos befolkningen.
Välfärdens förutsättningar på nationell nivå håller dock på att förändras, och Lunds likaså. För Lunds kommuns del syns en stadig ökning
av befolkningen, samtidigt som befolkningsstrukturen förändras i olika grupper. Det råder brist på kvalificerad personal inom flera viktiga
yrkesgrupper, inte minst inom vård och omsorg. Här förväntas bristen förvärras framöver. Ur ett ekonomiskt perspektiv riskerar kommunens kostnader att öka snabbare än intäkterna under kommande år. Primärt som en följd av stigande priser och löner samt en förväntad ökning av antalet äldre och yngre med behov av välfärdstjänster.

Det fortsatta arbetet

När Lunds förutsättningar nu förändras understryks än mer behovet av att fortsätta arbetet med systematiska effektivitetsanalyser där sambandet mellan resurser, volymer och kvalitet studeras samt utvärderas noggrant. Syftet är att ta fram helhets- och kunskapsbaserade underlag som kan ligga till grund för ändamålsenliga prioriteringar och strategisk planering
av verksamheten. För respektive verksamhet men också för kommunen som helhet. Lunds kvalitetsrapport är ett viktigt verktyg för att fortsätta följa det arbetet.

Identifierade styrkor – Fortsatt hög kvalitet och nöjda invånare

Kvalitetsrapportens analyser visar att Lunds kommun fortsatt över tid och generellt för olika verksamhetsområden har en relativt sätt hög kvalitet. Detta jämfört med både gruppen Större stad liksom för gruppen Alla kommuner. Nöjdheten hos invånarna som deltagit i exempelvis SCB:s medborgarundersökning och olika brukarundersökningar är fortsatt hög för flera kategorier, bland annat för Lund som en plats att bo och leva på, liksom för upplevelsen av flertalet av kommunens verksamheter.
Kvalitetsrapporten indikerar vidare att kommunen inom flera verksamhets-områden har etablerade strukturer och beprövade arbetssätt för att systematiskt säkra och utveckla kvaliteten. En del av dessa strukturer är styrda av speciallagstiftning, exempelvis inom kommunens utbildnings-verksamhet, vård och omsorg samt socialtjänsten.
Lund är en kommun med goda förutsättningar. I inledningen av rapporten görs nedslag i dessa förutsättningar, både gällande ekonomi och den demografiska sammansättningen i Lund. En inblick i invånarnas förutsättningar anger att Lund har en hög andel välutbildade invånare, invånarna har också en hög andel jämställda löner och ett mer jämställt uttag av föräldraledighetsdagar jämfört med riket och större städer. Invånarna tar också ut ett lägre antal sjukpenningdagar och genererar ett lägre ohälsotal, i relation till både alla kommuner och större städer. Detta sammantaget kan på olika sätt bidra till verksamheternas kvalitet. Befolkningens hälsa och socioekonomiska förutsättningar kan påverka både nyttjandegrad av tjänster och insatser, kravställandet och förväntningarna samt att det kan ha inverkan på utfall och resultat. Exempelvis för skolans kvalitetsindikatorer där föräldrars utbildningsbakgrund har en direkt påverkan på elevers kunskapsresultat.

Identifierade utmaningar och utveckling framåt

När välfärdssektorn och dess förutsättningar nu förändras påverkas även Lunds kommun. En signal skickas om att god kvalitet idag inte ska ses som en garanti för god kvalitet imorgon.
För flera av kommunens verksamheter nämns redan nu dessa förändrade bakgrundsfaktorer som skäl till att verksamheternas och kommunens totala utvecklingsförmåga behöver aktiveras, i syfte att kunna möta förändrade behov och krav samt för att kunna säkra kvaliteten. Detta märks exempelvis för vård- och omsorgsverksamheten, utbildnings-verksamheten för barn och unga samt för socialtjänsten.
I relation till detta visar kvalitetsrapportens analyser att det är tydligt att flertalet av kommunens verksamheter drivs av höga ambitioner. Ambitionerna manifesteras både genom högt ställda krav – både i form av skärpt lagstiftning, politiska beslut som anger ramar, målbilder och servicenivåer för verksamheterna.
Men också i tjänsteorganisationens stolthet över verksamheten och den ständiga strävan mot att kvalitetssäkra och utveckla den samma.

Lunds kommun erbjuder ofta ett bredare utbud av tjänster och en högre servicenivå, både i relation till andra kommuner och i förhållande till vad som anges i exempelvis lagkrav, råd och rekommendationer på nationell basis. Detta är företrädelsevis en styrka som återspeglas i de kvalitetsmått som verksamheterna värderas utifrån, och inte minst i förhållande till den
nöjdhet som både brukare och invånare visar i olika mätningar.
Samtidigt väcker detta faktum en komplexitet som behöver adresseras och analyseras vidare med anledning av utvecklingen rörande förändrad befolkningsstruktur, kompetensbrist och förändrad ekonomi som svensk välfärd och Lunds kommun nu går in i. Vid analyser av kostnadseffektivitet och resursbehov anges ofta höga ambitionsnivåer som en av orsakerna till förhöjda kostnadsnivåer över tid och i relation till andra jämförbara kommuner och/eller riket.

Ekonomi- och verksamhetsplan för Lunds kommun