Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vårdpersonal vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter överallt där vård och omsorg bedrivs. Detta oberoende av vårdgivare och vårdform och om det finns en känd smitta eller inte. Syftet med basala hygienrutiner är att förhindra smittöverföring.
För att korrekt handhygien ska kunna utföras före och efter olika vård- och omsorgsmoment ska underarmar och händer vara fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material så som nagellack, lösnaglar eller motsvarande. Nagellack kan spricka och samla mikroorganismer. Nagellack eller lösnaglar kan dölja smuts och kan, liksom andra material, påverkas av handdesinfektionsmedel.
Handdesinfektion ska göras före och efter alla vård- och omvårdnadsmoment. Använd även handsprit såväl före som efter att handskar tas på och av.
Ta rikligt (2-3 ml) med handdesinfektionsmedel i kupad hand och på torra händer. Gnid in, glöm ej fingertoppar, tumgrepp och vid behov även underarmar. Fortsätt att gnida till händerna är torra, då har full effekt uppnåtts.
Tvätta händerna med tvål och vatten om de är synligt smutsiga eller känns kladdiga. Tvätta händerna före livsmedelshantering. Använd flytande tvål och engångshandduk. Avsluta alltid med handdesinfektion. Det är viktigt att händerna är torra före handdesinfektion.
Använd alltid handskar vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor som till exempel blod, urin, avföring, kräkning och sekret samt vid smutsigt arbete som till exempel hantering av tvätt. Har händerna förorenats kraftigt räcker inte handdesinfektion för att göra dem smittfria.
Händerna ska vara torra när handskarna sätts på. De skyddshandskar som används i vård och omsorg ska vara för engångsbruk och avsedda för ändamålet. De ska bytas mellan varje vård- eller omsorgsmoment. Skyddshandskar får inte desinfekteras, eftersom materialet då påverkas så att handskarna förlorar sin skyddande effekt.
Om kläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material, exempelvis hud eller hudflagor, under ett vård- eller omsorgsmoment, ska skyddskläder i form av plastförkläde användas. Även direktkontakt med kläder eller sängkläder, exempelvis vid bäddning och hantering av tvätt, kan innebära en risk för att komma i kontakt med biologiskt material. Den individuella situationen får avgöra. Används skyddskläder vid vård av eller omsorg om flera personer efter varandra ska skyddskläderna bytas mellan varje person.
Arbetskläder används vid moment som innebär fysisk kontakt vid vård/omsorgs arbete. Arbetskläderna får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera olika platser får arbetskläderna bäras vid färd mellan dessa platser, under ytterplagget. Arbetskläderna ska bytas dagligen, men om de blir förorenade eller om det annars finns behov ska de bytas så snart som möjligt.
Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen. Detta innebär att det inte är tillåtet att i vård- eller omsorgsmoment använda ett långärmat plagg under arbetskläderna eller ha ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar som kan hasa ner.
Långt hår och skägg ska fästas upp så att det inte hänger eller faller ned. Om huvudduk används ska den fästas så den inte faller ned, nedhängande delar ska vara instoppade under arbetsdräkten.
Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vård och omsorgsarbete. De samlar bakterier och förhindrar adekvat handhygien. Smycken kan även skada brukaren/patienten. Örhängen och andra smycken i läkta, piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Ett läkt piercinghål, oavsett var det sitter, utgör ingen påvisad smittrisk. Om hålet är infekterat kan smitta spridas via vårdpersonalens händer.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?