Om Naturskolan

Naturskolan ska

• stödja och stimulera till ämnesövergripande arbete i sammanhang. (Ur Lgr22)
• stimulera utomhuspedagogik så att det blir ett självklart arbetssätt i skola och förskola. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för verksamheten. (Ur Lgr22 och Målbeskrivning för skolans och förskolans utemiljö i Lunds kommun)
• beakta och verka för kontinuerlig samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar, avdelningar, enheter samt med andra aktörer i Lunds kommun såsom idéburen sektor, universitetet och näringslivet. Ett sådant arbete är en förutsättning för att barnkonventionen och barns rättigheter ska kunna realiseras. (Ur Handlingsplan Barnets bästa Lunds kommun)
• verka för att kommunens skolor och förskolors arbete är ledande inom lärande för hållbar utveckling och att det sker på ett innovativt, målinriktat och systematiskt sätt.Naturskolan ska arbeta utåtriktat för att främja hållbart lärande. Kunskap om hållbarhet ska spridas och vara lättillgänglig. (Ur Lunds policy för hållbar utveckling, Verksamhetsplan 2024, Kommunstyrelsen)
• beakta barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att bidra till att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Ur Skollag 2010:800, 1 kap. 4§)
• bidra till att ge barn möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Barnen ska även få möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. (Ur Lpfö18)
• genom ett miljöperspektiv ge barn och unga möjligheter att både ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och för att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. (Ur Lgr22, Lgra22, Gy11)
• lyfta internationella perspektiv, för att ge barn och elever möjlighet att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (Ur Lgr22, Lgra22, Gy11)
• bidra till att belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Ur Lgr22)
• bidra till att eleverna, från en naturvetenskaplig utgångspunkt, kan delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor och ställningstaganden. Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor, göra systematiska observationer, planera och utföra experiment och fältstudier samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information. (Ur Gy11)
• koppla till läroplanerna inom samhällsorienterade ämnen och tydliggöra hur hållbar stadsutveckling och livsföring i kommunen kan gynnas och utvecklas kopplat till barn och unga. Även ge kunskap om kommunens arkitektur, uppbyggnad, planering och hantering av teknisk infrastruktur såsom el- och vattenförsörjning och avfallshantering samt stärka fokus på barns och elevers bebyggda närmiljö som en plats för lärande. (Ur Breddat uppdrag för Naturskolan, BSN 2022/4072)
• bidra till förståelse om den byggda miljön, såväl den yttre som den inre. Arkitektur och bebyggd miljö är till sin karaktär tvärvetenskapligt och belyser mänskliga behov i samverkan mellan teknik och estetik, bundet till plats och kulturella samt samhälleliga förutsättningar, såväl historiskt som i nutid och för framtiden. Den bebyggda miljön möjliggör för utvecklad förståelse av hur ett samhälle planeras och förändras för olika behov utifrån olika perspektiv: tekniska, estetiska, ekonomiska, sociala, miljömässiga, historiska, etiska, rättvisa samt genus. (Ur Gy11)
• samordna utvecklingsarbetet Gröna skolgårdar och arbeta för att förskolor och skolors utemiljö ska utformas och omformas till: En plats som visar att skolan/förskolan bryr sig om den yttre miljön. En plats som går att påverka. En plats med många utrymmen för barn och ungdomars olika behov. En pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt. En tillgång för stadsdelen. En plats med biologisk mångfald. En säker och hälsosam plats. (I enlighet med dokumentet Målbeskrivning för skolans och förskolans utemiljö i Lunds kommun)

För att definiera begreppet Lärande för hållbar utveckling måste vi först klargöra vad en hållbar utveckling är. Det anser vi att definitionen från Brundtlandrapporten 1987 fortfarande gör på ett tillfredsställande sätt:

En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Eller med andra ord: Det ska finnas tillräckligt för alla alltid.

Naturskolan i Lund anser vidare att lärande för hållbar utveckling:

• Är ett värdegrundsarbete för jämlikhet och solidaritet, lokalt och globalt.
• Synliggör maktstrukturer genom att uppmuntra kritiskt tänkande, ifrågasätta och utmana rådande normer och hierarkier.
• Involverar barn och unga på ett aktivt och seriöst sätt.
• Är framtidsinriktat och skapar förmåga att påverka och förändra.
• Ger förståelse för planetens olika ekosystem och människans del i och beroende av dessa.
• Är ämnesövergripande och platsbaserat med nära och frekvent samverkan med omvärlden.
• Utgår från autentiska sammanhang och skapar meningsfullhet och begriplighet.
• Är ett växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter.