God ekonomisk hushållning

Finansiella mål

De finansiella målen finns för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta kan medföra att de i budgeten angivna målen och riktlinjer för verksamheten inte helt kan uppnås. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och verksamhetsmål ska nämnden/styrelsen agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids.

Lunds kommun ska ha en hållbar ekonomisk utveckling utifrån ett längre tidsperspektiv. Hållbarheten i ekonomin mäts genom att följa två nyckeltal:

• årets resultat
• nettolåneskuld

Dessa nyckeltal mäts i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

Planerade överskott

Det finns behov av att planera för årliga överskott i driftsbudgeten. Ett budgeterat överskott innebär en reserv för oförutsedda händelser och minskar risken för att underskott ska uppstå. Dessutom innebär ett överskott att delar av investeringarna kan finansieras utan en ökad skuldsättning och bidrar på så sätt till en hållbar ekonomisk utveckling.

Begränsa skuldnivåer

Att begränsa skuldnivån är en viktig förutsättning för en hållbar ekonomisk utveckling. En alltför hög skuldsättning innebär att ett långsiktigt ekonomiskt åtagande överlämnas till framtida generationer som kan begränsa dess möjlighet att forma den verksamhet som den generationen anser lämpligast. En högre skuldsättning innebär även ökade räntekostnader och en större finansiell risk vid höjda räntenivåer.

Långsiktiga mål

Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat om två långsiktiga finansiella mål för Lunds kommun (EVP 2016-2018):

• Resultatmålet innebär att kommunens finansiella resultat ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.
• Skuldsättningsmål innebär att nettolåneskulden ska uppgå till högst 60 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

Lunds kommuns långsiktiga finansiella resultatmål är fortsatt ett överskott om 2 procent men givet den lågkonjunktur Sverige är inne i med en svagare utveckling av skatteunderlaget samtidigt som fortsatt hög inflation råder föreslås ett tillfälligt avsteg från resultatmålet för kommande period. Lunds kommun har de senaste åren genererat stora ekonomiska överskott som bland annat medfört en hög grad självfinansiering av investeringar. Bedömningen är att kommunens finansiella ställning är så stark att det är möjligt att under kommande år inte budgetera överskott motsvarande resultatmålet, där följande resultatmål gäller för EVP-perioden:

• 2024: -1 procent
• 2025: +1 procent
• 2026: +2 procent

Ny inriktning för resultatmålen tar hänsyn till det särskilt utmanande samhällsekonomiska läget och möjliggör en långsiktig hållbar och robust ekonomi utan alltför omfattande verksamhetskonsekvenser. Genom förändrade resultatmål undviks en ryckighet för den kommunala verksamheten med stora nedskärningar ett år som sedan kan följas av behov på uppskalning av verksamheten. Detta bör undvikas med tanke på den svårighet som råder inom kompetensförsörjningen inom stora delar av den kommunala verksamheten. Under 2024-2025 kommer kommunen att arbeta med långsiktiga strukturförändringar för att under 2026 åter nå resultatmålet om 2 procent.

För att möjliggöra ett negativt resultat 2024 utnyttjas resultatutjämningsreserven för att uppnå ett resultat i balans.

Resultatutjämningsreserv och resultatreserv

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv

Kommuner och regioner har, enligt kommunallagen 11 kap. 14 §, möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i en resultatutjämningsreserv (RUR) för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för den kommunala verksamheten. Genom att använda RUR behöver det ekonomiska underskottet, med av kommunfullmäktige särskild antagen åtgärdsplan, inte regleras under de närmast följande tre åren som annars är ett krav enligt kommunallagen 11 kap. 12 §.

Kommunstyrelsen beslutade 2023-05-31, § 207, om nya riktlinjer för RUR som börjar gälla i samband med ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) 2024–2026 med budget för 2024. Lunds kommun har sedan juni 2013 inrättat en RUR som vid ingången av 2023 uppgår till 1,5 miljarder kronor.

Reservering till resultatutjämningsreserv

Reservering till resultatutjämningsreserven ska göras i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Lunds kommun ska reserveringar göras i enlighet med kommunallagen 11 kap. 14 § andra stycket, det vill säga med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

Disponering av resultatutjämningsreserv

Enligt kommunallagen får medel från resultatutjämningsreserven användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

För Lunds kommun gäller vidare:

Under kortare perioder av svagare skatteunderlagsutveckling kan finansiering upp till genomsnittlig nivå i riket de senaste tio åren ske genom disponering av resultatutjämningsreserven. Disponeringen ska täcka ett negativt balanskravsresultat till följd av lägre skatteunderlagsutveckling och ska ha till syfte att ge verksamheterna tid att genomföra nödvändiga åtgärder för anpassning. Utöver att utjämna intäkter över en konjunkturcykel som följer av skatteunderlagsförändringar kan medel i resultatutjämningsreserven även disponeras för att utjämna kostnader över en konjunkturcykel som följer av extraordinära prisökningar eller kostnader till följd av andra oförutsedda och ej påverkbara händelser. Därmed ges möjlighet att utjämna hastiga svängningar i kommunens ekonomiska förutsättningar mellan åren. Reserven får bara användas för att nå upp till nollresultat eller så långt den räcker.

Disponering av resultatutjämningsreserv för år 2024

Enligt Sveriges Kommuner och Regioners cirkulär 23:36 per augusti 2023 presenteras en skatteunderlagsutveckling 2024 som understiger den genomsnittliga skatteunderlagsutvecklingen de senaste tio åren med 0,7 procent. Detta innebär att Lunds kommun kan nyttja resultatutjämningsreserven i budget för 2024 utifrån lägre skatteunderlagsutveckling med cirka 60 miljoner kronor. Därutöver kan resultatutjämningsreserven nyttjas för att täcka de merkostnader som uppstår till följd av fortsatt hög inflation. För 2024 bedöms uppräkning av priser och löner ske med cirka 0,75 procentenheter högre än genomsnittet för de senaste fyra åren vilket motsvarar 60 miljoner kronor i högre uppräkningskostnader som då kan möjliggöra motsvarande nyttjande av RUR för 2024. Totalt sett kan en disponering av RUR ske med maximalt 120 miljoner kronor för 2024 som då kan användas för att nå ett nollresultat för året. För 2025–2026 bedöms inflationen bli lägre och de budgeterade resultaten är åter i balans.

Resultatreserv

I oktober 2023 har riksdagen fattat beslut utifrån regeringens proposition, "En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner". De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024, det vill säga från och med räkenskapsåret 2024.

Beslutet innebär bland annat att resultatutjämningsreserven (RUR) ska avvecklas men för de kommuner som vid lagförändringens ikraftträdande har en RUR får ha kvar och nyttja den till utgången av 2033 där medel från RUR får användas i enlighet med nuvarande regelverk. Kvarvarande medel vid utgången av 2033 ska upplösas i eget kapital.

I stället för en resultatutjämningsreserv införs en möjlighet att reservera medel till en resultatreserv för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Resultatreserven får uppgå till högst fem procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, vilket motsvarar cirka 425 miljoner kronor för Lunds kommun.

Resultatreserven är mer flexibel att använda än resultatutjämningsreserven. I praktiken handlar det om samma sak: att flytta överskott från ett år till att finansiera drift ett kommande år. Där resultatutjämningsreserven hade en tydligare koppling till lågkonjunktur där medel främst kunde användas för att jämna ut konjunkturcykler kan resultatreserven användas för att täcka vissa särskilda, planerade kostnader ett enskilt år eller oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall så länge det bidrar till att uppnå god ekonomisk hushållning.

Medel till resultatreserven ska ske enligt samma förutsättningar som hittills gällt för resultatutjämningsreserven. Det vill säga reservering får göras av det lägsta av den del av årets resultat eller årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Dock får resultatreserven maximalt uppgå till fem procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.