Kontakt

Lunds klimatpolitiska råd

Lunds kommun var 2018 först i landet att bilda ett lokalt klimatpolitiskt råd. Rådet består av experter med kompetens inom olika vetenskaper från Lunds universitet och SLU Alnarp. Varje år överlämnar Rådet en rapport med en granskning av kommunens klimatarbete till kommunstyrelsen.

Sammanfattning av 2026 års rapport

I årets rapport lyfter Lunds kommuns klimatpolitiska råd hur klimatförändringar och ett osäkert omvärldsläge påverkar kommunens beredskap. Rådet pekar på att arbetet med klimatanpassning och totalförsvar i högre grad behöver kopplas samman. Åtgärder inom klimatanpassning och beredskap kan ofta förstärka varandra och rapporten har särskilt fokus på två områden, energigemenskaper och livsmedelsförsörjning, där kommunen kan dra nytta av de synergier som kan uppstå.

För att lyckas behöver kommunen göra tydligare prioriteringar, samordna arbetet mer inom kommunorganisationen och stärka samverkan med andra aktörer. Rådet ger flera rekommendationer till kommunen, bland annat att integrera klimat- och beredskapsperspektiv i risk- och sårbarhetsanalyser, utveckla lokala energilösningar och ta fram en strategi för livsmedelsförsörjning.

Klimatpolitiska rådets rapport 2026 pdf, 13 MB.

Fokus för tidigare rapporter

I rådets första rapport från 2019 visade forskarna att Lunds kommun minskat sina utsläpp kraftigt i områden där vi har egen rådighet, såsom i energisektorn. I 2020 års rapport flaggade rådet för de stora utmaningarna inom transportområdet som i dag står för hälften av kommunens utsläpp av växthusgaser. I 2021 års rapport lyfte rådet behovet av att öka takten i det lokala klimatarbetet, vilket även var fokus i 2022 års rapport. Här uppmanade rådet kommunen att bana vägen för en transformativ omställning, det vill säga att göra genomgripande förändringar i strukturer, tekniksystem och livsstilar i samhället.

I 2023 års rapport valde rådet att fokusera på omställningen till en cirkulär ekonomi och vad som kan göras för att vända trenden med allt färre som cyklar. Det är två områden där kommunen har potential att göra mer.
I 2024 års rapport har rådet granskat markanvändning och klimatpåverkan utifrån fyra perspektiv: kolinlagring, cirkularitet, transporter och riskhantering. Rådet konstaterar att Lunds kommun har höga ambitioner i klimatarbetet, men behöver arbeta med flera delar av markanvändningen och utifrån flera olika roller, för att kunna göra verklig skillnad för klimatet.

I 2025 år rapport Lund lyfter rådet att Lunds kommun behöver bli bättre på att anpassa staden till ett förändrat klimat. Tre områden pekas särskilt ut som prioriterade i klimatanpassningen:

  • Utveckla effektivare arbetssätt för klimatanpassning.
  • Stärk arbetet med naturbaserade lösningar.
  • Integrera energisystemet i risk-och sårbarhetsanalyser

Rådets uppdrag

Rådets uppdrag är att granska kommunens klimatarbete för att minska utsläppen av växthusgaser och om kommunens politik överensstämmer med de antagna klimatmålen. Det ska också föreslå förbättringar som bidrar till att kommunen når sina klimatmål. Rådets granskning mynnar ut i en årlig rapport. Inspirationen till att ha ett kommunalt klimatpolitiskt råd kommer från det nationella klimatpolitiska rådet, och var det första i sitt slag bland svenska kommuner.

Rådet leds av Misse Wester som ordförande och Åsa Knaggård som vice ordförande.

Mål med klimatpolitiska rådet

  • Rådet ska stödja Lunds kommun i att utvärdera och utforma ett framgångsrikt och innovativt lokalt klimatarbete.
  • Rådet ska verka för ett fördjupat samarbete mellan Lunds kommun och Lunds universitet/SLU i klimatfrågan.
  • Rådet ska verka för en god kommunikation och en inkluderande dialog i sitt arbete.

Kommunens syfte med att instifta rådet är att ta vara på den kunskap som finns på universiteten. Detta görs för att utveckla ett framgångsrikt klimatarbete, som även kan leda till innovationer för klimatet och en ökad livskvalitet i Lund. Kommunen vill också att rådet ska bidra till ökad diskussion bland Lundaborna om klimatfrågor.

Misse Wester, ordförande

Professor i riskhantering vid LTH. Misse är beteendevetare och hennes forskning kretsar kring hur olika grupper tänker kring olika risker och hur det återspeglas i vårt beteende (eller inte).

Åsa Knaggård, vice ordförande

Docent vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet och forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Åsas forskning handlar om beslutsfattande och policyprocesser, särskilt med koppling till relationen mellan vetenskap och politik.

Carl Dalhammar, ledamot

Universitetslektor, Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet. Carls forskningsområden är juridik och innovation, interaktioner mellan myndigheter och industri, tekniköverföring och produktorienterad miljöpolitik.

Harald Klein, ledamot

Koordinator vid SLU Tankesmedjan Movium, SLU Alnarp. Harald arbetar med hållbara urbana- och periurbana landskap och leder SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö.

Jenny Palm, ledamot

Professor och föreståndare för Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet. Jennys forskningsområden är inom energiområdet och rör omställningen av kommunala och regionala energisystem från olika samhällsvetenskapliga perspektiv.

Max Åhman, ledamot

Docent på Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. Max forskning rör de framväxande långsiktiga förändringarna som klimatpolitiken framkallar inom energi-, industri- och transportsektorerna.

Kontakt

Misse Wester, ordförande
E-post: misse.wester@risk.lth.se

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?