Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Växande befolkning

Lund fortsätter att vara en av Sveriges snabbast växande kommuner. Lunds befolkning ökade till 130 288 invånare 2023. Lunds befolkningstillväxt var 1,5 procent från år 2022 till 2023, motsvarande en ökning med 1 904 personer. Det innebar att Lund hade den största befolkningsökningen av de 15 största kommunerna i landet när det gäller procentuell befolkningsökning. Detta skedde i skarp kontrast till den nationella trenden i Sverige, där riket hade den lägsta folkökningen på 22 år, och barnafödandet på riksnivå minskade.

Lunds befolkningsökning har varierat från år till år under 2000-talet. Befolkningsökningen 2023 var nästan dubbelt så stor som 2022, och i nivå med befolkningsökningen 2019.

Årlig folkökning i Lunds kommun, 2000–2023, antal personer. Källa: SCB.

Befolkningsökningens komponenter

Lund tillväxt drivs främst av nettoinflyttning. Under 2023 flyttade 13 076 personer in till Lund medan 11 312 lämnade kommunen, vilket ger ett positivt inflyttningsnetto på +1 764 personer. Det bekräftar Lunds attraktionskraft och kommunens framgång i att locka nya invånare.

Befolkningsökningen består av två delar, födelseöverskott (födda-döda) och flyttningsöverskott (inflyttade-utflyttade). Födelseöverskottet var +104 personer 2023, och det totala flyttningsöverskottet var +1 764 personer. Flyttningsöverskottet bestod av ett positivt invandringsöverskott, + 519 personer, och ett positivt flyttningsöverskott mot Sveriges kommuner, +1 245.

Antal födda och döda i Lund 2023

Under 2023 föddes det lägsta antalet barn på 20 år i Sverige. Antalet födda barn har minskat under 2022 och 2023. Födelsetalen i Lund däremot visade en positiv trend med en ökning på 3,8 procent, motsvarande 37 fler födda 2023 jämfört med 2022. Det kan vara starten på ett ökat barnafödande efter 2022, då det föddes historiskt få barn i Lund, alternativt är det en tillfällighet då barnafödandet varierar mellan åren under 2000-talet.

Födelsenettot 2023 var +104. Det är ett något högre födelsenetto än 2022. Under 2023 föddes det 1 011 barn. Antalet avlidna ökade också under 2023 jämfört med 2022, 907 under 2023, jämfört med 892, 2022.

Födda, döda och födelseöverskott i Lunds kommun 2000–2022, antal personer. Källa: SCB.

Ändrat positivt flyttnetto

De senaste åren har Lund haft ett betydande flyttningsöverskott gentemot såväl andra län samt från andra länder, men däremot inte gentemot andra kommuner i Skåne. Detta förändrades under 2023.

Lund hade ett positivt flyttnetto från övriga Skåne 2023, det första sedan 2017, med +487 personer. Denna förändring tros vara kopplad till ett stort antal färdigställda bostäder i kommunen under 2023. Den kommun som Lund tappade flest invånare till var Malmö, -531 personer netto. Lund hade störst positivt flyttnetto mot Eslöv, +209 personer. Lunds flyttningsöverskott mot övriga Sverige var positivt med 758 personer. Det är +439 fler än det var 2022.

Utvandringen ökade markant under 2023, nästan en fördubbling jämfört med året innan. En del av förklaringen till detta ligger i Skatteverkets kontroller av personer vars uppehållstillstånd upphört. Det ledde till att fler avregistrerades som boende i Lund och registrerades som utvandrade 2023.

Det invandrade 2 628 personer till Lund från utlandet 2023 samtidigt som det utvandrade 2 109 personer. Det ger ett invandringsöverskott på +519 personer 2023. De två länder som Lund hade störst flyttnetto mot var Kina, +217, och Indien, +165.

Nettoflyttning efter flyttningsregion för Lunds kommun 2000–2023 (antal). Källa: SCB.

Migration

Mottagandet av nyanlända har varit fortsatt lågt även under 2023. Lunds kommun har tagit emot 65 anvisade flyktingar från Migrationsverket men inte några kvotärenden, vilket innebär att mottagandet ligger i paritet med anvisningstalet (för 2023 var anvisningstalet 65). Övriga flyktingar som kommit till Lund under 2023 var 75. ("Övriga" avser flyktingar som inte anvisats till kommunen, till exempel självbosatta enligt Eget boende (EBO) eller ankomst som familjeanknytning.) I enlighet med det så kallade massflyktsdirektivet har Lunds kommun även tagit emot 65 nyanlända från Ukraina. Antal pågående ärenden med försörjningsstöd för flyktingar har legat ganska konstant runt 90 hushåll under året.

Ekonomins påverkan på kommuner och Lunds kommun

Kommunkoncernen och dess verksamheter har präglats av den samhällsekonomiska utvecklingen. SKR beskriver kommunernas ekonomiska läge som mer ansträngt än på många år (Ekonomirapporten, oktober 2023 – Sveriges kommuner och regioner, SKR).

2023 har varit ett år där Lunds kommun har haft en högre nettokostnadsutveckling än tidigare år till följd av bland annat högre kostnader för räntor samt ökade pensionskostnader till följd av inflation. Inflationen har urholkat hushållens köpkraft och samtidigt drivit upp byggkostnaderna, vilket påverkar hela kommunkoncernen. Å andra sidan har sjunkande energipriser haft positiva effekter för kommunkoncernen och Lundaborna.

Till följd av den samhällsekonomiska utvecklingen har Lunds kommun intensifierat arbetet med att anpassa hur tillgängliga resurser används, vilket beskrivs mer genomgående i tidigare avsnitt, "Händelser av väsentlig betydelse". Sammantaget visar Lunds kommun ett positivt resultat för 2023 vilket förklaras främst av högre skatteintäkter till följd av en bättre arbetsmarknad än tidigare prognoser och att kostnaderna blivit lägre efter att kommunen har valt att återansluta sig till det nya reningsverket i Malmö, MAXIMA.

Bostäder: fler färdiga och färre påbörjade

Antalet påbörjade och färdigställda bostäder i nybyggda hus varierar från år till år i Lunds kommun. Bostadsbyggandet i form av färdigställda bostäder i Lunds kommun 2023 ökade kraftigt jämfört med 2022, vilket förklaras av ett stort antal påbörjade byggen de senaste åren. Preliminärt färdigställdes det 1 906 bostäder 2023 jämfört med 884 bostäder 2022. Sedan år 2000 har drygt 14 000 lägenheter färdigställts i Lund.

Under 2023 påbörjades det preliminärt endast 314 bostäder i Lunds kommun, att jämföra med 1 430 år 2022, vilket är en följd av den allmänna konjunkturen med fallande bostadspriser, stigande räntor och ökade byggkostnader. Byggkonjunkturens utveckling kommer att vara viktig att beakta vid framtagandet av kommunens befolkningsprognos för 2024–2034.

Antal påbörjade och färdigställda bostäder i Lunds kommun 2000 – preliminärt 2023. Källa: SCB och Lunds kommun.

Sysselsättning och arbetsmarknad

Arbetsmarknaden i Sverige har varit fortsatt stark efter pandemiåren. I Lund avtecknar sig detta i form av låg generell arbetslöshet och fallande ungdomsarbetslöshet samt långtidsarbetslöshet. Arbetslösheten låg 2023 kvar på 4,6 procent. Samtidigt visar arbetsförmedlingens prognoser framåt att arbetslösheten förväntas stiga under 2024 för att sedan minska igen under 2025. I följande avsnitt redovisas data för Lunds invånare, det vill säga de personer som bor i Lund (nattbefolkningen) och inte de personer som arbetar i Lund, men bor i en annan kommun (dagbefolkningen).

Studenterna påverkar sysselsättningsgraden

Lunds arbetsmarknad och sysselsättning kännetecknas av den stora andelen studenter i arbetsför ålder, vilka vanligen räknas in i arbetskraften. Samtidigt betecknas studenter inte som sysselsatta, vilket gör att Lund har Skånes lägsta sysselsättningsgrad, 70,6 procent. Det är en minskning från 71,2 procent för föregående år. Högst sysselsättning i Skåne 2023 hade Svedala, 86,4 procent och näst lägst hade Perstorp, 70,7 procent. Sysselsättningsgrad kan beräknas utifrån olika åldersgrupper. I Sverige används oftast 20–64 år, men i och med att pensionsåldern höjdes 2023 lär 20–65 år bli en allt vanligare åldersindelning för sysselsättningsmått, varför denna använts ovan.

Studenternas sommarjobb sätter avtryck

Andelen sysselsatta varierar över året. Under sommarmånaderna registreras både ordinarie personal och säsongsarbetare, vilket gör att sysselsättningen stiger. Den bransch som sysselsätter flest under sommarmånaderna är branscherna vård och omsorg samt socialtjänst. Framför allt sysselsätter vård och omsorg många av Lunds studenter under sommaren, vilket bidrar till att sysselsättningsgraden i Lund når sina högsta nivåer under juni, juli och augusti.

Sysselsättningsgrad Lund, andel i procent, månadsvis 2020–2023. 20–65 år. Källa: SCB.

Fortsatt låg arbetslöshet

Arbetslöshet redovisas på månads-, kvartals- eller årsbasis. En jämförelse mellan år 2022 och år 2023 visar att arbetslösheten i Lund låg stilla på samma nivå, 4,6 procent (personer mellan 16–64 år). Samtidigt, sett genom månads- och kvartalsstatistiken är trenden svagt stigande.

Lund gick från 4,4 procent sista kvartalet 2022 till 4,8 procent motsvarande period 2023. Andelen arbetslösa steg även något över året i Skåne och i riket och låg under det fjärde kvartalet på 6,9 i Skåne respektive 5,0 procent i riket. Enligt arbetsförmedlingens prognoser förväntas arbetslösheten öka under 2024 för att igen sjunka under 2025.

Befolkningsgruppen med högst andel arbetslösa i Lund är utrikesfödda kvinnor. Vid det fjärde kvartalet 2023 var 12 procent av de utrikesfödda kvinnorna arbetslösa, vilket motsvarar 952 invånare.

Arbetslöshet för Lunds kommun, Skåne och riket, årsmedelvärde, 16–64 år fördelat på kön, andel i procent av registrerad arbetskraft. Källa: SCB.

Sjunkande ungdomsarbetslöshet

Ungdomsarbetslösheten i Lunds kommun har sjunkit mellan 2022 och 2023 och landade 2023 år på 4,7 procent. Jämfört mellan åren har arbetslösheten bland invånare mellan 16 och 24 år sjunkit både i Skåne och i riket i stort, se figur nedan. Samtidigt, i en jämförelse mellan det sista kvartalet 2022 och motsvarande period 2023 anas en ökande trend, från 3,5 procent till 4,1 procent. Unga är vanligen mer utsatta under perioder av lågkonjunktur men i dessa grupper brukar arbetslösheten återhämta sig relativt snabbt när konjunkturen vänder.

Ungdomsarbetslöshet för Lunds kommun, Skåne och riket, årsmedelvärde, 16–24 år fördelat på kön, andel i procent av registrerad arbetskraft. Källa: Kolada, Arbetsförmedlingen.

Långtidsarbetslösa

Som långtidsarbetslös betecknas den som varit arbetslös i sex månader eller mer. I början av den senaste tioårsperioden hade Lund klart lägre genomsnittlig långtidsarbetslöshet jämfört med genomsnittet för riket och Skåne. Lunds långtidsarbetslöshet minskade från 3,9 procent år 2022 till 3,6 procent år 2023. Minskningen gäller för både kvinnor och män. Mellan 2021 och 2023 har kvinnornas långtidsarbetslöshet sjunkit från 4,6 procent till 3,8 procent och männens från 4,8 procent till 3,3 procent.

Lunds långtidsarbetslöshet ligger i nivå med genomsnittet för alla Sveriges kommuner 2023, men är lägre än vad genomsnittet är för skånska kommuner.

Andelen långtidsarbetslösa, 16–64 år, årsmedelvärde. Totalt, kvinnor och män. Riket, Skåne respektive Lunds kommun. Källa: Arbetsförmedlingen, SCB (RAMS).

Verksamheternas kvalitet

Lunds kommuns verksamheter fortsätter ha en generellt och relativt sett hög kvalitet. Samtidigt är nöjdheten hos invånarna som deltagit i exempelvis SCB:s medborgarundersökning liksom olika brukarundersökningar även den fortsatt hög för flera kategorier och områden. En delförklaring till det goda kvalitetsläget för Lund är troligen de goda socioekonomiska förutsättningarna som majoriteten av Lundaborna har.

Risk för ökade kostnader

Välfärdens förutsättningar håller dock på att förändras, och Lunds likaså. För Lunds kommuns del syns en stadig ökning av befolkningen, samtidigt som befolkningsstrukturen förändras i olika grupper. Det råder brist på kvalificerad personal inom flera viktiga yrkesgrupper, inte minst inom vård och omsorg, och här förväntas bristen förvärras framöver. Ur ett ekonomiskt perspektiv riskerar kommunens kostnader att öka snabbare än intäkterna under kommande år, primärt som en följd av stigande priser och löner samt en förväntad ökning av framförallt antalet äldre med behov av välfärdstjänster. Samtidigt förändras Lundabornas behov vilket bland annat medför stigande förväntningar och nya krav från olika målgrupper.

Behovet av effektivitet ökar

När förändringstrycket nu ökar understryks än mer behovet av ett samlat fokus på effektivitet, bland annat genom fortsatt arbete med systematiska effektivitetsanalyser där sambandet mellan resurser, volymer och kvalitet studeras samt utvärderas noggrant. Syftet är att ta fram helhets- och kunskapsbaserade underlag som kan ligga till grund för ändamålsenliga prioriteringar och strategisk planering av verksamheten – för respektive verksamhet men också för kommunen som helhet. Samtidigt har en omställning inletts som går ut på att ställa om till smartare, mer innovativa och kostnadseffektiva arbetssätt, där kommunens goda utvecklingsförmåga och höga kvalitetsläge kan bibehållas eller trappas upp för att möta utvecklingen. För mer analys av verksamheternas kvalitet, se Lunds kvalitetsrapport 2023 samt avsnittet Förväntad utveckling nedan.