Upptäck småkrypens värld

Jobba som en forskare – samla in, beskriv och ge namn! Föreställ er att ni inte känner till mycket om de småkryp som finns i markerna. Det blir nu er uppgift att som forskare beskriva djurlivet.

Lämplig årstid: vår / sommar / höst

Studera och beskriv

Låt eleverna jobba i par och be dem gå runt i området och leta småkryp. Vad är bra ställen att börja leta? Leta på olika ställen som till exempel öppen mark, under stenar, under buskar eller i stenmurar. Försök finna många olika slags djur istället för många av samma. Här gäller det ju att göra nya forskningsupptäckter av olika arter.

• Fånga in småkryp med hjälp av insektssug, håv eller händer. Lägg märke till hur djuret rör sig och hur det ser ut just där det fångas.
• Lägg djuren i burkar, tvåvägsluppar eller petriskålar. Sortera dem gärna.
• Beskriv djuret. Hur många ben har det? Hur många ögon har det? Hur ser ögonen ut? Hur rör det sig? Kan det göra någon form av ljud? Kan det flyga? Ge det nyupptäckta djuret ett beskrivande namn som innehåller någon av dess egenskaper.
• Beskriv hur det såg ut där djuret fångades. Varför befann det sig just där tror ni? Kanske har ni fångat många djur av samma slag. Släpp ut ett av dem där det fångades och försök följa det. Vad gör djuret? Hur rör det sig?
• Fundera och resonera i paret: Vad tror ni att det äter? Hur får det tag på föda? Kan man se om småkrypen är rovdjur eller växtätare? Kan det försvara sig mot fiender? Hur då? Kan man se om det är en hona eller hane?
• Vilket djur skulle du helst vilja vara av de som ni fångat in? Varför?
  

Återsamling och reflektion i helgrupp

• Låt elevparen läsa upp namnet, beskrivningen och iakttagelser om något av "sina" djur.
• Hur tror ni forskarna kommit fram till allt man vet om småkryp idag? Hur går de till väga? Vet man allt?
• Hur har djur och växter fått sina namn? Varför heter de till exempel jordlöpare, svalört (blommar då svalan återkommer på våren) och linnéa?

Kanske vill eleverna höra vad forskarna kommit fram till idag om just deras småkryp. Stämmer informationen med era iakttagelser?

Nedbrytare

Vart tar alla löv som faller till marken på hösten vägen?Löv från en yta av en fotbollsplans storlek väger 1000 kg. På våren är de borta! Det måste vara några fler än daggmasken som är i farten! Eller?

Leta nedbrytare

När de flesta av höstlöven hamnat på marken passar det bra att gå ut och leta efter smådjur bland löven. Leta upp och samla olika nerbrutna löv, gärna löv som fått ligga ifred länge. Allra bäst är en gammal kompost. Hur många olika slags djur hittar ni? Vad tror ni att djuren äter? Är alla nedbrytare?

Ställ produktiva frågor för att väcka elevernas intresse och nyfikenhet.

Experiment

Ordna två burkar med fuktig pappershandduk och lock på sned. Lägg ett helt, litet löv i vardera burken. Lägg i smådjuren som ni hittat i den ena burken. Jämför bladen i burkarna efter några dagar.

Småkrypsintervju

Att dramatisera kring djuren i vår natur och samtidigt göra det till en gissningstävling är en uppskattad aktivitet.

Dela in eleverna två och två och låt dem välja ett småkryp som de vill jobba kring. De får inte berätta för de andra grupperna vilket djur de har valt. De kan välja ett småkryp som de redan vet mycket om och komplettera med egna studier som beskrivits ovan samt fakta från böcker. De kan också välja ett djur som de inte känner så väl men vill lära sig mycket om. De äldre eleverna kan skriva intervjufrågor själva medan de yngre kan få färdiga frågor och sen eventuellt komplettera med egna. Viktigt är att de elever som lyssnar och tittar på intervjun får veta så mycket om djuret så att de har chans att gissa vilket djur det handlar om. Exempel på intervjufrågor:

• Var lever du?
• Vad tycker du om att äta?
• Har du några vackra färger?
• Hur många ben har du?
• Berätta lite mer om hur du ser ut?
• Tycker människorna om dig?
• Har du några fiender?
• Är du rädd för något?
• Hur gammal kan du bli?
• Är du speciellt duktig på någonting? (spinna nät, stickas, äta bladlöss)

Låt eleverna få god tid på sig att studera djuret och att träna sin dramatisering så att de känner sig säkra när de ska spela upp sin intervju. Glöm inte att välja en fin plats för uppspelet.

Kamouflage

Vilken färg är vanligast bland småkrypen i det höga gräset?
Vad tror du? Förklara varför. Gå ut och undersök! Använd bara burkar och småkrypssug eller försök fånga djuren med händerna. Sedan gäller det att räkna hur många djur som hör till varje färgkategori. Har djuret flera färger så noteras den som en till varje kategori, till exempel så förs en geting både till svart och gult. Försök åskådliggöra resultatet på plats i naturen utan papper och penna. Stämde ditt antagande (din hypotes)?

Gör sedan om samma undersökning genom att i stället slå med slaghåv i det höga gräset. Fångsten häller man sedan upp i en vit vanna eller på en plastduk. Djuren sorteras efter färgen på samma sätt som ovan. Blir resultatet det samma? Vilka slutsatser kan man dra av undersökningen?

Man finner att många djur skyddar sig genom att ha samma färg som bakgrunden. Det skydd mot upptäckt vi kan se i form av färger, mönster och former är riktade mot fåglar och andra djur som använder synen vid småkrypsjakt.
En intressant följdfråga är då: "Kommer färgfördelningen att vara likadan i det torra brunbrända gräset som i det friska gröna?"

Beteendet är också en viktig del av kamouflaget. Hur bär sig de djur åt som ni fångar? En teori är att de kamouflerade djuren söker sig ner i vegetationen medan de med signalfärger är obenägna att gömma sig. Går det att se något samband mellan färg och beteende? Dessutom kan man testa hur bra kamouflaget fungerar genom att placera ett djur i en vanna där man lagt lite gräs. Är det lätt eller svårt att upptäcka det?

Bland de djur som hittas i gräset är dock förvånansvärt många av de vanliga arterna bjärt färgade som till exempel getingar, blomflugor, bin, humlor, nyckelpigor och många skinnbaggar och fjärilar. De här signalfärgerna gör dem lätta att känna igen och eftersom många är giftiga och/eller illasmakande är det lätt för fienderna att lära sig av misstagen så att de undviker dem i fortsättningen. En del andra härmar de frånstötande djuren och undkommer på så sätt. Denna härmning kallas mimikry och är bland annat vanlig hos blomflugor.

(Aktivitet ur boken 'Myllrande mångfald', SNF 1997)

Undersök olika miljöer

Välj ut två miljöer. En som du tror är rik på småkryp och en där du tror det inte finns så många. Motivera din hypotes. Ut och undersök! Använd olika insamlingsmetoder för att täcka in olika livsformer och vanor:

• Hur stämde din hypotes?
• Går det att förklara resultat som inte var väntade?
• Om man tror att temperatur eller fuktighet är avgörande - går det att mäta?
• Hur bedömer man många individer av samma art kontra få individer men många arter?

Insamlingsmetoder och utrustning

Gör en insektsfälla

Gräv en grop i marken. Sätt ner en burk. Fyll igen runt omkring med jord. Lägg en brädbit över så att mellanrum finns kvar till burken. Använd lite päron- eller äppelbitar som bete. Vittja någon eller några dagar senare. Räkna, studera, sortera. Gör om experimentet vid varmare årstid. Jämför resultaten.

Småkrypssug

En småkrypsug eller insektssug används för att samla in de minsta djuren och småkryp som sitter svåråtkomliga i håligheter. Sugen är också användbar för att snabbt samla in insekter som annars snabbt tar till vingarna när man tömmer ut sin fångst från en slaghåv eller ett förnasåll på en vit duk.

Billigast är att tillverka sugen själv av en liten plastburk och två bitar plastslang (7–10 cm långa). Man gör hål i båda ändarna av burken, så att man kan sticka in plastslangarna ca 1 cm. Kring den ena slangens ände (den som sticks in i burken) lägger man gasbinda eller motsvarande för att förhindra att man får småkrypen i munnen. Det finns även färdiga insektssugar att köpa från läromedelsfirmorna. Här är ett exempel med galler som hindrar djuret från att sugas in i munnen.
Mått: Burkens diameter 50 mm, höjd 70 mm. Slangarnas längd ca 190 mm.

Tvåvägslupp

Tvåvägsluppen är särskilt bra för mindre barn då det man vill undersöka alltid är i fokus, och kan studeras både från ovansidan och undersidan.

Fjärilshåv

Fjärilar, sländor, flugor och andra mjuka insekter med vingar infångas med fördel flygande med fjärilshåv. Håven bör ha en diameter på ca 30 cm med ett luftgenomsläppligt nylontyg (tyll) av ljus eller mörk färg.

Slaghåv

Med en slaghåv med förstärkt ring och kraftigt tyg runt öppningen som svepes i vegetationen fångas alla de insekter som sitter på blommor, blad och skott. Håvtyget bör vara ljust och luftgenomsläppligt på så sätt att det inte bildas en luftkudde över öppningen. Mot ett ljusare tyg syns också de minsta djuren bra. Slaghåven kan också hållas under grenar och ris som bankas av.

Förnasåll

Ett förnasåll används till exempel för att skaka fram synliga nedbrytare i markförnan eller i en kompost. Håvpåsen har två ringar med handtag och kan knytas i botten. I den undre håvringen ligger ett trådnät av metall.

Vill du jobba med småkryp i vatten rekommenderar vi dig att läsa vår pedagogiska aktivitet Vattenhåvning.