Den livsviktiga jorden

De här aktiviteterna syftar till att sätta igång elevernas nyfikenhet kring jord. De får möjlighet att både undersöka jord på skolgården eller i skolans närmiljö och diskutera jordens betydelse.

Jordens odlingsbara yta

Samla eleverna i en cirkel utomhus på en gräsmatta. Dela ut ett cirka 10 meter långt rep och uppmana alla elever att hålla i repet och forma en cirkel som de gemensamt lägger ner på marken. När repet nu ligger på marken berättar du att detta representerar jordens yta. Eleverna får fundera en stund på frågan: Vad består jordens yta av? Ja, mycket av jorden består av vatten. Använd ett mindre rep och dela cirkeln i ¾. Nu har vår cirkel blivit ett cirkeldiagram. Dessa tre fjärdedelar utgörs av hav, sjöar och vattendrag. I denna del ställer du en burk med vatten.

Nu återstår en fjärdedel av jordens yta. Låt eleverna funderar vidare på vad som finns på den fjärdedelen.

Dela sedan den resterande ¼ i två lika stora delar med ett kortare rep. Den ena åttondelen av jordens yta består av berg, glaciärer och annan karg mark, och går inte att odla på. Markera den delen med en sten. ¾ av den återstående åttondelen är för torr eller blöt för att odla på, markera ut denna del med ett rep och ställ en tom burk i den. Resterande del som är 1/32, cirka 3 procent, är den odlingsbara marken vi har att förvalta. Markera den med en skål jord. Det blir cirka 1,8 hektar per person, 18 000 m². Låt eleverna prata i par om frågorna:

• Vad tänker du när du ser att det är så liten yta som går att odla på?
• Vilka känslor får du när du ser hur liten yta som faktiskt går att odla mat på?
• Hur ska vi använda denna del av jorden på ett klokt sätt?
• Hur kan vi använda skolgården/kolonin när vi vet detta?

Material

• Ett rep på ca 10 meter
• Tre kortare rep
• Tre genomskinliga burkar
• Vatten, sten och jord

Den här aktiviteten kommer från boken ”Att lära in ute för hållbar utveckling” i serien ”Att lära in ute”.

Undersöka jord

När ni diskuterat och lyssnat på varandra en stund så går du vidare med en aktivitet som handlar om att ta reda på hur jord kan se ut på just den platsen som ni befinner er på. Dela eleverna i par och dela ut petriskålar och skedar som de kan samla olika jordprover i. Paren får samla prov från några platser för att sedan komma tillbaka och använda en lupp och se efter vad som finns i jorden. Gå runt under tiden eleverna undersöker jorden och ställ produktiva frågor. Till exempel:

• Hur doftar jorden?
• Ser jordproverna likadana ut?
• Hur känns jorden mellan fingrarna?
• Kan du upptäcka några organismer eller spår från organismer i jorden? Eleverna kommer att hitta små "stenar" (mineralkorn) som glimmar, rötter och andra växtdelar (förna), "något kletigt mojs" (humus = till oigenkännlighet nerbrutet material) och kanske några små levande djur.
• Finns det luft i jord? Hur kan man visa det? Påminn om vad som händer när man sänker en luftfylld flaska i vatten. Är det bra med luft i jorden? Är det inte vatten som växterna vill ha!?
• Vad händer om du häller jorden i ett glas med vatten?

Material

• Petriskålar
• Skedar
• Luppar

Nu har eleverna fått sinnliga upplevelser av jorden och knutit en kontakt till deras vardagsmiljö som vi är så beroende av varje dag. Gå vidare och genomför experiment för att ta reda på svaren på några av frågorna.

Luft eller vatten?

Så krasse, gräs eller ärtor i små krukor. Vattendränk hälften av dom. Undersök vad som händer efter en dag. Växternas rötter kan inte själv producera syre utan måste få det genom luften – såvida det inte är en vattenväxt som ordnat med kanaler för syretransport inuti växten. Även djur, svampar och bakterier behöver syre för att kunna leva.

Vilken sorts jord kan hålla kvar mest vatten?

Fyll avskurna pet-flaskor med korken på till 2/3 med olika sorters torr jord (torvmull, lövskogsjord, rabattjord och sandjord). Häll på lika mycket vatten, men så att jorden täcks, i de olika flaskorna. Låt stå en stund, så att jorden hinner suga åt sig vattnet. Skruva av korkarna lite och se efter hur mycket som rinner av.

Hur många frön göms i jorden?

Lämplig årstid: vår

Alla som någon gång har rensat ett grönsaksland vet att det finns en mängd fröer som vilar i jorden för att gro när rätt tillfälle ges. Märk ut en kvadratmeter mark och ta bort all synlig vegetation och så många rötter som möjligt. Vattna och vänta någon vecka. Räkna hur många hjärtblad som kommer upp. De hjärtblad som syns är ett tecken på att frön har grott och genom att räkna dessa undviker man sammanblandning med skott från jordstammar, rötter eller liknande som undgått rensningen.

Utvecklas alla dessa hjärtblad till fullvuxna plantor? Hur många plantor finns kvar efter en månad?

Följ växternas utveckling under våren. Hur ser det ut efter sommarlovet?

Hur effektiva fröspridare är vi människor?

Låt eleverna samla in jorden som fastnat på deras skor efter ett utepass. Lägg den i krukor med blomsterjord, vattna och se efter hur många frön som transporterats på detta sätt.

Hur kan vi veta att inte fröna kommer från blomsterjorden? Lita inte blint på påsens innehållsdeklaration utan gör ett kontrollförsök.

En liknande undersökning kan man göra genom att samla in jord från däck och stänkskärmar på bilar och cyklar.

Löv blir till jord

Till nästa lektion, be eleverna att samla ihop löv från parken och ta med till skolans odlingslådor på skolgården, för att visa på hur jord blir till genom att tillföra organiskt material i den köpta jorden från affären. Under ett sådant pass blir det ofta en aha-upplevelse att löv är mat till mikroorganismerna i jorden. Att mäta volymen på löven som ni samlat in och sedan på den mängden jord som det blir är också intressant och tankeväckande experiment kring hur jord blir till och vad den består av.