Planeringsförutsättningar utifrån strategiprocessen

Behålla hög kvalitet med begränsade resurser

De välfärdstjänster och den service som Lunds kommuns verksamheter levererar håller genomgående hög kvalitet. Under de kommande åren förväntas dock förutsättningarna för kommunens verksamheter förändras väsentligt, både sett till kommunens målgrupper och resurser. Befolkningen växer och befolkningsstrukturen förändras, framför allt inträffar nu den länge omtalade ökningen av antalet, och andelen, äldre över 80 år. En utveckling som också varit omtalad länge och som alltmer märks i verksamheterna är stigande förväntningar och nya krav från olika målgrupper, exempelvis kring digitala tjänster och kommunikationslösningar. Samtidigt råder det brist på arbetskraft regionalt och nationellt inom flera viktiga yrkesgrupper vid periodens början, och för yrkesgrupper inom framför allt vård och omsorg förväntas bristen förvärras framöver. Ur ett ekonomiskt perspektiv riskerar kommunens kostnader att öka snabbare än intäkterna under kommande år, primärt som en följd av stigande priser och löner samt en förväntad ökning av antalet äldre och yngre med behov av välfärdstjänster. Att bibehålla hög kvalitet med begränsade resurser samtidigt som målgruppernas behov och förväntningar förändras bedöms kräva betydande strategiskt fokus i hela kommunen.

Skapa framtidens attraktiva och robusta Lund

Hög kvalitet i kommunens verksamheter är en viktig faktor för att Lund ska vara en attraktiv plats, inte minst som boendekommun men även för företag, inpendlare och besökare. Avgörande betydelse har även den fysiska planeringen och utvecklingen av såväl staden som tätorterna och landsbygden. Lund är attraktivt och växer. Det är positivt och behöver tas tillvara. Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv har Lund territoriella och demografiska förutsättningar som på olika sätt är utmanande och möjliggörande, ibland samtidigt. Att säkerställa ett utbud av bostäder för olika målgrupper, hushållning med jordbruksmark, positiva och negativa konsekvenser av förtätning, tillgång till samhällsservice, tillgång på verksamhetsmark, klimatanpassning och klimatneutralt byggande är exempel på perspektiv och värden som behöver vägas av när Lund fortsätter växa. Ett perspektiv som fått allt större betydelse, och som bedöms få ytterligare ökad betydelse framgent, är samhällets förmåga att motstå störningar. För samhällets robusthet och resiliens är den fysiska planeringen ett viktigt verktyg, men robusthet handlar även om andra faktorer för att säkerställa motståndskraften i välfärdssystemet, samhällsekonomin och demokratins grundvalar. För kommunen bedöms arbetet med att skapa framtidens attraktiva och robusta Lund kräva ett mer samlat, koncernövergripande fokus framgent. Under perioden 2024-2026 bedöms också den samhällsekonomiska utvecklingen, med bland annat högre räntor och kraftiga prisökningar, innebära en förändrad spelplan för samhällsbyggande som kommunkoncernen tillsammans med andra aktörer kommer att behöva parera.

Agera proaktivt för ett inkluderande Lund

Såväl i arbetet med att skapa framtidens attraktiva och robusta Lund som i arbetet med att bibehålla hög kvalitet i verksamheterna är det en förutsättning med god kännedom och förståelse för kommunens befolkning och verksamheternas målgrupper. Ur flera aspekter har stora delar av Lunds befolkning gynnsamma förutsättningar, exempelvis när det gäller bakgrundsfaktorer som har betydelse för elevers kunskapsresultat och faktorer som har betydelse för vuxnas ställning på arbetsmarknaden. Det är dock viktigt att också se och förstå Lunds mångfald. Det handlar till exempel om att Lund, som en ledande plats för kunskapsutveckling, lockar många inflyttare från utlandet. Internationella studenter, gästforskare och anställda på multinationella företag bidrar till en heterogen stad med många olika nationaliteter. Flyktingkrisen 2015 och 2016, samt det pågående kriget i Ukraina, har bidragit ytterligare till en ökad internationalisering. Under 2000-talet har antalet som invandrar från utlandet till Lund mer än fördubblats och förväntas även framgent vara en viktig faktor för kommunens befolkningsökning.

Utöver många olika nationaliteter finns det inom kommunen skillnader mellan grupper när det gäller exempelvis utbildning, inkomst, sysselsättning, hälsa, boende och demokratiskt deltagande. Arbetslösheten i kommunen är generellt sett låg men unga, lågutbildade och personer som nyligen kommit till Sverige har svårare att hitta arbete. Mellan könen finns skillnader när det gäller hälsa, inkomst och upplevd trygghet. Geografiskt sett finns skillnader i befolkningsstruktur och socioekonomi mellan områden i staden Lund och mellan kommunens tätorter. Att följa utvecklingen och fördjupa kunskapen om Lunds heterogena befolkning och verksamheternas målgrupper är en förutsättning för kommunkoncernens samlade förmåga att verka för en plats där alla människor kan känna tillit, framtidstro och gemenskap. Att med kunskap, handlingskraft och i samverkan agera proaktivt för ett inkluderande Lund bedöms vara ett strategiskt viktigt fokus för kommunen under kommande år. Ett möjliggörande verktyg i detta är att involvera och mobilisera fler målgrupper i utvecklingen av kommunens verksamheter och Lund som plats.

Den fjärde strategiska blickpunkten som tjänstepersonorganisationen identifierat är att fokusera rätt i klimatomställningen. FN:s mellanstatliga klimatpanel drar i den senaste kunskapsutvärderingen om klimatförändringarna slutsatsen att befintlig klimatpolitik och åtaganden kring utsläppsminskningar globalt sett inte kommer att leda till tillräckliga begränsningar av växthusgasutsläppen framöver. Nuvarande utvecklingsriktning bedöms leda till en global uppvärmning som uppgår till 3,2°C (median) fram till 2100. Tidigare har FN:s klimatpanel beskrivit att redan en uppvärmning i spannet 1,5-2°C innebär stora negativa konsekvenser för ekosystem, människor och andra arter, och att varje tiondels grad har betydelse för konsekvensernas omfattning.

Lunds kommun har under många år bedrivit ett framåtlutat klimatarbete med lokala klimatmål i linje med nationella och internationella klimatambitioner. Kommunorganisationen har arbetat aktivt med intern omställning och är exempelvis i stort sett fossilbränslefri. I det fortsatta arbetet med lokal klimatomställning kommer det framgent krävas ett skifte av fokus från den egna verksamheten till hela kommunens geografiska område, vilket också fastslås i det förnyade miljömålsprogram som antogs av kommunfullmäktige under 2021. Detta mer utåtvända fokus bedöms innebära att kommunen behöver utveckla nya arbetssätt under kommande år.

Omvärldsförändringar och förändringar i volymer, behov och förväntningar i kommunkoncernens målgrupper i kombination med utvecklingen av tillgängliga resurser innebär att koncernen behöver säkerställa och utveckla både inre effektivitet (göra saker rätt) och yttre effektivitet (göra rätt saker) i samtliga verksamheter. Det kräver förmåga att identifiera och genomföra sådant som stärker kärnverksamheterna långsiktigt, men som inte är en förutsättning för dem idag. Det handlar om förmåga till organisatorisk utveckling och förnyelse, proaktiva investeringar och ett fruktbart samarbete med aktörer utanför den kommunala organisationen.

I samtliga förvaltningar och bolag bedrivs aktivt utvecklingsarbete, och den höga kvaliteten i verksamheterna kan ses som ett resultat därav. Tjänstepersonorganisationen konstaterar dock att det finns brister, utmaningar och outnyttjade möjligheter när det gäller effektivitet och utvecklingsförmåga. Kopplat till effektivitet kan bland annat nyttjandet av lokaler, en alltför omfattande och fragmenterad styrning, objektförvaltningen (IT), suboptimala ambitioner och prioriteringar samt delvis parallella organisationer för likartade tjänster framhållas. Framför allt saknas samsyn inom kommunorganisationen om vad effektivitet innebär. Kopplat till utvecklingsförmåga saknas en fullständig bild av kommunorganisationens behov, styrkor och svagheter på helheten. Ett antal förbättringsområden kan pekas ut på kommunövergripande nivå. Det handlar om tydligare prioriteringsgrunder för verksamhetsutvecklingsprojekt, ökat lärande inom koncernen kring verksamhetsutveckling, kommungemensam modell och kompetens inom förändringsledning samt stärkt analysarbete för helhetsförståelse av målgrupper. Ett ökat fokus på effektivitet och ett mer strukturerat och systematiskt arbete med hela koncernens utvecklingsförmåga bedöms vara en av kommunens viktigaste utmaningar framgent.

I många år har den demografiska utvecklingen med ökad andel och ökat antal äldre lyfts fram som en stor utmaning för kommunernas äldreomsorg. I Lunds kommun beräknas efterfrågan på äldreomsorg öka med 13 procent (ca 300 brukare) från 2022 fram till 2026. Fram till 2031 beräknas efterfrågan öka med 37 procent (ca 900 brukare), därefter förväntas ökningstakten avta något. Förutom väsentligt ökande volymer till följd av den demografiska utvecklingen flyttas samtidigt allt fler vårduppgifter till kommunen.

Att bedriva äldreomsorg är personalintensivt. Volymökningarna i kombination med egna uppsägningar och pensionsavgångar förväntas skapa stora rekryteringsbehov för kommunen under kommande år. Redan idag råder det dock såväl regional som nationell brist på arbetskraft inom flera vård- och omsorgsyrken, och prognoser över tillgången på arbetskraft pekar mot att bristen kommer att förvärras framgent. Därtill innebär de utökade vårduppgifterna att kompetensbehoven är i förändring. För att möta ökande volymer och förändrade kompetensbehov krävs att kommunen kan rekrytera och, kanske framför allt, behålla och utveckla medarbetare. Men det kommer även kräva fortsatt och förstärkt arbete med att ställa om äldreomsorgen till mindre personalintensiva arbetssätt och lägre personaltäthet – dels till följd av bristen på arbetskraft, dels för att dämpa kostnadsutvecklingen.

Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår ett omfattande, och i många delar framgångsrikt, utvecklingsarbete kring kompetensförsörjning och omställning till förändrade arbetssätt. Omfattningen av utmaningen som äldreomsorgen står inför bedöms emellertid kräva en kraftsamling från flera olika delar av kommunkoncernen under 2024-2026 samt åren därefter för att klara av att möta den förväntade puckeln av snabbt ökande efterfrågan fram till decennieskiftet.

Lunds befolkning beräknas öka med drygt 4 500 invånare under perioden 2024-2026. Fram till 2030 beräknas befolkningen växa med ytterligare nästan 9 000 invånare. Totalt innebär detta en befolkningsökning under perioden 2024-2030 med cirka 10 procent. Tillväxten i kommunen kommer till stor del behöva ske inom befintliga tätorter, genom förtätning. Det skapar utmaningar och möjligheter kring hållbarhet och attraktivitet som behöver hanteras i kommunens samhällsbyggnadsprocess. Utifrån en nulägesanalys som genomfördes i början av 2022 pågår ett utvecklingsarbete för att göra processen mer effektiv och ändamålsenlig. Att följa upp och fortsätta utveckla den förvaltningsövergripande processen kommer att vara ett viktigt internt fokus under EVP-perioden. Men även om samhällsbyggnadsprocessen är en viktig pusselbit för hållbar och attraktiv tillväxt i Lund, är den i sig själv inte tillräcklig för att hantera svåra avvägningar, identifiera synergier och hitta de bästa lösningarna. Det kommer framför allt även krävas tydligare styrning och ökad involvering av kommunens invånare, näringsliv, civilsamhället och andra offentliga organisationer. Även om det kan sägas om kommunens samtliga utmaningar så är utvecklingen av effektiv och ändamålsenlig planering, tydligare styrning och mobilisering av hela Lunds utvecklingskraft kopplat till samhällsbyggnad en utmaning som i särskilt hög grad kommer kräva nära samspel mellan tjänstepersoner och politiska företrädare samt mellan kommunen och andra aktörer. Sammantaget bedöms detta arbete för att säkerställa att Lund kan växa utan växtvärk utgöra en av kommunens viktigaste utmaningar under perioden 2024-2026.

Under 1990-talet och 2000-talets början fattades flera beslut på nationell nivå i Sverige som innebar en nedmontering av det civila försvaret, och fokus riktades tydligt mot krishantering i fredstid. Mot bakgrund av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge återupptogs dock planeringen för det civila försvaret och totalförsvaret med start 2015. Kommunerna är en viktig del i detta arbete och ska ha förmåga att inför och under höjd beredskap samt under krig värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Därtill ska kommunerna skydda den information och de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot samt arbeta för att minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Sammantaget utgör dessa delar kommunernas ansvar och arbete med civil beredskap.

Från nationell nivå är takten i återuppbyggnaden av totalförsvaret hög, vilket skapat ett kraftigt förändringstryck med nya krav på kommunerna. Samtidigt har flera kriser under de senaste åren blottlagt en betydande beredskapsskuld även kopplat till den fredstida krishanteringsförmågan, så även i Lund. För att möta utvecklingen har Lunds kommun växlat upp arbetet med civil beredskap. Sedan 2022 har kommunkontoret ett utökat ansvar för att både driva strategiskt arbete och vara ett mer aktivt stöd åt övriga kommunkoncernen. Både från statligt håll och i kommunens budget har resurser tillförts arbetet, vilket stärkt de organisatoriska förutsättningarna. Mycket av det faktiska och praktiska arbetet med förmågehöjande åtgärder kvarstår dock att genomföra, delvis under perioden 2024-2026. Åtgärderna kommer i flera fall kräva investeringsmedel och driftsmedel, men framför allt nära samverkan inom kommunkoncernen och med externa aktörer. Just det sistnämnda är viktigt att betona - civil beredskap är inte en egen verksamhet, utan ett ansvar som behöver tas gemensamt. Att jobba snabbt, och rätt, för att bygga upp den civila beredskapen inom kommunen och i samverkan med andra bedöms vara en av kommunens viktigaste utmaningar under perioden 2024-2026.

I flera år har inflödet till arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Lunds kommun ökat väsentligt i form av aktualiseringar, utredningar och pågående insatser. Ökningen har skett snabbare än befolkningsökningen. Trenden är inte unik för Lunds kommun utan kan även observeras nationellt. Orosanmälningar gällande barn står för den största ökningen sett i kvantitet. Andra inflöden som tydligt ökat är stöd till självständighet från skadligt bruk och beroende samt stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Den främsta förklaringen till framför allt trenden med ökade orosanmälningar är ökad anmälningsbenägenhet, särskilt från rapportörer inom skolan, vuxenpsykiatrin och andra delar av sjukvården. Det ökade inflödet ska alltså inte ses som en indikator på en kraftig faktisk problemökning. Snarare handlar det om att fler människor i riskzon eller med faktiska behov upptäcks och uppmärksammas. Det är i grunden positivt, men inflödet skapar hög arbetsbelastning i arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Parallellt kan emellertid en annan utveckling också observeras. Under de senaste åren har antalet barnärenden av allvarlig karaktär ökat, fler hushåll med barn har hamnat i långvarigt försörjningsstöd och efterfrågan är hög på föräldrastöd. Utvecklingen ställer sammantaget höga krav på arbetsmarknads- och socialförvaltningens förmåga i sitt basuppdrag. Den kanske viktigaste förutsättningen är förvaltningens kompetensförsörjning, som under kommande år kommer att kräva fokus på att behålla och rekrytera medarbetare. Att säkerställa arbetsmarknads- och socialförvaltningens förmåga att hantera och förebygga behov av sociala insatser bedöms vara en av kommunens viktigaste utmaningar under perioden 2024-2026.

Barn och ungas psykiska hälsa har fått betydande uppmärksamhet under de senaste decennierna, primärt utifrån perspektivet ohälsa. Det finns dock olika sätt att benämna, mäta och gradera psykisk hälsa och det är svårt att göra jämförelser mellan undersökningar, mellan olika grupper av unga och över tid. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) publicerade 2021 en kunskapsöversikt där det konstateras att psykiska besvär bland barn, ungdomar och unga vuxna tycks ha ökat de senaste 20–30 åren, med en tydligare ökning under 1990-talet men framför allt de senaste tio åren. Den psykiatriska vårdkonsumtionen har också ökat. Utifrån resultaten i Region Skånes folkhälsoenkät har utvecklingen av psykiska besvär bland barn och unga sett likadan ut i Lunds kommun som på nationell nivå. Kommunens ungdomsenkät och rapporter från skolhälsovården och mottagningsenheten på arbetsmarknads- och socialförvaltningen bekräftar bilden av ökade psykiska besvär, men även fler anmälningar som handlar om barn och unga med diagnoser och som inte får den hjälp de behöver av BUP eller habiliteringen samt ökad andel tonårstjejer som aktualiseras för olika typer av intoxer och självskadebeteenden.

Resultaten i de lokala undersökningarna visar på tydliga skillnader mellan flickor och pojkar i Lund, där flickorna i högre utsträckning uppger att de mår dåligt och upplever psykiska besvär. Det ligger i linje med Fortes kunskapsöversikt där det konstateras att ett återkommande resultat i studier och undersökningar är att flickor och unga kvinnor anger mer psykiska besvär och erhåller vård i högre grad än pojkar och unga män. Forte framhåller dock att man proportionellt sett kan se större ökningar bland unga män, jämfört med unga kvinnor, vad gäller självrapporterade svåra besvär av oro och ångest. Dessutom är självmord, som kan ses som den yttersta konsekvensen av psykiskt lidande, vanligare bland pojkar och unga män. Det finns också studier som visar att skillnaden mellan rapporterade psykiska besvär och erhållen vård är större i socioekonomiskt utsatta områden, och även mer specifikt att personer med utländsk bakgrund eller med föräldrar inom den lägsta inkomstnivån nyttjar psykiatrisk vård mer sällan än personer födda i Sverige och personer med högre inkomst.

Flera satsningar har gjorts i Lunds kommun kopplat till barn och ungas psykiska hälsa, inte minst inom skolan och stort fokus har i kommunen legat på förebyggande arbete. Det är positivt. Samtidigt visar exempelvis Fortes kunskapsöversikt att problembilden är komplex, och i många delar svårfångad. Ett sätt att hantera komplexiteten kan vara att komplettera befintliga satsningar med ett brett främjandearbete, med fokus på psykiskt välbefinnande. Att fortsätta arbetet med barn och ungas psykiska hälsa utifrån fördjupad kunskap och evidensbaserade metoder bedöms vara en av kommunens viktigaste utmaningar under perioden 2024-2026.

Kunskapsresultaten i Lunds kommunala skolor är generellt goda. I de kommunala grundskolorna har det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio och andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen legat över snittet i riket under lång tid. I de kommunala gymnasieskolorna har andelen elever med examen inom tre år och betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning också legat högre än snittet i riket över tid.

Elevers kunskapsresultat har en stark koppling till föräldrarnas utbildningsnivå, det är den bakgrundsfaktor som har störst betydelse. I de kommunala grundskolorna har kunskapsresultaten i årskurs 9 under flera år varit högre än rikssnittet för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. För elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå (högst gymnasial utbildning) har kunskapsresultaten under de senaste två läsåren sjunkit till nivåer lägre än rikssnittet, från att tidigare också ha legat högre än rikssnittet. För de kommunala gymnasieskolorna finns inte lika detaljerad statistik tillgänglig, men ett tydligt samband kan observeras mellan elever med högutbildade föräldrar och andelen som tar examen. I kommunens grundskolor kan skillnaderna i kunskapsresultat ses även på enhetsnivå, vilket hänger samman med variationer avseende elevernas föräldrars utbildningsnivå.

Både inom grundskolan och gymnasieskolan har skillnaderna i kunskapsresultat mellan elever med gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar lyfts fram som ett viktigt område för åtgärder kopplat till det kompensatoriska uppdraget och det pågår ett aktivt arbete inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Att säkerställa skolförvaltningarnas förutsättningar för utvecklingsarbetet är centralt. I tillägg bedöms en av kommunens viktigaste utmaningar för perioden 2024-2026 vara att även i ett bredare perspektiv analysera och agera utifrån hur kommunkoncernen kan bidra till att alla barn och ungdomar ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Lunds kommuns klimatpolitiska råd konstaterade i 2022 års rapport att det bredare och mer utåtriktade fokus som kommer behöva prägla kommunens klimatarbete medför stora utmaningar. Det handlar framför allt om kommunens begränsade rådighet. Kommunens insatser för klimatomställning kommer i ökad utsträckning behöva inbegripa insatser som kräver samverkan såväl mellan kommunala förvaltningar och bolag som med samhällsaktörer inom offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle.

Inom Lunds kommungeografi har utsläppen av växthusgaser minskat över tid, framför allt som en följd av omställningen av energisektorn (el och värme). Transporter står för ungefär hälften av alla utsläpp, och den näst största utsläppskällan är jordbruket. För att nå kommunens beslutade klimatmål är det alltså framför allt utsläppen från transportsektorn som måste minska fort och utfasningen av fossila drivmedel måste påskyndas. När det gäller utsläppen som kommer från jordbrukssektorn är de svåra att minska i den omfattning som krävs utan att äventyra livsmedelsförsörjningen, och inom kommungeografin krävs därför insatser för att öka koldioxidupptag och öka kolförrådet i mark och vegetation genom att skapa kolsänkor. Även utsläppen från konsumtion och byggande kommer behöva minska. Att växla upp rollen som motor för den lokala omställningen inom dessa områden bedöms vara en av kommunens viktigaste utmaningar under perioden 2024-2026.