Fenologi

Fenologi är en vetenskap som undersöker tidpunkten för djurs och växters årligen återkommande händelser.

Lämplig årstid: vårvinter / senhöst

Som vetenskap har fenologi fått stor betydelse för klimatforskarna. Har man många års noteringar om när vissa trädslag slår ut eller flyttfåglarnas ankomst och flyttning så kan man se om det skett förändringar. Här har fenologerna till exempel fått hjälp av många naturintresserade som sedan ungdomen varje år noterat när sädesärlan kommit på våren eller när grodorna börjat leka i en viss damm. Fenologi är inte nytt för oss utan något som vi ofta arbetat med i skolans värld. Vi samlar och noterar ofta de första vår- och hösttecknen och vi talar om årstidernas växlingar även om vi inte använt ordet fenologi. Vi brukar också lägga märke till återkommande händelser i naturen och koppla ihop dem med händelser i det egna livet:

• "Farfar fyller år den 11 april, då brukar vi alltid kunna plocka en liten bukett blåsippor till honom".
• "Vid valborgsmäss brukar jag se gulärlan på Vombs ängar".
• "Vid Mårten kommer ofta den första köldknäppen".

Vad styr naturens skiftningar?

Växter och djur styrs ofta av ljus- och temperaturförhållanden. Är det första frostnatten på hösten som gör att bladen skiftar i rött och gult? Hösten 2008 skiftade trädens bladverk färg trots att det inte hade varit frost. Då kan det inte bara bero på temperaturen utan träden måste påverkas av någon annan faktor. Känner de av dagslängden? Igelkotten förbereder sitt vinterläger trots att den fortfarande kan hitta föda. Fåglarna flyttar även varma septemberdagar. Tofsviporna sitter på fälten och fryser i snöblasket tidigt på våren. Många frågor uppstår runt vad som styr djurens och växternas årsrytm.

Våren inspirerar oss med första tussilagon, vitsippan och groddjurens parning. När hörs sånglärkan första gången? När passerar tranorna på väg norrut?

Men det sker lika stora förändringar på hösten. När ser vi tranorna flyga söderut igen? När blir lönnens löv gula? När kommer första frostnatten?

Samla in, dokumentera och rapportera

I och med klimatförändringen har fenologin blivit viktig och olika rapportsystem har skapats. Detta ser man tydligt om man tittar på fenologi på webben. Man vädjar till allmänheten att rapportera sina iakttagelser. Det är då en fördel om man på något sätt systematiserar sina fenologistudier.

Samla in data från ett naturområde som ni besöker regelbundet

Gör till exempel besök en gång per vecka på samma plats i skolans närområde. Eleverna känner sig hemma i området och lär sig snabbt var, vad och hur man kan undersöka vad som hänt sen sist.

Samla in data från en fenologisk trädgård

Man kan själv anlägga en fenologisk trädgård nära eller inom skolans område. Använd i första hand växter som förekommer vilt i regionen och plantera flera exemplar av varje art. Växter är ju individer precis som vi själva och vissa är snabba medan andra är långsammare (se tre-regeln nedan). Gör gärna gångar i planteringen så att man kan komma nära för att mäta och dokumentera. Genom samarbete med skolor/klasser i andra delar av landet kan man utbyta växter med varandra och odla upp grupper av växter som tillhör samma arter som de egna men som kanske uppvisar lokala anpassningar. En spännande möjlighet att studera evolutionsbiologi.

Dokumentera och mät vädret

Temperaturmätningar och väderobservationer är en viktig del av fenologi- och klimatstudierna. Både temperatur, snödjup och regnmängder kan mätas på väldigt enkelt sätt. Då får eleverna en känsla för temperaturskalan och ungefärliga årstidstemperaturer. Man kan också jämföra mellan olika år: "I år var det 5°C kallare i mars och vitsippan kom två veckor senare." Långa mätserier över flera år ger eleverna en möjlighet att "se klimatförändringar med egna ögon".

Rapportera till och hämta information från en databas

På Naturens kalender, se länk nedan, kan man registrera lövsprickning, blomningstid, fruktmognad, fröspridning, höstlöv, lövfällning med mera för olika arter. Då bidrar man med relevanta forskningsdata till en landsomfattande databas. Ur denna kan man också själv se vad som händer med olika arter över landet och hur dagens fenologiska mönster skiljer sig från hur det såg ut för cirka 100 år sedan.

Tre-regeln

Tre-regeln är ett enkelt sätt att systematisera och höja kvaliteten på sina observationer. Den innebär att man:

• Observerar tre eller fler växter per art och plats.
• Tittar på tre eller fler blommor/frukter/blad per planta.
• Besöker växterna var tredje dag under de mest aktiva faserna.

Lövsprickningen för en viss art kan alltså sägas vara igång när man ser tre blad på tre individer. Vitsippan kan sägas ha börjat blomma när tre individer har slagit ut och så vidare.

Naturskolans pedagogiska aktiviteter på temat fenologi

• Fågelkalendarium beskriver hur man kan göra ett kalendarium över de fåglar som under sommaren finns runt skolan eller på de platser där uteverksamheten bedrivs.
• Fåglar året runt
  Här upptäcker man snart att det finns mycket som kan dokumenteras och jämföras år från år.
• Skatans liv
  Att följa och dokumentera ett skatpar och dess liv i och runt boet under vår- och höstterminen ger kunskap om skatans år. Eftersom skatan är stationär kan man jämföra händelserna år från år. En sådan händelse kan vara när man första gången får se ungarna utanför boet.
• Gräsanden
  Fenologi fordrar regelbundenhet och jämförelse under flera år. Att studera gräsanden är ett bra och lätt sätt att förstå fenologi. När börjar änderna uppvakta varandra? När lägger honan äggen? När ser vi de första små ällingarna i dammen? Stadsparksdammen är idealisk för att bekanta sig med gräsanden.
• Träd
  Följ ett träds årscykel. När slår bladen ut? När blommar det? När bär det frukt? När på hösten fäller det sina blad?