Vi har här valt att presentera en liten del av vad man kan arbeta med under temat "fåglar" med tyngdpunkten på uteaktiviteter.
Lämplig årstid: året runt
Fåglar är ett tema som vi ofta förknippar med våren men vi har funnit att det passar utmärkt även under de andra årstiderna. Om ni tänker starta ett långt fågeltema som sträcker sig över ett helt läsår så börja gärna under höstterminen. Ni kan notera hur fågelsången tystnar, flyttfåglarna drar söder ut. Stannfåglarna förbereder sig för vintern.
Många frågor dyker upp. Hur kommer det sig att vissa flyttar och andra stannar? Då kommer ni in på fröätare och insektsätare. Men rödhaken kan vi ju träffa på här i Skåne under vintern. Hur klarar den sig? Den är väl insektsätare? Forskarna har kommit fram till att en del fåglar kan ställa om sin kost under vintern och går över till att äta frön. Härligt, för på så vis kan vi glädja oss åt den pigga rödhaken vid våra fågelbord.
Våren är den tid då fåglarna ger oss de starkaste upplevelserna. Flyttfåglarna återkommer, fågelsången är som intensivast, fjäderdräkten som vackrast och det är full aktivitet med bobygge och revirmarkering.
Ni behöver inte åka ut i markerna för att kunna göra fågelaktiviteter. De vi beskriver nedan går utmärkt att göra runt skolan eller i närmaste park.
Låt barnen arbeta två och två. De får en uppgift i taget. När de fått uppgiften går de ut på "jakt". När de hört en fågel så kommer de tillbaka och försöker härma hur fågeln lät, efter nästa uppgift beskriver de hur den såg ut och så vidare. Försök att få eleverna att sprida sig på det givna området så att de har chans att få egna upplevelser.
Den sista aktiviteten kan utgöra ett helt utepass. Eleverna kan arbeta ensamma eller två och två. Om de till exempel väljer en gräsand eller ett gräsandspar så kan de under given tid iaktta fågeln/fåglarna och föra anteckningar över deras beteende. Dricker, äter, simmar, vilar de? Hur beter de sig mot varandra? Är det någon som verkar bestämma vad de ska göra?
Det gäller att skapa tillfällen att iakttaga. Under arbetet med ett fågeltema kan eleverna skickas ut på uppdrag runt skolgården eller under utflykten. Skräddarsy uppdragen så de är lämpliga för området ni befinner er i. Exempelvis, försök hitta:
Se aktiviteterna nedan för fler uppslag kring fågelstudier.
På vårkanten passar det utmärkt att göra ett kalendarium till vårens fågeltema. Eleverna gör var sitt eller också har ni ett gemensamt i klassen. Välj alla eller några av de fåglar vi föreslår eller fyll på med egna som ni vet finns runt er skola.
Kommer till Skåne | Fågelart | Fyll i datum |
---|---|---|
Februari | Sånglärka | |
Februari–mars | Tofsvipa | |
Mars | Stare | |
25/3* | Sädesärla | |
Mars–april | Trana | |
Mitten av april | Lövsångare | |
Slutet av april | Svala | |
Mitten–slutet av maj | Tornseglare |
*Sädesärlan är en almanacksfågel som kommer ett bestämt datum. Fåglarna som flyttar efter väderlek kallas väderfåglar.
Fyll i fler fåglar och datum för deras ankomst.
Våra nordiska långa sommardagar gör det möjligt för dem att föda upp sina ungar.
För mer inspiration till hur ni kan arbeta med fågelobservationer på skolgården utifrån ett naturvetenskapligt arbetssätt besök vår sida
Biologisk mångfald på skolgården.
Sädesärla.
Att själv bygga fågelbon utomhus är en uppskattad aktivitet. Detta kan anpassas efter barnens ålder. Förskoleklassen kan använda sin fantasi och bygga bon som de själva bestämmer. Vill du ge större utmaning så kan ni följa en modell som vi testat med olika åldrar.
Ur en fågelbok har vi valt ut vanliga fåglar som finns i vår omgivning. Vi har gjort kort som har bild på fågeln och en text som talar om vad fågeln heter samt var och av vilket material fågeln bygger sitt bo. Det står också hur många ägg fågeln lägger.
Av cernitlera har vi tillverkat så identiska ägg som möjligt. Äggen är målade med allmogefärg som finns att köpa i små burkar.
När eleverna valt boplats så noggrant som möjligt är det dags att bygga boet. Därefter får de lägga ägg. När äggen är lagda blir det rundvandring till de olika bona och vi får en redovisning av de olika bobyggarna.
En av de böcker som har tydliga bilder på fåglar och ägg är Raben & Sjögrens 'Titta på fåglar' av Hasse Jansson. Vi har också hämtat uppgifter från 'Naturskola med liv och lust' av Germund Sellgren Öns bokförlag.
Visst ser boet och äggen naturliga ut?
Denna aktivitet passar bra att göra när löven fallit av träd och buskar men vintern ännu inte hunnit gå så hårt åt naturen. Hur många fågelbon hittar ni runt skolan? Var bygger fåglarna sina bon?
Leta i täta häckar och snåriga buskage, titta upp i träd och så vidare.
Eftersom det bara är häger, kråkfåglar, rovfåglar, svalor och tornseglare som använder sina bon flera säsonger kan du plocka ner övergivna bon som du når från marken utan att skada någon fågel.
Lossa försiktigt fågelbona. Gör i ordning fina miljöer i kartonger som du sedan sätter in bona i, eller dissekera boet varsamt och undersök vad det är uppbyggdt av? Tänk på att boet är byggt från utsidan och måste pillas isär inifrån. Klistra upp byggmaterialet på en kartong.
Hittar ni tunga bon cirka 2 dm i diameter med stickor, rötter, eventuellt lite plast och jord i häckar på 1,5–2 meters höjd är det säkert ett trastbo. Små lätta bon av snören, gräs, garnstumpar, julgransglitter med mera inne i nyponsnåren kan vara steglitsbo.
I Skåne är det oftast vinter i januari och februari, då behöver många fåglar vår hjälp. Många av er har väl upptäckt hur tacksamt det är att mata fåglarna på vintern. Dels gör man en insats för fåglarna och dels är det ett utmärkt sätt att kunna studera våra vanligaste vinterfåglar på nära håll. Man kan göra på olika sätt. Nedan presenterar vi en variant.
Låt barnen/eleverna göra foderklockor till fåglarna, att ta med hem och hänga utanför sitt eget fönster eller några stycken att hänga på skolgården.
Leta upp en pinne som passar i krukans bottenhål. Krukan ska fastna en bit in på pinnen som då fungerar som en kork i krukhålet samt som sittpinne åt fåglarna.
Knyt snöret om pinnen så att snöret hamnar i krukan när pinnen och snöret träs genom hålet. Täta eventuellt med något runt pinnen, det smälta kokosfettet rinner annars lätt ut.
Smält kokosfett i en kastrull på spisen eller på stormkök och blanda sedan i fågelfrön. Ställ gärna krukan i en hög burk när fröblandningen ska hällas i. Vänta med att hälla i blandningen i krukan tills den är halvstel och låt den sedan stelna helt.
Häng ut din foderklocka och håll utkik på när fåglarna kommer och äter.
En foderklocka upphängd i ett träd.
Annan bra fågelmat är en delad kokosnöt, som också kan hängas ut som klockor. Ost, bröd, nötter och äpplen är också bra mat.
OBS! Mata inte fåglarna med möglig, kryddad eller salt mat. Fåglarna blir sjuka av saltet. Det är bättre att inte mata fåglarna alls än att ge dem mat som de kan bli sjuka av.
Viktigt är också att fortsätta matningen när man börjat. Allra svårast har fåglarna framåt februari–mars.
Förutom att studera vilka fåglar som besöker foderklockan så kan ni göra en undersökning av vad som är fåglarnas favoritmat. Låt eleverna lämna förslag på vad som är bra att ge fåglarna och varför. Skaffa olika typer av fågelmat: osaltade jordnötter, solrosfrön, havre, vete, korn, talg, brödkanter, äppleklyftor med mera.
Låt eleverna fundera och skriva ner en hypotes om vilken mat som de tror är populärast.
Vill ni göra försöket extra tydligt kan ni kanske lägga de olika typerna av fågelmat på fönsterblecket.
Lägg gärna någon mat på marken, till exempel äppleklyftor för att visa hur vissa fåglar som exempelvis koltrastar endast äter på marken.
Att låta barngruppen/klassen spana efter fåglar med hjälp av ett fågelbingo är en bra aktivitet när ni ska gå en längre sträcka. I denna variant på fågelbingo kan eleverna jobba enskilt eller i par och kryssa för hur många fåglar de lyckas se med följande egenskaper.
Pedagogiska lekar kring fåglar hittar du på sidan Lära genom lek
En fågelvandring kan starta ett tema för att väcka intresse och nyfikenhet. Den kan också komma senare när eleverna har arbetat med fåglarna i närmiljön och kanske lärt sig känna igen några fåglar.
Ett par fågelböcker är bra att ha med. Kikare är bra att ha vid fågelskådning. Det är dock bra att veta att det inte är alldeles enkelt att hantera en kikare. För de yngre eleverna är det bra att göra kikarövningar på hemmaplan innan fågelspaning blir aktuellt. Ett sätt är att sätta upp spelkort eller bilder på ett lagom avstånd och låta barnen med kikarens hjälp tala om vad de ser. Den här övningen är inspirerad av Anders Rapp som bland annat skrivit boken 'Spännande väntande natur' och 'Hej Natur'.
Om ni har tillgång till en tubkikare så är det ett bra redskap för att låta eleverna få en aha-upplevelse.
Utflyktsmålen kan vara alla våra parker där vi ofta hittar våra vanligaste fåglar. Ni kan till exempel följa en råkkoloni eller under våren försöka räkna antalet bofinkar som sjunger i parken och på så vis få veta hur många bofinksrevir det finns just på den platsen.
Bra fågellokaler i kommunen är till exempel:
Har ni möjlighet är det en upplevelse för eleverna att besöka en fågelsjö och studera fågellivet från ett fågeltorn. Närmast tänker vi på Krankesjön och Silvåkratornet samt Vombs ängar. För några av våra skolor i öster är det cykelavstånd till dessa platser, åtminstone för de äldre eleverna.
Under Uteklassrum finner du en del av platserna som vi rekommenderar i texten.
Vi hoppas att ni nu blivit inspirerade att arbeta med ett långt fågeltema.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?