Förväntad utveckling

Befolkning

Lund är Sveriges tolfte största kommun till antalet invånare. Lunds befolkning ökar stadigt och uppgick per 31 december 2023 till 130 288 invånare. Befolkningen ökade under 2023 med drygt 1 900 invånare (1,5 procent), vilket innebar att Lund hade den största befolkningsökningen av de 15 största kommunerna i landet när det gäller procentuell befolkningsökning. Detta skedde i skarp kontrast till den nationella trenden i Sverige, där riket hade den lägsta folkökningen på 22 år, och barnafödandet på riksnivå minskade.

Lunds befolkningsökning har varierat från år till år till år under 2000-talet. Befolkningsökningen 2023 var nästan dubbelt så stor som 2022, och i nivå med befolkningsökningen 2019. Under den gångna femårsperioden har befolkningen ökat med 6 procent, vilket innebär en genomsnittlig årlig ökning om 1,2 procent. Befolkningsprognosen för Lund per mars 2023 visar på en befolkningsökning för den kommande femårsperioden om 6,7 procent, vilket motsvaras av fortsatt årlig tillväxt om 1,3 procent i genomsnitt. Fram till 2027 bedöms Lunds befolkning öka till 137 000 invånare, och till 2033 beräknas antalet invånare ha ökat till knappt 150 000.

Den förväntade befolkningstillväxten förklaras till största delen av att inflyttningen till kommunen beräknas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Födelsenettot bidrar också till befolkningsökningen, antalet födda beräknas också överstiga antalet döda varje år under prognosperioden.

Ålderssammansättningen förändras något

För flera delar av kommunens verksamhet kan efterfrågan på service och tjänster i hög grad härledas till befolkningsutvecklingen för åldersgrupperna 0–19 år samt 75 år och äldre. Skatteunderlaget kan, i sin tur, huvudsakligen härledas till åldersgruppen 20–64 år (svenskt mått för arbetsför ålder). Enligt befolkningsprognosen väntas åldersgruppen 20–64 år öka som andel av befolkningen under hela prognosperioden fram till 2033. Även åldersgruppen 75 år och äldre väntas öka som andel av befolkningen. Åldersgruppen 0–19 år väntas dock minska som andel av befolkningen. Särskilt noterbart är att personer i åldersgruppen 85 år eller äldre ökar med omkring 720 personer fram till år 2027. Därefter tilltar ökningen och år 2033 beräknas de vara nästan 2 200 fler än år 2022. Det innebär en ökning av antalet personer som är 85 år eller äldre med 79 procent fram till år 2033, vilket kan jämföras med att gruppen väntas öka med 65 procent i riket. Att ökningen är kraftigare i Lund beror främst på hur kommunens ålderssammansättning är idag och att invånarna har högre medellivslängd än i riket.

Utveckling av bostadsbyggandet

Nyproduktion av bostäder är en faktor som möjliggör ökad inflyttning, och antaganden om årligen färdigställda bostäder ingår i befolkningsprognosen. Mot den bakgrunden är utvecklingen av byggkonjunkturen angelägen att uppmärksamma.

Flera samverkande faktorer påverkar byggkonjunkturen och särskilt bostadsbyggandet. Inflationen har urholkat hushållens köpkraft och samtidigt drivit upp byggkostnaderna. Fallande bostadspriser och ett högre ränteläge innebär att förutsättningarna för framför allt nybyggnation har försämrats markant. Branschorganisationen Byggföretagens prognos från oktober 2023 pekar mot att investeringsvolymen för nybyggnation av bostäder beräknas minska med 43 procent 2023, och minska med ytterligare 36 procent 2024 (källa: Byggkonjunkturen #2 2023 – Byggföretagen 2023 samt Statistiska centralbyrån (SCB).

I befolkningsprognosen för 2023–2033 är antagandena om färdigställda bostäder fram till 2027 nedreviderade jämfört med förra årets prognos. En långvarig, kraftig, inbromsning av bostadsbyggandet kan få effekter på befolkningsutvecklingen. Byggkonjunkturens utveckling kommer vara viktig att beakta vid framtagandet av kommunens befolkningsprognos för 2024–2034.

Ekonomiska förutsättningar och långsiktig ekonomisk utveckling

I Sveriges kommuner och regioners (SKR) ekonomirapport per oktober 2023 konstateras att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Kommunsektorns ekonomiska läge är mer ansträngt än på många år till följd av höga prisökningar i verksamheterna, ökade pensionskostnader och en högre räntenivå. Detta medför att flertalet kommuner går från relativt stora ekonomiska överskott 2022 till fallande resultat 2023 med fortsatt försämrad utveckling inför 2024 med krav på åtgärder i form av besparingar, effektiviseringar eller skattehöjningar. De förväntade lägre resultatnivåerna innebär även en ökad upplåning.

Inflationen i Sverige är på väg ned även om det går trögt. Nedgången innebär dock inte sänkta priser utan en stabilisering av den nya höga prisnivån. Såväl hög inflation som hög ränta påverkar alla sektorer i ekonomin med en samlad minskad köpkraft för högt skuldsatta och räntekänsliga hushåll. Först när inflationen stabiliserats runt målet på 2 procent kan Riksbanken börja sänka styrräntan, något som beräknas ske under andra kvartalet 2024.

Hotad sysselsättning

Lågkonjunkturen till trots ligger sysselsättningen på en hög nivå för 2023 men för kommande år beräknas arbetslösheten stiga och antalet arbetade timmar minska, bland annat till följd av ett prognostiserat antal varsel och konkurser. Detta påverkar utvecklingen av skatteunderlaget som kommer att öka långsammare än normalt (se även avsnittet Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning"). Såväl för 2023 som 2024 minskar det reala skatteunderlaget, det vill säga ökningar av skatteunderlaget urholkas av ännu högre kostnader till följd av rådande inflation.

Avgörande för den ekonomiska utvecklingen och möjligheten att nå balanserade resultat igen är när och hur mycket inflationen dämpas. SKR bedömer att kommunernas resultat börjar återhämta sig efter 2024 - i takt med en stabilisering av inflationen, av räntan och även av den ekonomisk utvecklingen. Samtidigt lyfts flera risker under 2024 ur ett geopolitiskt perspektiv, vilka bedöms kunna ha en påverkan på den globala ekonomin och därmed även Sveriges kommuners. Flera viktiga politiska val kommer att ske under 2024. Till exempel presidentvalet i USA och även valet till Europaparlamentet, vilka båda skulle kunna ändra spelplanen ur ett ekonomiskt perspektiv.

Avsteg från resultatmålet

Lunds kommun har haft en stabil ekonomi med goda ekonomiska resultat under flera år. Lunds kommuns långsiktiga finansiella resultatmål är ett överskott om 2 procent men givet den lågkonjunktur Sverige är inne i med en svagare utveckling av skatteunderlaget samtidigt som fortsatt hög inflation råder föreslås ett tillfälligt avsteg från resultatmålet för kommande period.

Bedömningen är att kommunens finansiella ställning är så stark att det är möjligt att under kommande år inte budgetera överskott motsvarande resultatmålet, där följande resultatmål gäller för nästkommande period:

• 2024: minus 1 procent
• 2025: plus 1 procent
• 2026: plus 2 procent

Förändrade resultatmål

Ny inriktning för resultatmålen tar hänsyn till det särskilt utmanande samhällsekonomiska läget och möjliggör en långsiktig hållbar och robust ekonomi utan alltför omfattande verksamhetskonsekvenser. Genom förändrade resultatmål undviks en ryckighet för den kommunala verksamheten med stora nedskärningar ett år som sedan kan följas av behov om uppskalning av verksamheten. Detta bör undvikas med tanke på den svårighet som råder inom kompetensförsörjningen inom stora delar av den kommunala verksamheten. Under 2024–2025 kommer kommunen att arbeta med långsiktiga strukturförändringar för att under 2026 åter nå resultatmålet om 2 procent.

Kompetensförsörjning med utmaningar

Nationella prognoser visar att välfärdssektorn fortsatt står inför stora utmaningar inom kompetensförsörjning de kommande åren. Särskilt äldreomsorgen står inför en markant utmaning vad gäller antal äldre med behov av stöd parallellt med en redan nu kännbar brist på medarbetare att rekrytera. I "Lunds kommuns personalredovisning" framgår att bristen på tillgänglig kompetens är fortsatt påtaglig inom vissa verksamheter men rekryteringsbehoven och tillgänglig kompetens skiljer sig åt per nämnd och yrkesgrupp. På totalen kommer Lunds kommun ha ett omfattande rekryteringsbehov de närmaste åren, vilket bedöms motsvara cirka 3 000 tillsvidareanställda medarbetare (planeringsdirektivet för EVP 2025–2027). Utöver detta tillkommer eventuella rekryteringar utifrån verksamheternas behov framöver. Personalomsättningen, det vill säga tillsvidareanställda medarbetare som säger upp sig, står för en stor del av rekryteringsbehovet.

Fokus på att utveckla och behålla

Utöver att attrahera och rekrytera rätt medarbetare kommer ett fortsatt fokus vara på att utveckla och behålla medarbetare för att minska personalomsättningen och därmed rekryteringsbehovet. Arbete med chefers förutsättningar likväl som arbetsmiljöfaktorer såsom sänkt sjukfrånvaro och ökade möjligheter till återhämtning och rimlig arbetsbelastning bidrar också starkt till sänkt personalomsättning, och kommer därför att ingå i det fortsatta arbetet.

Kommunens viktigaste utmaningar

Redan till strategiprocessen för ekonomi- och verksamhetsplan 2024–2026 genomfördes ett omfattande analysarbete kring kommunens nuläge och utmaningar givet utvecklingen i omvärlden, i Lund och inom kommunkoncernen. Analysen identifierade fyra strategiska blickpunkter och åtta utmaningar som särskilt viktiga för kommunen att fokusera på.

I det strategiska arbetet inför EVP-perioden 2025–2027 har tjänstepersonsorganisationen aktualitetsprövat utmaningarna och bedömt att dessa kvarstår och bedöms relevanta att fortsatt beakta. Kort summerat bedöms utmaningarna innebära följande för kommunkoncernens förväntade utveckling:

1. Behålla hög kvalitet med begränsade resurser

Kraven ökar på kommunens förmåga att anpassa hur tillgängliga resurser används för att leverera välfärdstjänster med fortsatt god kvalitet och samtidigt utveckla Lund som attraktiv, hållbar plats – att kunna behålla hög kvalitet med begränsade resurser. Kommunen har under 2023 intensifierat arbetet med att öka effektiviteten, både inom nämnderna genom resultatförbättrande åtgärder samt kommunövergripande, bland annat genom uppdraget med en effektiv och funktionell tjänstepersonsorganisation. Detta arbete kommer att fortsätta prägla kommunens arbete framåt.

2. Skapa framtidens attraktiva och robusta Lund

Ett stort arbete pågår med att skapa framtidens attraktiva och robusta Lund. Att Lund som stad och plats är attraktiv har en avgörande betydelse för kommunens tillväxt. Den fysiska planeringen och utvecklingen av såväl staden, tätorterna och landsbygden har därför stor betydelse. Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv har Lund territoriella och demografiska förutsättningar som på olika sätt är utmanande och möjliggörande, ibland samtidigt. Att säkerställa ett utbud av bostäder för olika målgrupper, hushållning med jordbruksmark, positiva och negativa konsekvenser av förtätning, tillgång till samhällsservice, tillgång på verksamhetsmark, klimatanpassning och klimatneutralt byggande är exempel på perspektiv och värden som behöver vägas av när Lund fortsätter växa. En annan viktig faktor för stadens utveckling är dess robusthet och resiliens. Flera insatser för att höja den civila beredskapen har sjösatts under året men mer arbete kvarstår.

3. Agera proaktivt för ett inkluderande Lund

I arbetet med att agera proaktivt för ett inkluderande Lund ingår att följa och möta befolkningens utveckling och behov över tid. Det är tydligt att inflödet till socialtjänsten, framförallt i form av orosanmälningar rörande barn och unga, fortsätter att öka. Inflödet ger effekter i form av en hög arbetsbelastning inom myndighetsfunktionen för barn och unga, samtidigt som efterfrågan och behovet av insatser inom öppenvård och externa placeringar ökar. Insatsökningen har genererat kostnadsökningar som bidragit till ett underskott för arbetsmarknads- och socialnämnden för 2023.

4. Fokusera rätt i klimatomställningen

Kommunfullmäktiges mål Klimatneutralitet 2030 är tätt sammankopplat med den strategiska blickpunkten att fokusera rätt i klimatomställningen. Att fokusera klimatomställningsarbetet till att bli mer utåtriktat, med särskilt fokus på att leda samverkan i bred allians med andra aktörer, är Lunds kommuns största prioritet i arbetet för att uppnå klimatneutralitet. Utfallet för 2023 visar att detta arbete går framåt men att utmaningar kvarstår, framförallt rörande utsläpp från transportsektorn för att måluppfyllelse ska kunna nås fullt ut.

I planeringsdirektiv för ekonomi- och verksamhetsplan ((EVP) 2025–2027 med budget för 2025 (KS 2023/0960) samt tillhörande bilaga (bilaga 2 - Strategiska blickpunkter och kommunens viktigaste utmaningar) finns en utförlig beskrivning av utmaningarna.