Länk till startsidan

Så styrs Lund

Den kommunala koncernen omfattar Lunds kommun med dess nämnder och styrelser, kommunalförbund samt bolag som kommunen genom andelsinnehav har inflytande över. Utöver koncernen finns det andra aktörer som Lunds kommun köper verksamhet från, både från bolag där kommunen har ägarintresse och från privata utförare av kommunal verksamhet.

Lunds kommuns styrmodell

Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ. Fullmäktiges ansvar är att styra kommunkoncernens verksamhet med utgångspunkt i gällande lagar, förordningar och annan statlig styrning. Kommunfullmäktige beslutar bland annat om vision och förhållningssätt, prioriterade mål och särskilda uppdrag samt budget.

Schema över Lunds kommuns organisation – nämnder, bolag och förvaltningar.
Schema över Lunds kommuns organisation – nämnder, bolag och förvaltningar.

Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

Sättet vi styr och leder på ska säkerställa att vi använder våra resurser på ett effektivt sätt och tillhandahåller tjänster med god kvalitet. Lunds styrmodell kan liknas vid ett hus – med tak, stomme och grund. Alla delar hänger samman och behövs för att få en fungerande styrning.

Vision och förhållningssätt utgör taket. Visionen är utgångspunkten för kommunens styrning och tillsammans med förhållningssätten och kommunens grunduppdrag ska den genomsyra allt arbete vi gör.

Stommen i Lunds styrmodell består av de tre parametrarna ekonomistyrning, målstyrning och kvalitetsstyrning. Dessa följs upp genom ett antal rapporter såsom delårsrapporter, årsanalyser och kvalitetsrapport.

Lunds ekonomistyrning

Lunds ekonomistyrning utgörs av finansiella mål, resursfördelningsmodell och ekonomiska ramar. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom kommunen. Resursfördelningsmodellen används för att beräkna nämndernas budgetar utifrån demografi- och volymförändringar. Genom budgeten omsätts de politiska prioriteringarna till ramar för de olika nämndernas verksamhet. I verksamhetsplaner och internbudgetar anger nämnderna hur de ska fullgöra sin verksamhet och uppfylla målen under det kommande året. Nämnderna har ett ansvar att hantera förändringar inom ram.

Lunds målstyrning

Lunds målstyrning beskriver kommunens målhierarki, det vill säga på vilken nivå i organisationen som olika typer av mål fastställs. I Lund används horisontell styrning där varje nivå i organisationen skapar sina egna mål utifrån den inriktning som satts av nivån ”ovanför”.

Kommunfullmäktiges mål för mandatperioden syftar till att skapa en gemensam riktning och förflyttning för hela den kommunala verksamheten. Målen är långsiktiga men omprövas av kommunfullmäktige inför varje nytt budgetår. Kommunfullmäktige har även möjlighet att ge särskilda uppdrag direkt till en nämnd eller styrelse.

Den kommunala verksamheten styrs även av andra styrande dokument så som policys, program, planer och riktlinjer. Kommunens program för styrning sätter ramen för denna styrning. Programmet tydliggör att kommunfullmäktige fastställer kommunövergripande policys, program och planer samt att kommunstyrelsen fastställer kommunövergripande handlingsplaner och riktlinjer. Flera av de styrande dokumenten innehåller mål och åtgärder som nämnder och styrelser aktivt ska arbeta för.

Varje nämnd och styrelse ansvarar för att bidra till den gemensamma utvecklingen genom att omsätta styrsignaler från kommunfullmäktige och kommunstyrelse till verksamhet inom sitt ansvarsområde. Det görs genom att nämnder och styrelser tar sig av beslutade mål, uppdrag och åtgärder och utifrån sin verksamhets uppdrag, nuläge och utmaningar definierar vad som ska prioriteras genom beslut om verksamhets- och affärsplaner för nästkommande år.

Lunds kvalitetsstyrning

Lunds kvalitetsstyrning utgår från politiska mål, från krav enligt speciallagstiftning samt från den självklara utgångspunkten att sätta de som kommunen är till för i centrum. Kvalitetsstyrningen styr och följer framför allt verksamheternas basuppdrag som i sin tur styrs av kommunens reglementen samt lagar och förordningar. Reglementena innehåller både gemensamma bestämmelser som gäller för samtliga nämnder och styrelser samt beskriver vilket specifikt ansvar varje enskild nämnd/styrelse har. Basuppdragen följs genom uppföljning av nyckeltal och indikatorer som analyseras, utvärderas och sedan används för att styra mot effektiva verksamheter med god kvalitet. Resultat och utvärderingar sammanställs i olika nationella jämförelser och kvalitetsrapporter. Varje år redovisas kommunens gemensamma resultat i en kvalitetsrapport som svarar på frågeställningen: Hur går det för Lund?

Hållbar utveckling och Agenda 2030

En viktig dimension och utgångspunkt för Lunds kommuns styrning är hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En hållbar utveckling inom kommunkoncernen omfattar tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk, vilka utgör varandras förutsättningar.

Målen i Agenda 2030 är integrerade i kommunfullmäktiges mål för mandatperioden vilka syftar till att skapa gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. Lunds kommuns förhållningssätt till Agenda 2030 tydliggörs i Lunds policy för hållbar utveckling. Policyn konkretiseras i kommunens program och planer, där de två kommunövergripande styrdokumenten "Program för ekologisk hållbar utveckling (Lundaeko)" och "Program för social hållbarhet "utgör centrala byggstenar. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att omsätta dessa styrsignaler till verksamhet inom sitt ansvarsområde för den gemensamma utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?