Konjunkturläget
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Såväl kommuner, företag som hushåll pressas av den höga inflationen och det högre ränteläget.
Hushållens reala disponibla inkomster minskar drastiskt i år och drar därför markant ner på konsumtionen. Räntehöjningar slår särskilt hårt mot hushållen då många har höga bostadslån med korta räntebindningstider vilket gör att högre ränta slår igenom snabbare och hårdare mot hushållen i Sverige än i många andra länder. Hushållens ränteutgifter, som andel av deras disponibla inkomster, ökar snabbt och är drygt fyra gånger så hög i år jämfört med 2021. Den försvagade ekonomin hos hushållen och den höga räntan påverkar även bostadspriserna och bostadsbyggandet negativt.
Minskad efterfrågan
Att hushållens efterfrågan minskar innebär att många företag behöver anpassa sina kostnader. Särskilt företag med huvuddelen av sin verksamhet på den svenska hemmamarknaden som till exempel inom handel, hotell och restaurang. Även byggbranschen väntas drabbas relativt hårt till följd av det minskade bostadsbyggandet.
Samtidigt behöver företagen, precis som kommuner och regioner göra avvägningar mellan att anpassa sig till den svaga ekonomin på kortare sikt och den mer strukturella kompetensbristen. Efter flera år av hög konkurrens om arbetskraften förväntas många arbetsgivare försöka behålla personal i större utsträckning än tidigare och därmed undvika höga rekryteringskostnader, om arbetskraften ens går att hitta. Det finns således så här långt en stark motståndskraft på arbetsmarknaden som bidrar till att konjunkturnedgången inte blir värre. Arbetslösheten bedöms dock tillfälligt öka till 9,1 procent 2024 för att sedan åter sjunka.
Ränteläge och inflation
Riksbankens styrränta förväntas uppgå till minst 4 procent i slutet av 2023. Räntehöjningarna under 2022-2023 har syftat till att minska inflationen. Till följd av flera centralbankers räntehöjningar faller nu inflationen i många länder, även så i Sverige. Prognosen pekar dock på att inflationen i Sverige kommer att vara fortsatt hög under hela 2023 och först under senare delen av 2024 når den Riksbankens mål om 2 procent. När priserna stabiliserats förväntas Riksbanken inleda en serie av räntesänkningar under senare delen av 2024 för att åter stimulera efterfrågan i ekonomin. Det dröjer dock till 2025 innan konjunkturen tydligt vänder uppåt och lågkonjunkturen bedöms inte vara över förrän 2026.
Ekonomiska utmaningar
Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ekonomirapport per maj 2023 blir de ekonomiska utmaningarna för kommunerna påtagliga för innevarande och kommande år. Förändringen av kommunsektorns ekonomi har gått mycket snabbt, från 2000-talets starkaste resultat till de svagaste. Flera år med starka resultat har dock stärkt soliditeten och den långsiktiga beredskapen har förbättrats i flertalet kommuner. Det bidrar till ett bra utgångsläge inför de stora ekonomiska utmaningar som nu drabbar sektorn där hög inflation, stigande räntekostnader och kraftiga kostnadsökningar för pensioner bidrar till historiskt låga resultat i kommunsektorn. Samtidigt ökar de långsiktiga behoven av välfärd när invånare över 80 år blir allt fler och där bristen på arbetskraft växer. Kommunsektorn drabbas särskilt hårt både 2023 och 2024 av ökade kostnader för avsättning till det förmånsbaserade pensionssystemet. Den största delen av kostnadsökningen beror på kraftigt ökad inflation där inflationstakten i juni månad varje år ligger till grund för prisbasbeloppet som pensionerna värdesäkras med. Pensionskostnaden bedöms sedan minska till 2025 förutsatt att inflationen når Riksbankens mål om 2 procent per juni månad 2024.
Nyckeltal för den svenska ekonomin (procentuell förändring jämfört med föregående år).
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
|---|---|---|---|---|---|
BNP | 2,8 | -0,6 | 1,2 | 3,4 | 2,4 |
Arbetade timmar | 2,3 | 2,4 | -0,7 | 1,7 | 1,7 |
Lönesumma | 6,4 | 5,2 | 3,8 | 5,1 | 5,1 |
Timlön, nationalräknenskap | 3,9 | 2,7 | 4,5 | 3,4 | 3,3 |
Timlön, konjunkturlönestatistik | 2,7 | 3,9 | 3,8 | 3,4 | 3,3 |
Arbetslöshet, andel av arbetskraften | 7,5 | 7,8 | 9,1 | 8,8 | 7,8 |
Inflation, KPIF | 7,7 | 6,0 | 2,0 | 1,9 | 2,0 |
Inflation, KPI | 8,4 | 8,5 | 2,8 | 1,4 | 1,8 |
Styrränta, värde vid årets slut | 2,5 | 4,0 | 2,5 | 2,0 | 1,8 |
Källa: SKR cirkulär 23:36 per augusti 2023.
Skatteunderlag och skatteintäkter
Konjunkturläget och förändringar till följd av förändrad tillväxt och sysselsättning påverkar tillväxten i skatteunderlaget som är den enskilt största finansieringsposten för kommunsektorn. Att arbetsmarknaden inte drabbas värre än vad som tidigare prognostiserats gör att skatteunderlaget utvecklas relativt väl. Även högre garantipensioner som värdesäkras med inflation påverkar skatteunderlaget positivt.
Skatteintäkterna beräknas öka i nominella termer med 3,8 procent för 2024, för att sedan öka ytterligare när arbetsmarknaden återhämtar sig. Realt sett utvecklas dock skatteunderlaget betydligt sämre för 2024 till följd av att priser, pensioner och löner sammantaget ökar i snabbare takt än skatteintäkterna. De högre skatteintäkterna innebär därmed inte någon reell resursförstärkning för kommande budgetår. Samtidigt kvarstår utmaningen med demografins utveckling med en fortsatt ökad andel äldre med ökat behov av vård och omsorg där det samtidigt råder brist på arbetskraft. Det är första gången sedan 2004 som skatteunderlaget urholkas i reala termer. Under förutsättning att inflationen går ner under inflationsmålet i juni 2024 sker dock en relativt kraftig förstärkning av det reala skatteunderlaget från år 2025.
Skatteunderlagstillväxt i procent
Källa: SKR cirkulär 23:36 per augusti 2023.
För perioden 2023–2025 växer skatteunderlaget snabbt i nominella termer med ett genomsnitt om 4,6 procent per år som kan jämföras med den genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren om 4,1 procent. Realt sett utvecklas dock skatteunderlaget betydligt sämre för perioden 2023–2026 där den beräknas uppgå till 1,3 procent per år som kan jämföras med de senaste tio årens genomsnitt på 1,6 procent. Det är framför allt för åren 2023 och 2024 som den reala utvecklingen av skatteunderlaget är mest utmanande.
Nyckeltal för skatteunderlag
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
|---|---|---|---|---|---|
Faktiskt underlag | 5,7 | 4,9 | 3,8 | 5,0 | 4,8 |
Regelförändringar | -0,5 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Underliggande skatteunderlag | 6,2 | 4,7 | 3,8 | 5,0 | 4,8 |
Prisutveckling | 4,4 | 6,9 | 3,7 | 0,3 | 2,2 |
Realt skatteunderlag | 1,7 | -2,0 | 0,1 | 4,7 | 2,5 |
Källa: SKR cirkulär 23:37 Makronytt 2/2023
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?