Gråsuggan

Favorit- eller äckeldjur? Genom att ställa rätt frågor kan vi väcka nyfikenhet och engagemang hos både vuxna och barn.

Lämplig årstid: nästan hela året

Det lilla djuret väcker obehag hos många vuxna. Vår erfarenhet är att ju mer en lär sig om gråsuggan desto mer lär du dig tycka om den. En elev i trean hade arbetat med gråsuggor under en längre tid, när han tittade på djuret genom luppen sa han med stor inlevelse: ”Gråsuggan är ett förunderligt djur”.

Har vi sett en älg så berättar vi hur fantastisk den upplevelsen var. Lyfter vi på en kruka i trädgården och det vimlar av gråsuggor under den så är kanske vår reaktion inte lika positiv. Tänker vi efter så klarar naturen sig bra utan älgar men utan gråsuggan och dess kompisar skulle det bli svårt.

Att lära genom att ställa frågor

Vi utgår från frågor som: Vart tar löven vägen när de fallit ner? Hur kan en stubbe försvinna?

Våra elever har ofta klart för sig att daggmaskarna äter löv och gör jord men det är inte lika självklart att de vet att gråsuggan tillhör nedbrytarna. Vi går ut och letar gråsuggor och konstaterar på så vis var de lever. För att undersöka dem närmare tar vi dem med oss in i klassrummet.

Det är levande varelser vi arbetar med och vi får vara försiktiga så att de inte skadas. Varje elev ansvarar för sitt djur.

Förutom en gråsugga så får varje elev en petriskål. Det går också bra med papptallrik eller annan liten burk. Lägg en bit fuktigt hushållspapper i botten. Pappret är bra för gråsuggorna att vila under och hjälper till att hålla den fuktig. Lupp, papper och penna kan vara användbart.

Undersök noga, anteckna iakttagelser, diskutera och ställ frågor. Det dyker upp många frågor från eleverna. Skriv elevernas frågor på tavlan och sök svaren gemensamt.

Som pedagoger har vi här ett bra tillfälle att ställa aktiverande frågor som får barnen att mäta, räkna och undersöka hur gråsuggan beter sig i olika situationer. Här följer några exempel:

• Hur ser du vad som är fram och bak?
• Hur känns det om du låter den krypa på din hand?
• Hur ser den ut på magen?
• Hur ser den ut på ryggen?
• Kan någon räkna benen?
• Ser din gråsugga likadan ut som grannens?
• Om inte, vad skiljer dem åt?
• Kan du upptäcka ögon och mun?
• Vad gör gråsuggan om den hamnar på rygg?
• Vad händer om den stöter på ett hinder?

Se aktiviteten Produktiva frågor för utförligare resonemang kring konsten att ställa rätt frågor vid rätt tillfälle.

Vi har kommit fram till att gråsuggan gärna håller till under saker. Om det kommer ett skyfall och det blir vattenpölar hur klarar den sig då? Kan den simma? Hur ska vi kunna undersöka det?

Vi låter gråsuggan bada men den ser inte ut att trivas så det blir bara ett kort bad. Placera den våta gråsuggan på ca 50 cm hushållspapper. Vad händer? Gråsuggan trycker bakdelen mot pappret och lämnar små ”dutt-spår” efter sig. Ibland stannar den upp och guppar med rumpan. Det ser ut som om den vill torka baken. För oss människor gäller det ju att få näsan över vattnet när vi badar annars kan vi inte andas. Andas gråsuggan med baken? Ja de vita prickarna på bakdelen är andningsorgan som ska vara fuktiga men inte vattenfyllda.

Inred ett gråsuggebo – studera i klassrummet

När vi kommit så här långt vill vi inte släppa djuren ifrån oss utan att ha undersökt dem vidare. Ett litet barn sa: "Det är skönt med gråsuggor för de kan man ha nästan hela livet, inte som grodor och paddor som man måste släppa ut på kvällen".

Diskutera tillsammans med eleverna vad gråsuggor behöver för att trivas. Den behöver fukt (inte vått), mörker, något att vila under, mat och kompisar. Låt sedan eleverna gruppvis göra i ordning sina gråsuggebon. Så här kan gråsuggornas bostad se ut:

Använd en plastburk (typ glassburk). I botten lägger vi dubbelt hushållspapper som fuktas lätt (ett par sprut med sprayflaska). Så inreder vi boet med några barkbitar och lägger i mat och så till sist några (10–15 st) gråsuggor. Förvara boet så svalt som möjligt.

Vad kan vi undersöka när vi har gråsuggorna i klassrummet?

Utgå från elevernas frågor.

• Vilken mat gillar de bäst? Pröva med till exempel äppelskal, olika sorters löv, bitar av rotfrukter med mera. Ett tips är att klippa bitar av olika sorters blad. Då är det lättare att se om de ätit på dem.
• Kan vi upptäcka om de ömsar skinn?
• Får de ungar?
• Tillverkar de jord? (kolla spillningen)

Kanske blir det en bok av arbetet med gråsuggorna?

Ofta är det under hösten vi studerar nedbrytare men tänk på att marken inte får vara frusen när ni släpper ut gråsuggorna i det fria igen.