Länk till startsidan

Boendemiljö, buller och luftkvalitet

Din boendemiljö är viktig. Det är ditt hem och det är där du ska trivas och må bra. Många frågor relaterat till innemiljö ligger utanför kommunens ansvar. Men vi är gärna guide i vart du ska vända dig i olika frågor.

Här kan du se vad som gäller för frågor som luftkvalité, vedeldning, buller, temperatur, fukt och mögel samt skadedjur.

Lämna klagomål på bostad eller boendemiljö

Om du har problem med din boendemiljö som påverkar din hälsa, kontakta först din hyresvärd eller bostadsrättsförening. Enligt miljöbalken behöver de ta rimliga åtgärder för att lösa problem som kan skada din hälsa. Om detta inte hjälper kan du skicka in ett bostadsklagomål till miljöförvaltningen. Vi kommer då att utreda om det är en hälsorisk enligt miljöbalken och om det är rimligt att kräva åtgärder.

Temperatur inomhus

Hur du upplever temperaturen inomhus beror på en mängd faktorer såsom lufttemperatur, omgivande ytors temperatur, lufthastighet, luftfuktighet, aktivitet och klädsel. Vad som är en behaglig inomhustemperatur varierar från person till person. De flesta uppfattar dock en inomhustemperatur på mellan 20 och 24 grader som behaglig.

Det finns riktvärden för inomhustemperaturer i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus. Riktvärden som inte följs kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa.

Riktvärden för höst, vinter och vår anges som operativ temperatur eftersom inomhustemperaturen under denna period kan påverkas av kalla ytor. Under sommaren är det oftast tillräckligt att mäta lufttemperaturen, därför anges riktvärdet för sommar som lufttemperatur. Operativ temperatur är ett medelvärde av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. En vanlig termometer visar lufttemperaturen på den plats den är placerad, men tar inte hänsyn till den så kallade strålningstemperaturen från väggar, golv och tak.

  • Temperaturen inomhus bör inte understiga 18 °C (20 °C för känsliga grupper)
  • Höst, vinter och vår bör temperaturen inomhus inte varaktigt överstiga 24 °C och på sommaren inte över 26 °C. Det kan vara acceptabelt med en något högre temperatur dagtid på sommaren.
  • Riktvärdena gäller inte vid extrema väderförhållanden.

Temperatur inomhus, Folkhälsomyndighetens webbplats

Beskrivning av varningsläge, SMHI:s webbplats

Att tänka på själv:

  • Tänk på hur du möblerar din bostad. Stora möbler eller tjocka gardiner framför element kan hindra den varma luften från att cirkulera i din bostad vilket gör att bostaden kan upplevas kallare eller dragig.
  • Vid väderomslag mellan vinter/vår och höst/vinter hinner värmesystemet ibland inte med och det kan bli kortvariga problem med lägre temperatur, vilket inte bedöms som en olägenhet.
  • Under soliga dagar gäller det att hindra solen från att stråla in med till exempel gardiner, persienner eller markiser. Vädra på kvällar och nätter när temperaturen utomhus är lägre, gärna genom korsdrag om möjligt.

Om du upplever problem med temperaturen under en längre period ska du kontakta din hyresvärd eller bostadsrättsförening. Kvarstår problemet kan du vända dig till miljöförvaltningen för rådgivning som nästa steg.

Luftkvalitet inomhus

Bra ventilation är en förutsättning för att få bra luft inne. Om du upplever att du har problem med innemiljön i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Om problemen inte åtgärdas av fastighetsägaren kan du kontakta miljöförvaltningen.

För att minska energikostnader finns det flera saker att tänka på. Ett välisolerat hus kräver mindre energi för uppvärmning men det är viktigt att se till att bostäder ändå får en tillräcklig luftväxling. Tecken på att luftväxlingen är för låg är att det blir kondens på insidan av fönster eller att fläckar av mögel syns på väggar.

Tänk på följande

  • Håll ventiler vid fönster eller i fasad öppna i bostäder där det är här som den friska luften kommer in i bostaden. Har du ett relativt nybyggt hus kan det finnas en central fläkt som för in friskluft i vardagsrum och sovrum och då har du en ventil för detta och inga ventiler rakt ut mot det fria i fasaden.
  • Du kan vädra tvärdrag eller med helöppet fönster under en kort tid för att få in extra mycket frisk luft utan att kyla ner bostaden. Låt inte fönster så halvöppna under längre tider under den kalla delen av året.
  • Använd gärna köksfläkt vid matlagning för den kan hjälpa till att få bort fukt och matos.
  • Om ventilationen förändras i en bostad kan det finnas risk för förhöjda radonhalter i bostaden. Risken är störst om bostaden har markkontakt eller något byggnadsmaterial som innehåller radon såsom blåbetong. Om det är mer än 10 år sedan senaste radonmätningen är det lämpligt att göra en ny radonmätning i fastigheten. För den som bor i ett flerfamiljshus finns rekommendationer om hur lägenheter ska väljas ut för stickprovskontroller och för den som bor i ett enfamiljshus bör minst en radondosa placeras på varje våningsplan och aldrig mindre än två i en bostad.
  • Om du har möjlighet att torka tvätt utomhus kan det vara ett sätt att spara energi vid torkningen och det ger inte samma fukttillskott inne i bostaden.

Ventilation, Folkhälsomyndigheten

Radon

Vedeldning

Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Många upplever att de får problem med andningen. Att röken slår ner hos grannarna kan bero på att husen ligger tätt, att skorstenen är för låg, att det finns höjdskillnader i terrängen eller att man eldar på ett felaktigt sätt.

Du kan läsa mer om brandskydd och sotning:

Brandskydd och sotning

Var och en som eldar är skyldig att se till att eldningen inte stör någon annan. Om vedeldningen medför olägenhet för närboende kan miljönämnden meddela de villkor som krävs för att undanröja olägenheten. Miljönämnden kan ge eldningsförbud även om man fått statligt bidrag för att installera en eldstad vars teknik uppfyller kraven i Boverkets Byggregler och själva eldstaden därigenom godkänts ur miljösynpunkt.

Undvik att elda om vindriktningen är sådan att röken kommer att utsätta någon för olägenhet. Var uppmärksam på var luftintagen på intilliggande bostadshus finns. Speciellt uppmärksam bör du vara om någon närliggande byggnad har mekanisk till- eller frånluft.

  • Veden ska vara torr, ren, kluven och anpassad till eldstaden. En bra tumregel är att veden bör ha legat utomhus under tak i minst ett halvår, helst ett år. Ved som tagits in bör användas inom ett par veckor. Elda inte med okluven ved.
  • Eldning med avfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjudet.
  • För att minimera utsläppen bör tändmedel användas, exempelvis någon form av braständare eller fint huggna vedträn.
  • Placera tändmedel i toppen av brasan under de översta träna. Tänd och låt luckan stå lite öppen tills elden tagit sig i de översta vedträna. Stäng sedan igen luckan men se till att lufttillförseln fortfarande är god, alltså att spjällen är fullt öppna. När elden kommit i gång ordentligt sänk lufttillförseln lite.
  • Se till att snabbt få ordentlig fyr och hög temperatur.
  • Se till att lufttillförseln är god. Otillräcklig lufttillförsel ger dålig förbränning.
  • Se till att ha ordentlig glödbädd. Raka ihop glöden inför varje nytt bränsleinlägg.
  • Om brasan brinner med en klargul låga utan att sota eller imma igen kaminens glas är förbränningen bra. Man kan även kontrollera förbränningen genom att titta på röken som kommer ur skorstenen. Röken ska inte synas alls men om det är kallt ute kan det bildas ofarlig kondens som ser ut som vit rök. Röken ska inte vara gulaktig, svart eller grå.
  • En skorsten byggd för oljeeldning går inte utan vidare att använda för vedeldning. Fråga skorstensfejarmästaren vad som gäller för din skorsten.
  • Sota ofta. Hur ofta beror på hur anläggningen används. Fråga skorstensfejarmästaren vad som gäller för din anläggning.

Braskaminer främst till trivseleldning

Om du bor i tättbebyggda områden och använder ved när du eldar ska du göra det sällan, så kallad trivseleldning. Braskaminer, öppna spisar och kakelugnar bör bara användas för så kallad trivseleldning och inte för basuppvärmning. Trivseleldning innebär eldning högst två tillfällen per vecka och då några timmar per tillfällen.

Fukt och mögel

Att regelbundet vistas i byggnader med fuktproblem kan innebära hälsorisker. En dålig inomhusmiljö kan medverka till hälsoproblem som luftvägsinfektioner och mer diffusa symtom som irritation i ögon och luftvägar, hosta och trötthet samt förvärra vissa överkänslighetsreaktioner för personer med astma eller allergi.

Om du har problem med fukt eller mögel i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare eller den som är ansvarig för förvaltningen av fastigheten. Denne ska då se till att utreda orsaken till problemet, vidta åtgärder och ta bort mögelskadat material. Ägaren är skyldig att se till att du inte utsätts för olägenhet i din bostad.
Om problemen kvarstår efter att du anmält det till din fastighetsägare kan du kontakta miljöförvaltningen för rådgivning om hur problemet ska lösas.

 

Skadedjur

Skadedjur i eller kring din bostad kan skapa problem. Du kan själv minska problemen genom att inte sprida mat eller ställa sopor så att det blir tillgängligt för skadedjur. Om du vill ha mer information eller har frågor är du välkommen att kontakta miljöförvaltningen.

Om du bor i ett flerbostadshus och det finns djur i eller runt din bostad som ger upphov till olägenhet ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Det är ägaren som har ansvar för att sanering blir utförd. Fastighetsägaren får i sin tur kontakta ett skadedjursbolag som hjälper till med saneringen. Om problemet ändå kvarstår kan du kontakta miljöförvaltningen. Miljönämnden kan ålägga den ansvarige att vidta åtgärder om det behövs.

Om du äger ett enfamiljshus är det ditt ansvar att hålla bostaden fri från skadedjur och ohyra. Ägare till enfamiljshus har ofta en skadedjursförsäkring kopplad till villa- och hemförsäkringen. Om du har skadedjur bör du därför i första hand kontakta ditt försäkringsbolag.

Buller

Det är aldrig helt tyst i ett flerbostadshus eller i en stad, ljud som är trevliga och hör till. Men ljud kan också övergå i buller och upplevas negativt. Upplever du buller i din boendemiljö?

Man kan bli störd av ljud från grannar. Hög ljudnivå från TV, musik eller skällande hundar är några vanliga exempel. Bor du i en hyresrätt eller bostadsrätt har fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen regler och lagstiftning för hur de boende ska sköta sitt boende. Man får inte störa sina grannar för mycket samtidigt som man kan inte kan kräva att det ska vara tyst. Kontakta fastighetsägare eller styrelse om du upplever problem med ljud från dina grannar.

Trafikverket ansvarar för statliga vägar (dessa har ett vägnummer) och järnvägar. Tekniska förvaltningen i Lunds kommun är väghållare för de flesta andra större vägar.
Störs du av buller från trafiken utanför din bostad? Det finns riktvärden som anger hur mycket buller som bostäder får utsättas för. En långsiktig lösning kan bli en bullerskyddsåtgärd. Prata med din fastighetsägare om att det går att ansöka om ersättning för en bullerskyddsåtgärd.

Om att ansöka om bullerskydd

I Sverige har vi olika riktvärden för trafikbuller vid bostäder beroende på när bostaden eller vägen är byggd. Vilka riktvärden som gäller för din bostad hittar du hos Naturvårdsverket.

Riktvärden på Naturvårdsverket

Du är också välkommen att kontakta miljöförvaltningen vid frågor.

Lunds kommun har gjort en kartläggning av buller från väg, järnväg och spårväg. Bullerkartläggningen omfattar bland annat uppgifter om antalet exponerade personer och bostäder i olika bullerintervall, exponerad yta och kartor över bullersituationen.

I kartan kan du välja att se både svenska mått och EU-mått. Det är en stor mängd data i kartan vilket gör att det kan vara en viss fördröjning efter att du bockat för det lager du vill se. Tänd bara ett lager åt gången.

Här hittar du kartan

Om du använder kartan för att söka bullerskydd hos väghållaren är det de svenska måtten du ska använda.

Teckenförklaringar

Lden: ett medelvärde över dygnet, där bullret kvälls- och nattetid värderas högre (5 respektive 10 dB). Europeiskt mått.

Lnight: ett medelvärde för natten, alltså mellan klockan 22.00 och 06.00. Europeiskt mått.

Leq: ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under en given tidsperiod. Svenskt mått

Lmax: maximal ljudnivå anger högsta ljudtrycksnivån under en viss tidsperiod. Svenskt mått

Om kartläggningen

Kartläggningen som är en del av EU:s bullerdirektiv, och som alla kommuner med fler än 100 000 invånare måste göra, ska göras i EU-måtten Lden och Lnight. I Lden tas särskild hänsyn till om buller förekommer på kvällen och natten. I Lund har vi även med de svenska måtten Leq och Lmax. Detta för att kunna jämföra med de svenska riktvärdena.

Bullerkartläggningen ska följas av ett åtgärdsprogram som innehåller handlingsplaner för att minska bullret. Syftet är att skapa en hållbar och god ljudmiljö i Lunds kommun. Målet är att bullrets påverkan på människors hälsa ska vara så liten som möjligt och att arbetet leder till att Lund blir en mer attraktiv boendekommun. Nuvarande programperiod gäller för 2019–2023 och ett nytt program för 2024–2028 håller på att tas fram och ska beslutas om under första halvan av 2024. Lund kommuns åtgärdsprogram mot buller fokuserar på de svenska måtten Leq och Lmax.

Här hittar du åtgärdsprogrammet.

Musik är oftast trevligt, men kan även uppfattas som störande om det spelas högt eller sent på kvällar nära din bostad. Det är restaurang- eller evenemangsarrangören som har ansvaret för att såväl gäster som närboende inte störs av deras verksamhet. Det finns riktvärden att förhålla sig till och om dessa överskrids kan verksamhetsutövaren behöva vidta åtgärder för att sänka bullernivåerna. Om du störs ska du i första hand prata med den verksamhet som orsakar störningen. Om störningen fortsätter kan du vända dig till Lunds kommuns miljöförvaltning.

Om störningen är från högljudda människor i anslutning till restauranger eller nattklubbar är det en fråga för ordningsvakter och Polisen att hantera. Likaså om störningen är tillfällig till exempel enstaka musikevenemang under en dag.

På våra företagssidor kan du läsa mer om vilka riktvärden som gäller för höga ljudnivåer och vilka krav du som arrangerar evenemang med hög musik ska uppfylla.

Ljudnivåer vid arrangemang

På vissa platser i kommunen finns begränsningar för hur mycket gatumusik som får spelas. Dessa bestämmelser finns för att förhindra olägenheter med risk för människors hälsa.

Bestämmelserna gäller på Knut den Stores torg, Lilla Fiskaregatan och Klostergatan. På dessa platser får gatumusik utövas mellan kl. 10.00 och 18.00 och utan ljudförstärkare/högtalare. Gatumusikerna får inte heller spela mer än en timme i taget under en och samma dag inom de tre områdena.

Störs du av buller från gatumusik på din arbetsplats kan du kontakta Arbetsmiljöverket. Störs du av buller från gatumusik i din bostad kan du vända dig till Lunds kommuns miljöförvaltning.

Om du upplever bullerstörning från en byggarbetsplats bör du ta kontakt med den som är ansvarig för byggarbetsplatsen och informera om den upplevda störningen. Om bullerstörningen ändå fortsätter, kan du lämna ett klagomål. Detta ska i första hand göras via kommunens e-tjänst för bostadsklagomål.

Lämna ett klagomål på buller från byggarbetsplatser

Riktvärden

Naturvårdsverket har i NFS 2004:15 ”Allmänna råd för buller från byggplatser” angett riktvärden för bedömning av störande byggbuller. Riktvärdena är vägledande och utgångspunkt för varje enskilt fall.

Vid klagomål på byggbuller bedömer miljöförvaltningen om störningen utgör en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken (9 kap 3 §). Kriterierna för en sådan störning är att den inte ska vara ringa eller helt tillfällig.

Tomgångskörning

I kommunen finns bestämmelser om tomgångskörning. Kontakta polisen om du upplever problem med tomgångskörning.

Inom områden med detaljplan för en förbränningsmotor i ett stillastående motordrivet fordon hållas igång utomhus högst en (1) minut.

Detta gäller inte:

  1. Om trafikförhållanden föranlett fordonet att stanna, till exempel i trafikkö.
  2. Om motorn måste hållas igång för att fordonet ska kunna användas till exempel för att driva annan ordning på fordonet än sådan som avser uppvärmning/nedkylning.

Luftkvalitet utomhus

Den största källan till luftföroreningar i tätorterna är vägtrafiken. Andra bidragande källor är bland annat småskalig vedeldning och allmänna utsläpp av luftföroreningar. Därutöver sker en omfattande inströmning av luftföroreningar från andra områden och länder.

I Lund finns två mätstationer för luftkvalitetsövervakning.

  • Vi mäter kvävedioxid (NO2) och marknära ozon (O3) i taknivå (20 meter ovan mark) längs en sträcka mellan Grand Hotel och Spyken.
  • Vi mäter kvävedioxid (NO2), partiklar (PM10) och marknära ozon (O3) i gatunivå (3 meter ovan mark) vid Trollebergsvägen.

Det finns en karta över Lund som du når via länken Dagens luftvärden i Lund där du kan klicka på respektive ämne (O3, NO2, PM10) och läsa mer om dem. Halterna av ozon och kvävedioxid uppdateras en gång i timmen på båda stationerna. Partikelhalterna uppdateras en gång i timmen vid stationen på Trollebergsvägen. Halterna som presenteras är i mikrogram per kubikmeter.
Dagens luftvärden i Lund

Luften i Skåne är ett samarbete mellan Malmö Stad, Helsingborgs stad, Landskrona kommun, Lunds kommun, Trelleborgs kommun, Lunds Tekniska Högskola, Skånes Luftvårdsförbund, Naturvårdsverket samt IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Kontakta miljöförvaltningen

Har du frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med medborgarcenter. Berätta vad du behöver hjälp med när du kontaktar oss, du får svar direkt eller blir lotsad vidare till en handläggare.

Telefon: 046-359 50 00

E-post: miljoforvaltningen@lund.se.

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?