Länk till startsidan

Kemikalier

Kemikalier som hanteras felaktigt kan innebära risk för att både människor och natur skadas allvarligt. Här får du som är företagare och hanterar kemiska produkter veta mer om vad du behöver tänka på.

Egenkontroll ska göras

Du som driver en verksamhet eller gör något som påverkar miljön ska själv kontrollera och visa att du följer miljöbalken. Det kallas för egenkontroll.

Egenkontrollen är ett effektivt sätt för dig som verksamhetsutövare att skapa ordning och reda, liksom att leva efter lagen. Den innebär ett systematiskt sätt att arbeta med olika försiktighetsmått, som tekniska åtgärder, beräkningar, undersökningar, andra utredningar eller mätningar, rutiner för verksamheten och riskhantering.

Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ställer krav på att företaget ska ha rutiner för kontroll och underhåll av de delar av verksamheten som kan påverka miljön. Dokumentationen som ska göras i samband med egenkontroll beskrivs i 4–7 §§ i denna förordning. Där ställs också bland annat krav på att företaget ska göra en riskvärdering av verksamheten och upprätta en ansvarsfördelning för de delar av verksamheten som påverkar miljön.

Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll på riksdagens webbplats

Genom att införa rutiner för exempelvis hur utrustning ska hanteras kan du minska risken för onödiga utsläpp eller sänka energiförbrukningen. Genom att sedan följa upp mätresultat och andra resultat från undersökningar kan du identifiera förbättringsområden.

Egenkontrollen innehåller fyra delmoment:

  • planera
  • genomföra
  • följa upp
  • förbättra egenkontrollen kontinuerligt

Mer om egenkontroll på Naturvårdsverkets webbplats

Egenkontroll för hälsoskyddsverksamheter

Då även hälsoskyddsverksamheter – till exempel frisörer, bad, skolor, tatueringsstudior – faller in under miljöbalkens bestämmelser, ska även dessa typer av verksamheter utföra egenkontroll.

Egenkontroll för pedagogiska verksamheter

Miljöförvaltningen har tagit fram ett förslag till egenkontrollprogram för förskolor, skolor och fritidshem.

Egenkontroll för förskola, skola och fritidshem

Mindre verksamheter som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga

Alla verksamheter som på något sätt kan påverka människors hälsa eller miljön måste bedriva egenkontroll. Detta gäller även om din verksamhet inte är tillstånds- eller anmälningspliktig. En verksamhet med mindre påverkan behöver dock inte ha en omfattande egenkontroll.

Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet

Är din verksamhet tillstånds- eller anmälningspliktig omfattas den av förordning (1998:901).

Miljörapportering för tillståndspliktig verksamhet

Om din verksamhet är tillståndspliktig ska du också lämna en miljörapport till din tillsynsmyndighet via Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP).

Svenska Miljörapporteringsportalen

Mer om miljörapportering på Naturvårdsverkets webbplats

Kemikalieförteckning ska finnas

Företag som hanterar kemikalier ska även göra en kemikalieförteckning. Information om detta finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats.

Om kemikalier och kemiska produkter på Länsstyrelsen Skånes webbplats

På Kemikalieinspektionens webbplats beskrivs hur man kan jobba med kemikaliefrågor i sin verksamhet.

Kemikalieinspektionen – Vägledning till företag

Bekämpningsmedel

Kemisk bekämpning ska vara behovsanpassad. Hanteringen ska ske utan risk för människors eller djurs hälsa, grundvattenförorening och miljön i övrigt. Det är den som sprider bekämpningsmedel som är ansvarig för att gällande regler följs.

Bekämpningsmedel delas in i växtskyddsmedel och biocider.

Växtskyddsmedel används för att skydda växter och växtprodukter mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter. Exempel på växtskyddsmedel är preparat för att bekämpa oönskad växtlighet, till exempel ogräsättika och Roundup, samt preparat för mossbekämpning. Växtskyddsmedel är indelade i tre klasser: klass 1, 2 och 3. Klass 1 och 2 får endast användas för yrkesmässigt bruk och kräver särskilt användningstillstånd. Klass 3 får användas även av privatpersoner. Länsstyrelsen anordnar på uppdrag av Jordbruksverket utbildningar för användningstillstånd.

Växtskyddsmedel får inte användas på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja, men som kan användas till slåtter eller bete.

En biocid definieras som ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel som är avsett att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Exempel på biocidprodukter är träskyddsmedel, myggmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger.

För att ett kemiskt bekämpningsmedel ska få användas måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen. En förteckning av godkända preparat finns i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens webbplats. Där finns också information om preparat som inte längre är registrerade.

Kemikalieinspektionen – bekämpningsmedelsregistret

Vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ställer lagstiftaren krav på både dokumentation och information till allmänheten.

Du behöver dokumentera

Den som yrkesmässigt använder växtskyddsmedel ska dokumentera varje användning av detta. Ange vilka skyddsavstånd som har hållits vid spridning som sker utomhus, vilka övriga försiktighetsåtgärder till skydd mot miljöpåverkan som har vidtagits vid spridning, samt i vilket syfte växtskyddsmedlet har använts. Mer information om hur dokumentationen ska göras finns i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:49) om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel.

Statens jordbruksverks föreskrifter om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel (SJVFS 2015:49)

Allmänheten ska informeras

Du som ska sprida växtskyddsmedel på områden där allmänheten får färdas fritt (med undantag för åkermark) ska senast en vecka före spridningen informera om den på väl synliga anslag. Anslagen ska ha minst A5-format och vara av väderbeständigt material. Anslagen ska innehålla följande information:

  • Karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och area.
  • Kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel, samt i förekommande fall kontaktuppgifter till den man sprider åt.
  • Syftet med spridningen.
  • Växtskyddsmedlets namn och registreringsnummer med upplysning om verksamt ämne.
  • Beskrivning av spridningsmetod.
  • Beräknad tidpunkt eller tidsperiod för spridningen.
Anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridningen.

Växtskyddsmedel som används i yrkesmässig spridning ska lagras i ett låsbart, invallat utrymme, eller i en invallad behållare, med möjlighet till uppsamling av läckage eller spill.

Påfyllning och rengöring

Utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel, samt utvändig rengöring av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Det får inte göras på vägområden, grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, eller på ytor av asfalt eller betong, eller på andra hårdgjorda material där det inte finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedlet.

När du späder, blandar, fyller eller rengör utrustning utomhus som används för spridning av växtskyddsmedel, ska ett skyddsavstånd på minst 30 meter hållas till öppna diken, dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar, dricksvattenbrunnar samt till sjöar och vattendrag. De 30 metrarna räknas från strandlinjen för högvattenyta eller strandbrinkens överkant. Sker hanteringen på yta där det finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel, på biobädd eller på annan plats med motsvarande funktion, kan skyddsavståndet minskas till minst 15 meter.

Underhåll av spruta

Utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska vara i gott skick, lämplig för ändamålet och väl kalibrerad. En god hjälp för att uppnå detta är att regelbundet låta göra ett funktionstest. I ett sådant framkommer de brister som är svåra att upptäcka själv, till exempel spridningsjämnhet, om manometern visar fel och om omrörningen är tillräcklig. Även om funktionstester görs regelbundet är det viktigt med underhåll av sprutan mellan testningstillfällena.

All utrustning för spridning av växtskyddsmedel ska vara funktionstestad för att få användas. Därefter ska nytt test ske vart 3:e år. Jordbruksverket utformar hur obligatoriska funktionstester ska ske i Sverige samt bestämmer vilka spruttyper som får undantas från krav på funktionstest.

Jordbruksverkets webbplats

Skyddsavstånd

Du som sprider växtskyddsmedel är ansvarig för att bekämpningen inte orsakar skada eller påverkar omgivningen negativt. Du ska alltid hålla de skyddsavstånd som behövs för att förhindra att omgivningen utsätts för bekämpningsmedel genom marktransport eller vindavdrift.

Du som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta skyddsavstånd:

  • 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar.
  • 6 meter till sjöar och vattendrag räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant.
  • 12 meter till dricksvattenbrunnar.

Utöver de fasta skyddsavstånden ska du som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus även bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar och vattendrag, samt omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen. Särskild hänsyn ska tas till dessa faktorer:

  • Rådande temperatur, vindförhållanden och övriga väderförhållanden på platsen för spridning.
  • Det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen.
  • Växtskyddsmedlets egenskaper.
  • Omgivningens känslighet för medlet.
  • Den använda spridningsmetodens precision.

Hjälpredan är ett verktyg som tagits fram av bland annat Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Verktyget ger information om säker hantering av växtskyddsmedel. Det hjälper dig även att bestämma vilket anpassat skyddsavstånd du behöver lämna när du sprutar.

Hjälpredan på Säkert växtskydds webbplats

Tillstånd eller anmälan om växtskyddsmedel

Vid yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel behöver i vissa fall tillstånd sökas, eller en anmälan göras till miljönämnden.

Anmälan till miljönämnden ska göras vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på följande ställen:

  • Vägområden, för att förhindra spridning av främmande arter eller andra arter som omfattas av föreskrifter om bekämpning som Jordbruksverket har meddelat.
  • Banvallar
  • Inom områden med en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt (med undantag för åkermark).

Användning av växtskyddsmedel på områden som nämnts ovan får, om miljönämnden inte bestämmer något annat, påbörjas tidigast 4 veckor efter det att anmälan har gjorts.

Anmäl användning av växtskyddsmedel

I dessa fall krävs tillstånd

Tillstånd från miljönämnden krävs för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel i följande fall:

  • På tomtmark för flerfamiljshus.
  • På gårdar till skolor och förskolor.
  • På lekplatser som allmänheten har tillträde till.
  • På vägområden samt grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor.
  • På ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material.
  • I parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde.
  • Inom idrotts- och fritidsanläggningar.
  • Vid planerings- och anläggningsarbeten.
  • Inom vattenskyddsområde.

Avgift för handläggning

För handläggning av anmälan eller ansökan enligt SFS 2014:425 tar miljönämnden ut en fast avgift.

Om en olycka händer

Det är den som utför växtskyddsarbetet som är skyldig att känna till hur man ska agera vid ett olycksfall. För att kunna agera tillräckligt snabbt behöver du vara påläst innan olyckan sker. Tänk på följande:

  • Vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut, eller kan befaras läcka ut, ska räddningstjänsten och den kommunala nämnden omedelbart underrättas.
  • Om det finns anledning att misstänka att ett markområde blivit förorenat av växtskyddsmedel i sådan omfattning att egendomsskada kan befaras, ska områdets ägare eller nyttjanderättshavare snarast underrättas.
  • Om vattentäkt, grundvatten, eller en sjö eller ett vattendrag befaras bli förorenat av växtskyddsmedel, ska områdets ägare eller nyttjanderättshavare och den kommunala nämnden snarast underrättas.

Kosmetiska och hygieniska produkter

Alla kosmetiska produkter som tillhandahålls på den svenska marknaden ska uppfylla EU:s och Sveriges lagstiftning för sådana produkter.

Tvål, krämer, smink, hårvårdsprodukter, rakprodukter och tandkräm är några exempel på kosmetiska och hygieniska produkter. För att skydda människors hälsa vid användning finns lagstiftningen om bland annat innehåll och märkning av produkterna. Det är viktigt att du som säljer och använder produkterna i din verksamhet känner till denna lagstiftning. Den fullständiga lagstiftningen hittar du på Läkemedelsverkets webbplats.

Information om vad som gäller för kosmetika finns på Läkemedelsverkets webbplats

Regler och råd för dig som driver hygienverksamhet

Kvicksilver

Kvicksilver ansamlas i näringskedjan. Även vid låga halter är det skadligt för växter, djur och människor.

Kvicksilver användes tidigare i elektriska komponenter och mätinstrument, men 1993 förbjöds användningen i dessa produkter. I byggnader kan det fortfarande finnas kvicksilver i olika produkter.

Exempel på saker som kan innehålla kvicksilver: strömbrytare och reläer, termometrar, tryckmätare, äldre frysboxar med automatisk tändning av ljuset, lysrör och kvicksilverlampor.

Kvicksilver kan också finnas i vattenlås och avlopp i lokaler där det har bedrivits tandläkarmottagningar, laboratorier, skolor, fotolabb med mera.

Omhändertagande av komponenter med kvicksilver

Alla komponenter och varor innehållande kvicksilver betraktas som farligt avfall. Farligt avfall måste hanteras och behandlas separat för att skydda vår miljö. Risken är annars stor att farliga ämnen sprids i naturen och påverkar djur, växter och grundvatten, och i förlängningen även människan.

Regler och råd kring farligt avfall

Komponenter som innehåller kvicksilver måste hanteras på rätt sätt vid rivning, ombyggnad och löpande underhåll av byggnader.

Sorteringsguide för farligt avfall

Kvicksilver i tandläkarpraktik

När en tandläkarpraktik ska läggas ner eller flytta ska avloppsledningar saneras från kvicksilver. Det är viktigt att saneringen görs på rätt sätt av en erfaren saneringsfirma. Innan saneringen utförs ska en anmälan enligt 28 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd göras till miljöförvaltningen. En anmälan ska göras i god tid före saneringen, minst 6 veckor innan.

Kontakta gärna miljöförvaltningen för rådgivning om en sanering ska göras. Även fastighetsägaren ska kontaktas och informeras.

Byta ut kemiska produkter

Det är bra om processen för att byta ut farliga kemiska produkter pågår hela tiden. Revidera därför gärna med jämna mellanrum vilka kemiska ämnen som används i verksamheten.

Lagstiftningen mot att byta ut eller begränsa användningen av vissa kemikalier pågår hela tiden. Om du själv kan ligga steget före och fasa ut farliga produkter gynnar du både miljön och din egen verksamhets ekonomi.

Börja med att identifiera vilka kemiska ämnen du använder. Titta på alla ämnen som ingår i en produkt, och om möjligt även i varor som du använder. Information om vilka farliga ämnen som ingår i en kemisk produkt (över en viss halt) ska framgå av säkerhetsdatabladet för den kemiska produkten. Fråga även dina leverantörer. Använder du många klassificerade produkter/ämnen är det bra att prioritera, så att de farligaste ämnena – eller de som innebär störst risker – byts ut först.

Se om det finns bättre alternativ

Om det inte går att utesluta ämnen, börja fundera på vilka alternativ som kan finnas. Du själv har bäst möjlighet att bedöma vad som går att byta ut och mot vad. Är du ansluten till någon branschorganisation kanske den kan ha information som hjälper dig.

Det är bra att dokumentera det arbete som görs i verksamheten. Skriv ner överväganden, dels för att framöver kunna gå igenom dem igen och se om ny kunskap har kommit som gör att kemikalien kan uteslutas eller bytas ut, och dels för att uppfylla kraven på egenkontroll.

Arbeta fortlöpande med utbyte

Processen för att byta ut farliga kemiska produkter ska pågå hela tiden. Revidera därför med jämna mellanrum vilka kemiska ämnen som används i verksamheten. Har du börjat använda nya produkter, eller har innehållet i dem förändrats? Det kan också ha kommit ny information om hälso- och miljöfarlighet. Se över designen, för ny teknik utvecklas hela tiden. Gå igenom befintlig dokumentation – gör du samma bedömning denna gång? Skriv ner det du gör.

Som hjälp vid produktval finns bland annat verktyget Prioriteringsguiden, PRIO, på Kemikalieinspektionens webbplats

Kontakta Miljöförvaltningen

Telefon: 046-359 52 61
E-post: miljoforvaltningen@lund.se

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?