Hur ska gödsel och rötslam hanteras?
Hur man hanterar djurens gödsel är en viktig miljöfråga. Därför finns det bestämmelser kring lagring och spridning av gödsel.
Gödselhantering i tätort
Gödselhantering i och nära tätort omfattas av speciella krav. Kraven finns för att undvika problem i form av lukt och flugor. För att få sprida naturlig gödsel och liknande inom detaljplanerade områden och en zon på 300 meter däromkring behöver du tillstånd från miljönämnden. Spridning av små mängder gödsel i exempelvis trädgårdsland och liknande är undantaget.
Om en gödselstad eller annan upplagsplats för gödsel ska ordnas inom planlagt område rekommenderar vi att du kontaktar oss på miljöförvaltningen.
Dispens i undantagsfall
Miljöförvaltningen, som är tillsynsmyndighet, får i enskilda fall medge undantag från vissa bestämmelser. Detta kan miljöförvaltningen göra om något oförutsägbart hänt som lantbrukaren inte kunnat påverka eller kan lösa inom lagstiftningens ramar. Tillsynsmyndigheten kan även medge undantag från nedmyllningskravet om det behövs på grund av särskilt hög risk för jordflykt på våren.
Ansök om dispens för gödselspridning
Lagring av gödsel
Lagringsutrymmen för gödsel ska vara utformade så att avrinning och läckage till omgivningen inte uppstår. Vilken typ av lagringsutrymme som är lämpligt beror på antalet djur och typ av gödselhanteringssystem.
Förvaringens utformning och storlek
Beroende på antalet djur samt typ av djur ska gödseln kunna förvaras under minst 6–10 månader, se tabell nedan. Om lagringskapacitet saknas kan man i vissa fall teckna avtal med någon i närheten som inte utnyttjar sin egen gödselvårdsanläggning.
Dispens krävs dock av länsstyrelsen om inte egen lagringskapacitet är tillräcklig.
Antal djurenheter | Nöt, hästar, får och getter | Annan djurhållning |
|---|---|---|
Fler än 100 | 8 månader | 10 månader |
Fler än 10 upp till 100 | 8 månader | 10 månader |
Fler än 2 upp till 100 | 6 månader | 6 månader |
Svämtäcke för minskad ammoniakförlust
Flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Påfyllning av behållarna ska ske under täckning så att svämtäcket inte skadas.
Beräkna och dokumentera lagringsvolym
Lantbrukare i Skåne och andra nitratkänsliga områden ska beräkna lagringsvolymen för den gödsel som produceras på företaget. I beräkningen ska utsöndrad mängd av träck och urin, strömedel, vattentillskott och omsättningsförluster ingå.
Beräkningen ska dokumenteras och sparas så länge beräkningen gäller för företaget. Alternativt kan Jordbruksverkets schablonvärden för producerad mängd gödsel för olika djurslag användas.
Information om lagring av gödsel på Jordbruksverkets webbplats
Mellanlagring och kompostering
Lagring och kompostering av gödsel bör i första hand utföras i ett utrymme som uppfyller kraven på tät lagring. Tillfällig lagring i fält kan accepteras under förutsättning att gällande allmänna råd följs och att lagringstiden hålls så kort som möjligt. Det är den som lägger ut gödsel som ansvarar för att eventuell stukalagring (mellanlagring) sker på ett acceptabelt sätt. Tänk på att stukalagringen inte räknas in i eller ersätter kraven på tät lagringsplats.
Spridning av gödsel
Vilka regler gäller för spridning av gödsel i Skåne län?
- 1 november–28 februari är det förbjudet att sprida gödsel.
- 1 augusti–31 oktober får stallgödsel och andra organiska gödselmedel bara spridas i växande gröda eller före sådd av höstoljeväxter. På lerjordar (mer än 15% lerhalt) får även gödsel spridas inför sådd av höstsäd. Spridning i fånggröda är inte tillåten.
- 1–31 oktober får fastgödsel spridas, både i växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock inte spridas på obevuxen mark under denna period (oktober månad).
- Du får inte sprida gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark.
- Du får inte heller sprida gödselmedel på mark som täckts av snö eller mark som är frusen. Marken ska vara upptinad till minst 15 cm. På lerjordar med minst 15% lera, och där marken är så plan att ingen risk för yterosion föreligger, är det dock tillräckligt att marken är så pass tinad att gödselmedlet kan nedmyllas. Tillfällig nattfrost i ytan kan utnyttjas under förutsättning att denna tinar upp under dagen.
När du sprider stallgödsel på obevuxen mark ska gödseln brukas ner inom 4 timmar. Genom att bruka ner gödseln snabbt minskar du förlusterna av kväve, eftersom en mindre mängd ammoniak går upp i luften.
När du sprider flytgödsel i växande gröda ska du använda någon av följande metoder:
- Bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på marken under växttäcket.
- Myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken.
- Teknik som innebär att en del gödsel späds ut med minst en halv del vatten före spridningen.
- Teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 mm vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom 4 timmar och vara avslutad inom 12 timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10 mm vatten.
Lantbrukare inom nitratkänsliga områden ska lämna ett skyddsavstånd till vattnet vid spridning av gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö. Skyddsavståndet ska vara minst 2 meter och räknas från jordbruksmarkens kant och in på fältet.
Lantbrukare får inte sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till sjö eller vattendrag och som lutar mer än 10 % ner mot vattnet. Detta gäller alla typer av gödselmedel.
Beräkna och dokumentera kvävegödslingsbehovet
Lantbrukare inom nitratkänsliga områden, till vilket Skåne tillhör, ska göra en beräkning av kvävebehovet för den förväntade skörden av respektive gröda. Vid beräkningen av kvävebehovet ska hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Gödslingen ska sedan ske med utgångspunkt från beräkningen.
Beräkningen ska dokumenteras. De allmänna råden har kompletterats med schablonvärden för långtidseffekt och förfruktseffekt av olika grödor som kan användas som utgångspunkt för beräkningen.
Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring får dock räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. I de allmänna råden finns schablonvärden för stall- och lagringsförluster samt andelen totalkväve som kan användas vid beräkningar.
Lantbrukare inom nitratkänsliga områden får tillföra högst 60 kg lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter för den höstsådda grödans behov under hösten. Motsvarande siffra inför höstsådd av övriga grödor är 30 kg. Som lättillgängligt kväve räknas kväve i form av nitrat, ammonium eller urea. I bestämmelsen ligger att man inför gödslingen ska göra en avvägning av vilken gödslingsgiva grödan har behov av under hösten. Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödseln kan uppskattas utifrån schablonvärden som finns i de allmänna råden.
Pyralider i gödsel
Pyralider är verksamma ämnen i växtskyddsmedel. De används i lantbruket för att bekämpa ogräs. Så länge pyraliderna är bundna i växtmaterial är nedbrytningen låg och de kan också passera genom djurens matsmältning utan att brytas ner. Det gör att de kan finnas kvar som rester i gödsel. Under de senaste åren har framför allt fritidsodlare rapporterat om växtskador orsakade av pyralidrester.
Rötslam på åkermark
Miljönämnden i Lund vill förhindra att slam sprids på åkermark i kommunen, eftersom man anser att konsekvenserna ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt är för dåligt utredda.
Slammet innehåller långtifrån enbart nyttiga ämnen som mull- och näringsämnen, utan även oönskade ämnen som tungmetaller, läkemedelsrester och organiska miljögifter. Uppfattningarna om rötslammets lämplighet som gödselmedel är delade.
Slamfraktionen som avskiljs i våra avloppsreningsverk brukar behandlas i en rötkammare, där man utvinner energirik metangas. Resterna som blir kvar kallas för rötslam.
Eftersom slam innehåller en del näringsämnen finns ett långsiktigt mål om att återföra dessa till marken. För just fosfor, som är en ändlig resurs, har riksdagen satt upp ett miljömål att minst 60 % av fosforn i avloppsslam ska återföras till marken.
Regelverk för rötslam på åkermark
Slamspridning är miljöfarlig verksamhet, men den är inte tillstånds- eller anmälningspliktig. Verksamheten omfattas av reglerna i slamkungörelsen SNFS 1994:2. Eftersom slammet även räknas som ett organiskt gödselmedel gäller även föreskriften (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
I slamkungörelsen finns bland annat fastställda gränsvärden för metaller i slammet och i åkermarken där slammet ska spridas, samt bestämmelser för var och när slammet får spridas.
Användning av avloppsslam på jordbruksmark, skrift från Jordbruksverket
Kontakta miljöförvaltningen
Har du frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med medborgarcenter. Berätta vad du behöver hjälp med när du kontaktar oss, du får svar direkt eller blir lotsad vidare till en handläggare.
Telefon: 046-359 50 00
E-post: miljoforvaltningen@lund.se
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?