Länk till startsidan

Europa Direkt – Valet till EU 2024

Valet till Europaparlamentet är ett av fyra allmänna val i Sverige. De övriga allmänna valen är valet till riksdagen, regionerna respektive kommunerna som äger rum vart fjärde år.

Europaparlamentet är den enda EU-institutionen som väljs direkt av EU-medborgare genom allmänna val. Europaparlamentet har som EU-institution en mycket viktig roll; att besluta om EU:s lagar och budget.

Valet till Europaparlamentet sker vart femte år. Nästa val till Europaparlamentet äger rum söndagen den 9 juni 2024.

Europaparlamentet består av 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. Antalet ledamöter per land beror på landets storlek. Sverige har idag 21 ledamöter i Europaparlamentet.

Förteckning över svenska europaparlamentariker

Lunds kommun ansvarar för att utföra valet till Europaparlamentet. Är du intresserad av att arbeta som röstmottagare på valdagen och vid förtidsröstning?

Att arbeta som röstmottagare på valdagen och vid förtidsröstning

Vem har rätt att rösta i EU-valet?

För att rösta i EU valet ska du uppfylla kriterierna nedan:

  • ha fyllt 18 år senast på valdagen
  • vara svensk medborgare som är eller har varit folkbokförd i Sverige, eller
  • vara EU-medborgare, folkbokförd i Sverige och anmäld till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen.

Du som har rösträtt får ett röstkort hem i brevlådan. Du kan antingen förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen. Du som är svensk medborgare och som bor i utlandet kan skicka din röst per post eller rösta på svenska ambassader och konsultat.

together.eu: Democracy is what makes us (film från Europaparlamentet, på engelska)

Hur har valdeltagandet sett ut?

I det senaste valet till Europaparlamentet år 2019 låg valdeltagandet i Sverige på 55 procent. Det är betydligt lägre än exempelvis valet till riksdagen, där senaste valdeltagandet år 2022 låg på 84 procent.

Det samlade valdeltagandet i EU:s medlemsländer till Europaparlamentet har legat mellan 40 och 50 procent under de senaste valen. Sedan 2014 har Sverige haft ett högre valdeltagande än EU-snittet, men jämfört med övriga allmänna val i Sverige är andelen till Europaparlamentet förhållandevis låg.

Valdeltagande per år, siffor för Sverige och EU-snitt. 2004: EU-snittet: nästan 50 %, Sverige 30 %. 2009: EU-snitt: 47 %, Sverige: 46 %. 2014: EU-snitt: 46 %, Sverige: 47 %. 2019: EU-snitt och Sverige: 50 %
Diagram över valdeltagande i EU-valet.

Politiska partier i Europaparlamentet

För val till Europaparlamentet är hela Sverige indelat i en valkrets och ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i Sverige för att få en av de svenska platserna i Europaparlamentet. När rösterna har räknats är det Valmyndigheten som fördelar mandaten mellan partierna utifrån valresultatet. Valmyndigheten meddelar det slutliga resultatet ungefär en vecka efter valdagen.
De flesta ledamöterna i Europaparlamentet ingår i en partigrupp. Partier med liknande åsikter samlas i en partigrupp. Det krävs minst 25 ledamöter från sju av EU:s medlemsländer för att bilda en partigrupp. Olika svenska partier kan ingå i samma partigrupp i Europaparlamentet.
Under nuvarande period finns sju partigrupper i Europaparlamentet:

  • EPP - Europeiska folkpartiet. Här ingår Moderaterna och Kristdemokraterna.
  • S&D - Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Här ingår Socialdemokraterna.
  • Renew Europe - Förnya Europa. Här ingår Centerpartiet och Liberalerna.
  • De Gröna/EFA - De gröna/Europeiska fria alliansen. Här ingår Miljöpartiet.
  • ID - Identitet och demokrati. Inga svenska partier ingår.
  • ECR - Europeiska konservativa reformister. Här ingår Sverigedemokraterna.
  • Vänstergruppen i Europaparlamentet - GUE/NGL. Här ingår Vänsterpartiet.
Roberta Metsola, Europaparlamentets talman

Europaparlamentets funktion

Parlamentet har en viktig roll inom EU-samarbetet och är tillsammans med Europeiska unionens råd medlagstiftare. Det innebär att Europaparlamentet har befogenhet att anta och ändra lagstiftning. I lagstiftningsarbetet innebär medlagstiftare att parlamentet och rådet (som representerar medlemsländerna) har lika mycket makt. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet används inom en rad olika politikområden så som energi, transport, klimat och konsumentskydd.

Inom vissa politikområden används ett annat beslutsförfarande, som innebär att parlamentet rådfrågas. Det gäller exempelvis för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, beskattning och konkurrensrätt. I dessa fall kan parlamentet godkänna eller förkasta ett lagstiftningsförslag, men rådet är inte skyldigt att följa parlamentets yttrande. Ibland krävs parlamentets godkännande innan beslut kan fattas enligt "Godkännandeförfarandet", exempelvis för anslutning av nya medlemsländer, upprättande av internationella handelsavtal mellan EU och tredje länder samt vid utnämningen av Europeiska kommissionen.

Parlamentet beslutar även om EU:s årliga budget. Ytterligare viktiga funktioner som Europaparlamentet har är att övervaka kommissionen och samarbeta med nationella parlament runtom i medlemsstaterna för att ta emot deras ståndpunkter. Europaparlamentets makt som institution har stärkts över tid.

För mer information om beslutsfattandet inom EU

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?