Nya lagar och förordningar

Under 2020 till 2022 har regeringen och riksdagen antagit en rad tillfälliga lagar och förordningar för att hantera samhällspåverkan av den då rådande pandemin. Kommunen behöver ha fortsatt bevakning och anpassningsförmåga i förhållande till tillfälliga lagar och regeländringar som hanterar pandemi och dess effekter på lokalsamhället. Regeringen har tillsatt en särskild utredning - Författningsberedskap inför framtida pandemier Dir. 2021:68 - för översyn av smittskyddslagstiftning, smittbärarpenning och smittskydd för vissa grupper inom socialtjänsten med mera för beredskapen för framtida pandemier. Utredningen har lämnat slutbetänkande (SOU 2023:56) som bland annat innehåller förslag om införande av extraordinär smittskyddsåtgärd i syfte att stärka skyddet för personer i särskilda boendeformer. Vidare har regeringen nyligen tillsatt utredningen Stärkt beredskap inför framtida pandemier, Dir 2013:106. I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier, att se över vissa organisatoriska frågor som rör smittskyddsläkare, att lämna förslag på utformning av ett nationellt samordningsansvar för vårdhygienfrågor samt att analysera och föreslå nya bestämmelser för att motverka trängsel. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som har uppdraget att främja samverkan mellan kommuner och lämna förslag till åtgärder för att motverka social dumpning. Uppdraget redovisas i Direktiv 2022:56. Syftet med utredningen är att bidra till regeringens arbete med att vända på varje sten för att förebygga, minska och motverka segregation samt att motverka att vissa kommuner avsäger sig ansvaret för sina invånare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Regeringen gav i juli 2022 Statskontoret i uppdrag att kartlägga korruption inom kommuner och regioner i syfte att höja kunskapsnivån nationellt om risker inom kommuner och regioner och samtidigt förbättra förutsättningarna för kommuner och regioner att motverka korruption. Uppdraget innefattar tre delar där Statskontoret ska lämna en lägesbild av förekomsten av korruption, korruptionsrisker och arbetssätt inom kommuner och regioner, analysera lägesbilden samt föreslå eventuella åtgärder för att korruptionen ska kunna motverkas ytterligare inom sektorn. Statskontoret har till regeringen den 31 maj 2023 överlämnat rapporten 'Nya utmaningar och gamla problem – om korruption i kommuner och regioner (2023:13)'. Rapporten innehåller bland annat rekommendationer till kommuner och regioner på hur de kan förbättra sitt arbete mot korruption.

En särskild utredare ska undersöka kommuners intresse för att inleda ett arbete med frivilliga sammanläggningar, och lämna förslag till åtgärder som bedöms kunna bidra till att processer om sammanläggningar påbörjas. Sammanläggningarna syftar till att långsiktigt stärka kommunernas kapacitet att hantera det kommunala uppdraget och därmed upprätthålla och utveckla en god kommunal service i hela landet (direktiv 2023:46). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2023.

I en promemoria från finansdepartementet föreslås att det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska besluta enligt 5 kapitlet 3 § kommunallagen (2017:725) för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare ska gälla såväl privata utförare som verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi. Syftet med förslaget är att det ska råda likvärdiga villkor för privata utförare och kommuner och regioner i verksamheter där skötseln av en kommunal angelägenhet lämnats över till privata utförare. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska kartlägga och analysera statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner samt se över regleringen av fullmäktige- och nämndsammanträden (direktiv 2022:89). Syftet är att främja en ändamålsenlig samverkan och dialog inom den offentliga förvaltningen och att möjliggöra att såväl distansdeltagande som digitala sammanträden kan genomföras på ett demokratiskt, rättssäkert och praktiskt sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2024. Kommunen kommer under senare delen av 2023 att behöva bevaka och analysera förslagen i förhållande till de vägval som kommunen gjort avseende accelererande digitalisering och utveckling inom organisationen.

Proposition Totalförsvar 2020/21:30 innehåller förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret och nya mål för det militära respektive civila försvaret. Vid sidan av de ökade anslagen till det militära försvaret sker en stegvis förstärkning också av det civila försvaret. Motståndskraften inom de viktigaste samhällsfunktionerna ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Mot bakgrund av att det globala säkerhetsläget i dagsläget präglas av oförutsägbarhet och instabilitet och av att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har försämrats pågår det lagstiftningsarbete på totalförsvarsområdet. Mycket av samhällsviktig verksamhet bedrivs av kommuner och regioner och de utgör en viktig beståndsdel i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. MSB konstaterar att kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar behöver utvecklas och stärkas. Det kan förväntas bli aktuellt med skärpt ansvar och ökade uppgifter för kommunerna på området.

I den nya lagen samlas och författningsregleras grunderna för VMA-systemet. Lagen syftar till att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem till skydd för människor, egendom och miljö såväl i fredstid som vid höjd beredskap och ytterst krig. Att kommunerna har i uppdrag att kunna aktivera utomhusvarningssystemet och genomföra regelbundna prov regleras i dag på föreskriftsnivå men kommunernas uppgifter kommer nu i stället att regleras i lag, vilket syftar till att göra systemet mer överskådligt och till att tydliggöra kommunernas uppgifter. I sak är kommunernas uppgifter i huvudsak oförändrade i dessa delar. Dock ska en statlig myndighet och inte kommunen ansvara för att sända VMA om flyglarm i utomhusvarningssystemet. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2024.

I betänkandet som lades in november 2022 lämnar utredningen förslag till en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen, SOU 2022:57. Lagen bygger i många delar på den tidigare regleringen om skyddsrum men har kompletterats med en del nya bestämmelser som reglerar ansvaret för olika frågor, bestämmelser om skyddade utrymmen samt vissa nya tillämpningsbestämmelser.

Regeringen eller länsstyrelsen får i dag besluta om utrymning enligt lagen om utrymning och inkvartering med mera under höjd beredskap. I den delen föreslås ingen ändring. Det föreslås dock att kommunerna ska åläggas ansvaret för verkställigheten av ett sådant beslut. Polismyndigheten ska i nödvändig utsträckning delta i verkställigheten. Det föreslås även i nämnda lag införas ett förtydligande om att kommunen ansvarar för inkvartering av dem som har utrymts från andra kommuner.

Utredningen föreslår vidare att det ska inrättas en statlig beredskapsorganisation för räddningstjänst, som ska utgöra ett första väsentligt moment för att kunna förstärka den samlade förmågan till genomförandet av kommunal räddningstjänst och särskilda uppgifter under höjd beredskap enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Betänkandet har under våren varit ute på remiss.

I betänkandet som lades i augusti 2023 föreslår utredningen en funktion med ansvar för den nationella samordningen av försörjningsberedskapen och att ansvaret ska ges till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), SOU 2023:50. En av huvuduppgifterna för funktionen är enligt förslaget att ta fram en nationell försörjningsanalys.

Beredskapsmyndigheterna och vissa sektorsansvariga myndigheter ska ta fram behovs- och försörjningsanalyser som ska ligga till grund för MSB:s nationella försörjningsanalys. Kommuner och regioner föreslås genom ändring i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) vara skyldiga att på förfrågan från länsstyrelsen lämna den information om behoven av försörjningsviktiga varor och tjänster på kommunal och regional nivå som länsstyrelserna behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt förslagen i betänkandet om behovsanalys och uppgifter om företag som är av betydelse för försörjningen på lokal och regional nivå.

I mars 2023 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare att göra överväganden om kommuners och regioners grundläggande ansvar och huvudsakliga uppgifter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (direktiv 2023:51).

Enligt direktiven ska utredaren bland annat:

• Utifrån lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och dess tillämpning kartlägga och analysera vilket grundläggande ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som kommuner och regioner bör ha i fråga om förberedelser för och verksamhet under fredstida kriser och höjd beredskap.
• Analysera om det finns skäl att förändra regleringen om krisledningsnämnder i kommuner och regioner under extraordinära händelser i fredstid, eller regleringen om ledningsansvaret hos kommuner och regioner under höjd beredskap.
• Analysera ändamålsenligheten och effektiviteten i den nuvarande ordningen för statens styrning och finansiering av kommuners och regioners förberedande uppgifter inför fredstida kriser och höjd beredskap.
• Analysera om det finns ett påtagligt behov av att till någon del förändra de övergripande principerna och regleringen om kostnadsfördelningen mellan å ena sidan staten och å andra sidan kommuner och regioner i fråga om kommuners och regioners förberedande uppgifter inför fredstida kriser och höjd beredskap.
• Utifrån kartläggning och analys föreslå en mer ändamålsenlig och utförlig reglering än den i LEH samt i övrigt vid behov föreslå förändringar och lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024.

I syfte att föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret, beslutade regeringen i juli i år att tillsätta en särskild utredare att analysera och lämna förslag om hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Utredaren ska enligt direktiv 2023:116:

• analysera och bedöma behoven av personalförstärkningar inom
  verksamheter som är viktiga för totalförsvaret vid höjd beredskap,
• analysera förutsättningarna för att säkerställa det civila försvarets
  personalbehov med totalförsvarspliktig personal,
• med utgångspunkt i gällande regelverk om allmän tjänsteplikt och
  civilplikt föreslå en personalförsörjning av det civila försvaret som är
  anpassad efter dagens samhälle och de behov som finns inom det civila
  försvaret,
• samt redovisa de åtgärder som krävs och föreslå nödvändiga
  författningsändringar, för att förslagen ska kunna genomföras

Uppdraget ska redovisas senast den 27 januari 2025.

En särskild utredare ska utreda och lämna förslag på hur staten kan utfärda en e-legitimation på högsta tillitsnivå (direktiv 2022:142). Utredaren ska också se över behovet av anpassningar som följer av den reviderade eIDAS-förordningen. Syftet är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier som begås med hjälp av e-legitimationer och underlätta för så många som möjligt att kunna få tillgång till en e-legitimation.

Utredaren ska bland annat lämna förslag på hur en kostnadseffektiv statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet och analysera och föreslå förändringar som följer av den reviderade eIDASförordningen. Uppdraget att föreslå hur staten kan utfärda en e-legitimation på högsta tillitsnivå ska delredovisas senast den 16 oktober 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024.

Regeringen föreslår i en proposition att Konkurrensverket, i egenskap av tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska ges utökade befogenheter vid tillsynen över lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen om upphandling av koncessioner samt lagen om kollektivtrafik (proposition 2023/24:3). Det föreslås bland annat att Konkurrensverket ska få fatta beslut om upphandlingsskadeavgift som första instans, att tidsfristen för att besluta om upphandlingsskadeavgift ska förlängas till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Det föreslås också att Konkurrensverket ska kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. De föreslagna ändringarna syftar till en effektivare tillsyn. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Dataskydd och annan reglering som rör digitalisering är ett område i ständig förändring och därför är detta ett rättsområde som kommer att påverka kommunens verksamhetsutveckling och digitaliseringsresa för en lång tid framöver.

Inom rättsområdet talas det bland annat om EU:s digitala årtionde. EU-kommissionen genomför omfattande satsningar under 2020-talet i syfte att nå en digital inre marknad där data från och med år 2030, i kontrollerade former, ska kunna flöda fritt. Syftet är bland annat att stärka konkurrenskraften och locka näringsliv och andra att investera i ny teknik och innovation inom EU/EES.

Det finns redan ett antal förslag till reglering, där exempelvis dataakten (Data Act), dataförvaltningsakten (Data Governance Act), och reglering av AI högst sannolikt kommer att påverka kommunens verksamhet. Dataakten och dataförvaltningsakten har beskrivits tidigare, i Ekonomi- och verksamhetsplan med budget för 2023–2025.

Det är därför viktigt att kommunen fortsätter att satsa på dessa frågor, och fortsätta att satsa på integritetsvänlig innovation och digitalisering. Ett viktigt och centralt steg i detta togs under 2022 då en av Sveriges första kommunala dataskyddsteam skapades på juridiska enheten på kommunkontoret, vars främsta syfte är att verka för ett främjande av integritetsvänlig digitalisering i ett kommunövergripande perspektiv.

Den 10 juli 2023 fattade EU-kommissionen ett nytt beslut angående hur personuppgifter kan överföras till USA. Beslutet kom till efter förhandlingar mellan EU och USA som initierades efter att EU-domstolen, sommaren 2020, ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet tillsammans med det tillhörande adekvansbeslutet i Schrems II-domen. EU-domstolen fastställde då att Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA inte gav tillräckligt skydd för personuppgifter som överfördes dit. Detta innebar att Privacy Shield inte längre kunde användas som stöd för överföringar till USA.

Beslutet innebär att EU-kommissionen har bedömt att USA säkerställer en tillräckligt hög skyddsnivå för personuppgifter och att det därmed är tillåtet att överföra personuppgifter till USA, förutsatt att den mottagande organisationen omfattas av EU-U.S. Data Privacy Framework.

För Lunds kommuns del så kommer frågan att bevakas av dataskyddsteamet på juridiska enheten och i samarbete med kommunens dataskyddsombud arbetar organisationen fortsatt med att följa de riktlinjer och den praxis som finns på området.

Regeringen har utsett en särskild utredare som ska föreslå lagändringar i syfte att göra det enklare att kamerabevaka för kommuner och regioner på platser dit allmänheten har tillträde. Utredaren ska bland annat föreslå förenklingar med utgångspunkten att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort, enligt direktiv 2023:40. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2024.

Oavsett om det krävs tillstånd eller ej så innebär kamerabevakning generellt sett att personuppgifter behandlas, det vill säga att reglerna i dataskyddsförordningen blir tillämpliga. Något som ökat i användning är det som brukar kallas för integritetsvänlig teknik. Det vill säga exempelvis digital maskering, pixelering, kameror som inte aktiveras förrän det går ett larm eller reagerar på onormala kroppsrörelser och ljud. Idag finns det många sätt att med ny teknik göra kamerabevakning mer integritetsvänlig och göra det svårare att identifiera människor på filmerna. Att använda integritetsvänlig teknik är i grunden något positivt, men verksamheter kan inte ta för givet att tekniken gör identifiering omöjlig och att det därför inte sker någon behandling av personuppgifter.

För Lunds kommuns del innebär detta något att ta i beaktande när beslut rörande kamerabevakning fattas, oavsett om det är tillståndspliktig bevakning eller inte. Kommunkontoret samordnar och bereder ärenden till kommunstyrelsens arbetsutskott rörande kamerabevakning i kommunens verksamheter, och följer IMY:s vägledningar och rekommendationer inom området.

Intresset för hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att förbättra och effektivisera den offentliga sektorns arbete är stort. Många myndigheter har redan infört lösningar på området eller överväger att göra det, AI kan användas i kommunikation med medborgare genom så kallade chatbotar eller i ärendehandläggning för att nämna några få exempel. Samtidigt aktualiserar användningen av AI ett antal rättsliga överväganden inom många olika områden.

EU-kommissionens förslag till en ny förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI) ligger inom ramen för strategin för det digitala Europa. Ambitionen är att föreslå ett rättsligt ramverk för AI med utgångspunkt i etiska riktlinjer för utveckling och användning av AI. De krav som föreslås gälla för leverantörer och användare av AI kommer enligt förslaget att variera utifrån vilken kategori av AI som det rör sig om. AI kan medföra många fördelar som bättre hälso- och sjukvård, säkrare och renare transporter, effektivare tillverkning samt billigare och mer hållbar energi.

Det finns i skrivande stund inte någon tid angiven för när AI-förordningen kan tänkas bli antagen och därmed inte heller när den kan antas träda i kraft. Den kan antas under våren 2024 och då träda i kraft under 2025 men det är enbart spekulationer. Dataskyddsteamet på kommunkontorets juridiska enhet bevakar utvecklingen vad gäller ikraftträdandet av förordningen. Därutöver behöver Lunds kommun rusta organisationen för att kunna hantera och analysera användningen av AI i kommunens verksamheter.

Från 1 juli 2023 måste alla kommuner arbeta för att fler barn ska gå i förskolan och få möjlighet till en bättre språkutveckling i svenska. Detta innebär att barn- och skolförvaltningen behöver arbeta uppsökande och ta kontakt med vårdnadshavarna till de barn som inte har en plats i förskolan. Den uppsökande kontakten ska tas inför höstterminen det år barnet fyller tre år och därefter inför varje vår och varje höst så länge barnet inte har en plats i förskolan.

Riksdagen beslutade 2022 om ändringar i skollagen som ska ge elever på yrkesprogram inom gymnasieskolan ökade möjligheter till att få grundläggande behörighet till universitets- och högskoleutbildningar. Ny lag med ikraftträdande 1 januari 2023 tillämpas första gång på utbildningar som påbörjas höstterminen 2023.

Kravet på att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan gäller från och med 1 januari 2024. Kommunstyrelsen beslutade den 21 juni 2023 om planeringsdirektiv för framtagande av vattentjänstplan för Lunds kommun och uppdrog åt VA SYD att samordna och leda processen i samarbete med berörda förvaltningar. Planen ska vara klar för antagande senast sommaren 2025. Den nya vattentjänstplanen ska ersätta befintlig VA-utbyggnadsplan.

Regeringen har aviserat att en proposition om en helt ny socialtjänstlag kommer att lämnas 2024 med ikraftträdande under 2025. Den nya socialtjänstlagen kan få stora konsekvenser för arbetsmarknads- och socialnämnden under den senare delen av planperioden. Det finns en inriktning i utredningen från 2020 att stärka det förebyggande arbetet, lättillgänglig socialtjänst, övergripande planering och möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående behovsprövning.

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska beviljas insatsen individuellt och kommunen ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd och hjälpinsatser. Proposition väntas under hösten 2023 med förslag på att lagändringen träder i kraft 1 mars 2024. Föreslagna förändringar innebär större åtaganden för arbetsmarknads- och socialnämnden i form fler medarbetare med specifik kompetens inom området och fler och mer omfattande utredningar.