Länk till startsidan

Minimera och förebygg avfall

De senaste tio åren har mängden hushållsavfall ökat med över 30 procent i Sverige. Genom att minimera och förebygga avfall kan vi göra skillnad.

Många av våra miljöproblem har direkt eller indirekt att göra med hur vi använder naturresurser och material. De hänger samman med produktion och konsumtion. Råvaruuttag och energin som behövs för det.

Att förebygga att avfall är en del av att handla och avyttra hållbart. Vi kan tänka till från början och göra kloka var när vi överväger att handla något. Det kan handla om att välja material, kvalité som håller länge, något som är giftfritt, att bara handla det man behöver och inte mer. Det handlar också om att återanvända material, möbler, kläder och ta tillvara på mat. Att tänka så att det aldrig behöver bli avfall.

Avfallstrappan

Avfallstrappan eller "avfallshierarkin" anger i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på ett EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s miljömål.

Sverige har en nationell avfallsplan. Den betonar att vi i mycket högre grad behöver arbeta med cirkulära flöden och återvinna material, men också jobba för att undvika att avfall uppkommer.

Bild som visar avfallstrappan, från deponering, energiåtervinning, materialåtervinning, återanvändning och till sist förebygga uppkomst av avfall

Högst upp i trappan hittar vi det viktigaste steget som handlar om att undvika att avfall uppstår. För oss konsumenter innebär det ett reflekterande tankesätt där vi faktiskt ställer oss själva frågan om vi behöver en ny produkt eller inte och på så sätt minskar mängden avfall. Men det handlar också om att producenter ska se till att minimera avfall i alla led från produktion till förpackning och emballage.

Det andra steget i avfallstrappan handlar om att återanvända i så hög grad som möjligt. Att förlänga livet på redan producerade produkter gör stor skillnad. Låta klänningen hänga med ett år till. Eller ge nytt liv till en redan köpt möbel med lite färg.

I det tredje steget handlar avfallstrappan om att se allt material i befintliga produkter som möjlig råvara att använda på nytt. På så sätt kan stora resurser sparas.

I det fjärde steget handlar det om energiutvinning. Vid förbränning av avfall kan energiutvinning ske och generera både värme och el.

I det femte steget och i sista hand är det fråga om deponering, dvs att lägga avfall på en soptipp.

Kläder och textil

Textilier har en stor miljöpåverkan från råvara till färdig textil eller klädesplagg. Detta oavsett om det handlar om bomullsodlingar eller annat material.

Slänger 8 kilo kläder per år

Att handla är för många ett nöje. Att det är låga priser på mode kan vara en orsak. Tyvärr har ofta billigare kläder en sämre kvalitet och därmed en kortare livslängd. Vi köper också idag mer hemtextil, efter säsong eller rådande inredningstrender.

2014 köptes 128 000 ton kläder och textil, vilket är 13,1 kilo per person. Av dessa slängs 8 kilo rakt ner i soporna. Det betyder alltså att mer än hälften av de textilier som köps, slängs varje år. Endast 3 kg lämnades till återanvändning via välgörenhetsorganisationer.

Vad kan du göra?

Det finns flera saker du själv kan göra när det gäller textilier och kläder.

  • Om det är möjligt kan du laga eller sy om äldre kläder. Då finns kläderna kvar på ett eller annat sätt och materialet fortsätter användas.
  • Du kan också välja att köpa begagnat. Då förlänger du livslängden på det du köper och avstår från att köpa något nyproducerat. En bra miljövinst.
  • Om du måste köpa nytt, så välj att köpa kvalité. När ett plagg håller längre kan vi minska behovet av fler kläder.

Hur påverkar det miljön?

  • Varje kilo ny textil som tillverkas påverkar miljön. Det går åt upp till 29 000 liter vatten för att odla 1 kg bomull och ungefär 1 kg kemikalier för att göra en T-shirt. Att producera 1 kg textil ger upphov till ungefär 15 kg växthusgaser.
  • Odling av bomull sker oftast i länder med vattenbrist vilket aktualiserar frågan om hur deras vatten och mark bäst ska användas. Bomullsproduktionen tar upp mark som skulle kunna användas till matproduktion.
  • Polyester, som är den näst vanligaste textilfibern, är tillverkad av råolja och kräver stora mängder energi vid produktionen.
  • Till detta kommer också transport av råvarumaterial, tillverkning av kläderna och transport till försäljning.


I alla led används kemikalier. Det är bekämpningsmedel vid bomullsodling, kemikalietillsatser vid framställningen av garn och tyg samt vid förbehandling, färgning, slutberedning med mera. Vid en kartläggning gjord av Kemikalieinspektionen konstaterades att över 1 900 kemiska ämnen används i dagens textilproduktion.

Visste du att:

Forskning visar att de årliga utsläppen av växthusgaser kan minska med 300 000 ton om mängden hushållsavfall i Sverige minskar med drygt 5 procent. Det motsvarar de årliga utsläppen av växthusgaser från en medelstor svensk kommun.

Matsvinn och matavfall

Det kastas stora mängder mat genom hela kedjan som hanterar mat. Det gäller både det som behöver kastas som skal med mera och matrester som hade kunnat ätas om vi hanterat det rätt.

Vi kastar 45 kg ätbar mat — varje år

Den mat som vi slänger kan delas upp i nödvändigt matavfall som t.ex. skal och ben, samt matsvinn som är mat som vi hade kunnat äta. Mängden onödigt matsvinn som vi kastade under år 2018 uppskattas till cirka 420 000 ton. Det är 45 kg ätbar mat per person och år.

I en vanlig soppåse idag finns ca 35% mat som kastats. För varje kilo mat som du kastar, men som du skulle kunna äta, räknar man att det ger upphov till 1,6 kg växthusgaser (CO2).

Hur påverkar det miljön?

Den mat vi slänger har odlats (vattenkrävande), dvs tagit upp markområden samt nyttjat eventuella bekämpningsmedel. Den odlade råvaran har transporterats (bränsle) och kanske förädlats (energi). Produktion av råvara ger alltså upphov till miljöproblem som utsläpp av klimatgaser, övergödning, spridning av farliga ämnen (t.ex. växtskyddsmedel) och är en av de mest vattenkrävande sektorerna.
Att kasta mat innebär att resurser kastas bort. Maten i sig, men också alla de resurser som har lagts på att få fram maten till tallriken.

Vi importerar ungefär 40% av den mat som vi omsätter i Sverige. Vår mathushållning medför alltså idag betydande konsekvenser även utanför landets gränser. De skador som uppstår på miljön syns inte på priset på den mat vi köper. Men är de miljöproblem vi brottas med och som finns som en samhällsekonomisk kostnad.

Varför kastar vi?

Det handlar om vilka vanor vi har. Hur vi brukar handla, vilka krav vi ställer på varan och hur vi ser på mat. Är mat något värdefullt? Vi lever i en stressad tillvaro där det blir svårt att hinna med. Det blir ont om tid för att planera matinköp och vilka mängder som ska hem.

Reklamen – köp tre, betala för två – kan kännas lockande. Vi köper därmed hem mer än vad vi hinner göra av med. Vi tolkar också bäst-före-datumet på förpackningen som något exakt istället för att lukta och smaka.

Att tänka ut vad vi kan göra med matrester kräver med av oss. Det är enklare att kasta än att kreativt se vad potatismoset som blev över kan användas till. De flesta av oss har råd att agera så här. Men även om vår egen plånbok har råd med det, så har inte miljön det.

Tips för att minska matsvinnet!

Om du kastar mindre mat, så tjänar både miljön och du på det. Genomsnittligt beräknas ett hushåll kunna spara 3 000–6 000 kronor per år genom att ta till vara på mer mat och kasta mindre.

Planera maten en vecka i förväg. Titta efter vad som finns i kylskåp och skafferi och skriv bara upp det som du verkligen behöver. Håll dig till listan när du handlar. Låt dig inte frestas av extrapriser eller varor utsatta vid kassorna. Köp frukt och grönsaker i lösvikt i stället för färdigförpackat så att du får exakt den mängd du behöver.

Välj varor med långt bäst-före-datum om du inte tänker använda dem direkt. Köp varor med kort bäst-före-datum när du vet att du ska använda dem. Tänk på att olika datummärkningar betyder olika saker. ”Sista förbrukningsdag” anger hur länge ett livsmedel är säkert för konsumtion (används exempelvis för kött och fisk). ”Bäst före” talar om hur länge produkten har kvar de särskilda egenskaper som den normalt förknippas med. Livsmedel håller ofta längre än sitt bäst-före-datum.

Den dyraste maten är den man slänger.

Kontrollera tätningslisterna och temperaturen i kylskåpet. Livsmedel ska förvaras mellan 1 och 5 grader för att hålla sig fräscha så länge som möjligt. 

Se till att förvara livsmedlen enligt instruktionerna på förpackningen.

Flytta fram det som redan finns i skafferiet och kylskåpet när du kommer hem från affären och ställ de nya inköpen längst bak. Då minskar risken att du glömmer bort eller inte ser produkter som kan bli för gamla.

Lägg inte upp för stora portioner utan ta hellre om när tallriken är tom om du orkar mer. Hungriga ögon tenderar alltid att lägga på för mycket.

Släng inte rester utan använd dem till lunch eller middag nästa dag, eller frys in dem till senare tillfälle. Frukt som bara har blivit lite mjuk kan du göra fruktdrinkar eller pajer av. Grönsaker som inte längre ser fräscha ut gör sig utmärkt i soppor. Torrt bröd blir gott om du rostar det eller bara värmer upp det något.

Om du inte äter så mycket bröd kan du frysa det i skivor och tina efter behov. Portionsförpacka färdiglagad mat och ta fram när du är för trött för att ställa dig i köket.

Det går inte att undvika matavfall helt. Sortera ut matavfallet och låt det bli till biogas och biogödsel.

Osynligt avfall

Konsumtionens påverkan på miljön blir allt tydligare. Men en sida av konsumtionen som inte många känner till är att det uppstår mycket avfall vid tillverkningen av olika produkter, avfall som inte syns. Vi kallar det här för ”Osynligt avfall”.

Att avfallet från tillverkningen inte syns gör det svårt att förstå vilken miljöpåverkan en produkt har i sin helhet. Därför måste det osynliga avfallet göras synligt och kunskapen om det osynliga avfallet måste öka. Det skulle göra det lättare för konsumenten att se helheten och ta ansvar för sina inköp.

Visste du att:

En smartphone väger mindre än 200 gram och levereras i en liten förpackning. Men det uppstår hela 86 kg avfall när den produceras!

En hållbar konsumtion kräver flera förändringar. Produkter behöver få en längre livslängd, bli enklare att reparera, bli lättare att återvinna och slutligen måste de vara helt giftfria den dag de ska återvinnas. Ett stort ansvar för att detta ska kunna bli verklighet vilar på de som beslutar om styrmedel för produktion och konsumtion.

Osynligt avfall och klimatavtryck

Vara

Mängd osynligt avfall

Klimatavtryck

Bärbar dator

1200 kg gruavfall och slagg

210 kg CO2-avtryck

Elektrisk borrmaskin

51 kg gruvavfall

10 kg CO2-avtryck

Mobiltelefon

86 kg gruvavfall

110 kg CO2-avtryck

Byxor i bomull

25 kg kemikalier, produktionsförluster tyg

6,3 kg CO2-avtryck

Nötkött (mängd?)

4 kg animaliskt avfall

29 kg CO2 avtryck

14 enkla saker du kan göra

Det är lätt att tro att sina egna insatser inte betyder något. Men det sätt du lever, konsumerar och återvinner påverkar både miljö och andra i din närhet.

Här har vi samlat lite enkla tips på vad du kan göra:

  • Handla endast det du behöver. Då slipper du slänga.
  • Återanvänd, laga, gör om eller se till att andra kan få nytta av produkten.
  • Köp produkter med lång hållbarhet och som går att reparera.
  • Köp begagnade saker.
  • Återvinn.
  • Hyr eller låna om du bara behöver något tillfälligt. Det finns många delningstjänster nu förtiden, vad gäller allt från bil, cykel till verktyg.
  • Använd kassar som du kan använda flera gånger. Exempelvis tygkassar.
  • Välj alternativ som är bra för miljön, exempelvis miljömärkta eller ekologiska produkter.
  • Undvik engångsprodukter.
  • Undvik flaskvatten. Drick kranvatten. Det går utmärkt att tappa upp på flaska om och om igen och kyla i kylskåpet.
  • Välj uppladdningsbara batterier och påfyllnadsbara produkter.
  • Välj produkter gjorda av returmaterial.
  • Tacka nej till reklam för att minska mängden papper.
  • Undvik att printa ut på papper. Printa bara det du behöver.

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?