Barns delaktighet och inflytande
Denna text syftar till att erbjuda ett underlag för diskussion och reflektion kring hur barns delaktighet och inflytande görs och kan göras, med särskild utgångspunkt i Gröna skolgårdsprojekt.
Lämplig årstid: året runt
Varför är det viktigt att jobba med att öka barns och ungas delaktighet och inflytande?
Förutom det uppenbara skälet att alla bör ha möjlighet att tycka till, uttrycka sig och påverka i frågor som rör en själv, visar forskning (Manger & Novak 2012) att delaktighet och inflytande höjer människors motivation, engagemang och känsla av sammanhang, oavsett ålder och område. Att barn och unga har rätt till delaktighet och inflytande i skolan och förskolan fastslås tydligt i lagar och styrdokument, såsom Barnkonventionen [i], Skollagen [ii], samt läroplaner för förskola [iii], grundskola [iv] och gymnasieskola [v].
Samtidigt verkar innebörden av begreppen delaktighet och inflytande generellt inte vara helt tydlig. Formuleringar så som (L)ärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll (Lpfö18) säger något om riskerna med att begreppen antingen förblir vackra ord i styrdokument eller tar sig uttryck i form av skendemokratiska förfaranden och insatser.
Vad är det då att vara delaktig och ha inflytande? Här finns knappast några entydiga rätt eller fel svar men en viktig utgångspunkt är att det handlar om makt och hur denna fördelas. Vem är det som har makt att påverka i en situation? Vem har inte makt? Vem bör ha makt? Måste någon släppa ifrån sig makt för att andra ska få makt? Att synliggöra och diskutera detta, med alla på förskolan/skolan där barnen är aktivt deltagande i samtalen, anser vi är ett viktigt första steg i arbetet för att öka barns delaktighet och inflytande.
En grundläggande del i arbetet med att stärka barns och elevers delaktighet och inflytande handlar om att börja prata om hur det ser ut i verksamheten idag, vilket förhållningssätt och vilken barnsyn som dominerar samt att våga problematisera och kritiskt granska dessa. I detta arbete kan begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och barnrättsperspektiv vara till hjälp.
- När vi pratar om barnperspektiv är det en vuxen som uttalar sig om något som rör barn. Vad man ser att barnet/barnen behöver varierar beroende på vem som uttalar sig (lärare, vårdnadshavare, annan personal, och så vidare).
- Barns/barnets perspektiv utgår från vad barn/barnet själv ger uttryck för. Det handlar om det enskilda barnets synpunkter. För att få fram barnets perspektiv måste alltså barnet och barnen som berörs bli hörda. Här gäller det att ställa sig frågan: Hur gör jag/vi för att ta reda på barnets perspektiv?
- Barnrättsperspektiv handlar om att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder och beslut som rör barn, vilket innefattar barnkonsekvensanalyser och/eller prövningar av barnets bästa (SKL 2018).
Det finns ett flertal modeller och verktyg att utgå ifrån för att starta igång en diskussion och reflektion kring barns delaktighet och inflytande i ett projekt eller i specifika situationer. Två kända exempel är Roger Harts ”Delaktighetsstege” och Harry Shiers ”Vägar till delaktighet”. Dessa presenteras nedan.
Roger Hart – ”Delaktighetens stege”
Delaktighetsstegen är tänkt som ett redskap för att identifiera graden av barns delaktighet i ett givet besluttagande, och är en vidareutveckling av Sherry Arnsteins modell från 1969. De tre första stegpinnarna (1-3) hjälper oss att identifiera de situationer då det faktiskt inte handlar om delaktighet alls, utan om skenbar delaktighet. De fem översta stegen (4-8) visar på ökande grad av delaktighet. Vilket steg som är önskvärt att hamna på beror på en mängd olika faktorer, så som typ av situation och barnets mognad och ålder. Hart menar att det eftersträvansvärda är att barnet ska kunna välja de trappstegen av delaktighet som det klarar och är mogen för (Hart 1992).
Trappsteg | Vad görs | Vad händer |
|---|---|---|
8 | Beslutsfattande initierat av barn delat med vuxna | Barn tar initiativ till ett projekt för att lösa ett identifierat problem och får vuxna med sig på att lösa det. Till exempel: Tiden för grön gubbe förlängs efter det att barn påtalat att man inte hinner över. |
7 | Initierat och styrt av barn | Barn tar initiativ och fattar beslut. Till exempel: Barn producerar sin egen skoltidning eller skolwebbplats. |
6 | Beslutsfattande initierat av vuxna, delat av barn | Vuxna har initierat situationen. Barnet deltar i beslutet. Till exempel: Barn tas med i planeringen av en ny skolgård. |
5 | Konsulterad och informerad | Barnet är informerat om vad saker gäller och ges utrymme att yttra sig. Till exempel: Kommunen tar in barns åsikter i arbetet med ett nytt badhus. |
4 | Anvisad, men informerad | Barnet är informerat om vad saken gäller men är ej aktivt. Till exempel: Kommunen använder några skolklasser för att sprida information om det nya badhuset. |
3 | Symbol | Barnets närvaro symboliserar något man vill. Till exempel: Elever som publik vid skoldebatt. |
2 | Dekoration | Barnet fungerar som dekoration i ett syfte. Till exempel: En politiker låter sig fotograferas med ett barn i famnen. |
1 | Manipulation | Barnet deltar utan att veta sammanhang. Till exempel: Ett barn som inte kan läsa ikläds en T-shirt med en politisk slogan. |
Harry Shier – ”Vägar till delaktighet”
Denna modell är framtagen av Harry Shier och bygger vidare på Harts stege. Den innehåller fem nivåer av delaktighet och för varje nivå finns tre olika frågor att ställa sig för att definiera den nuvarande situationen och kunna identifiera nästa steg som bör tas för att höja delaktighetsnivån. Shier understryker att det i verkligheten inte är troligt att en professionell eller en organisation befinner sig på en enda plats i diagrammet, utan att de kan vara på olika steg och på olika nivåer. Shier menar vidare att den viktigaste diskussionen troligtvis äger rum när svaret på en fråga blir "nej". Eftersom man då kan fråga sig: "Borde vi kunnat svara ja?", "Vad behöver vi göra för att kunna svara ja?", "Kan vi göra dessa förändringar?" och "Är vi förberedda på följderna?" (Shier 2001).
Öppningar | Möjligheter | Skyldigheter | |
Nivå 5 Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande | Är jag som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? | Finns ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? | Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? |
Nivå 4 Barn involveras i beslutsfattande processer | Är jag beredd att låta barn delta i mina beslutsfattande processer? | Finns ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? | Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? |
Nivå 3 Barns åsikter och synpunkter beaktas | Är jag beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? | Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? | Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? |
Nivå 2 Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter | Är jag beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? | Har jag tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka åsikter och synpunkter? | Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och sina synpunkter? |
Börja här: Nivå 1 Barn blir lyssnade till | Är jag beredd att lyssna på barn? | Arbetar jag på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? | Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? |
Dessa båda modeller beskriver en något linjär syn på utveckling, där barnets ökade mognadsgrad möjliggör ökad delaktighet och inflytande. Ett annat sätt att se på det är att delaktighet och ökat ansvarstagande i sig leder till utveckling. Det är med andra ord i processen av att göras delaktig och få ansvar som man lär sig hur man är delaktig och tar ansvar (Trafikverket 2013).
Nyckelfaktorer för att öka barns delaktighet och inflytande
Vikten av barns delaktighet och inflytande är något Naturskolan i Lund förespråkat aktivt de senaste 30 åren, särskilt när det gäller Gröna skolgårdsprojekt, vars främsta kriterium för att beviljas bidrag är: "Projektet ska bygga på delaktighet. Barn/elever och personal ska vara engagerade i förändringsarbetet"
Utifrån samtal med pedagoger och elever på några utvalda enheter i Lunds kommun som genomfört Gröna skolgårdsprojekt har vi sammanställt ett antal punkter som vi uppfattar har varit nyckelfaktorer för att möjliggöra barnens och elevernas delaktighet och inflytande.
Generella strukturer för delaktighet och inflytande
- Att det finns fungerande forum där barn och elever kan lyfta och driva frågor (klassråd, elevråd, Grön Flagg-råd, och så vidare).
- Att det finns tydlig struktur för hur idéer tas till vara, hur beslut fattas och vilka som är med i beslutsprocessen, samt att denna struktur kommuniceras tydligt och är känd för alla.
- Att se till att få med både barnens perspektiv och barnperspektivet. När det gäller de allra yngsta barnen som inte har möjlighet att uttrycka sina åsikter verbalt blir pedagogernas tolkningar av vad barnen är intresserade av avgörande.
- Att det pågår ett levande samtal på förskolan/skolan, i arbetsgruppen samt med barnen, kring:
- hur man kan påverka, på förskolan/skolan och i övriga samhället.
- ifall det finns gränser för ens inflytande, varför i så fall och vem som sätter dessa gränser.
- olika beslutsformer, varför det ena passar ibland och något annat ibland.
Gröna skolgårdsprojekt
- Att det finns stöd från ledningen där både tid för planering, genomförande och uppföljning av projektet samt resurser frigörs, både för personalen och elever.
- Att arbetet i projektet ingår som en tydlig del i ordinarie undervisning, alternativt att delaktigheten är frivillig (görs under elevens val, på fritidstid eller utanför skoltid).
- Att barnen och eleverna är involverade i hela processen – från startfas till slutfas, samt är med och tänker kring förvaltning.
- Att involvera nya elever så att det finns kontinuerlig delaktighet. Om det är ett stort projekt som pågår under längre tid är det särskilt viktigt.
- Att de olika momenten får ta tid (till exempel studiebesök, modellbygge, rita skisser med mera). Samtidigt får det inte dra ut på tiden utan att någonting görs, då riskerar inblandade att tappa tron eller intresset, eller att elever hinner sluta på skolan innan de får se resultatet.
- Att det förs en transparent diskussion kring vilka ramar som Gröna skolgårdsprojektet behöver hålla sig inom (kostnad, typ av material, funktion, hållbarhet, tillgänglighet) så det blir tydligt för alla ifall vissa idéer eller förslag inte är möjliga att genomföra.
- Att ha en tydlig arbetsfördelning – mellan vuxna och barn/elever.
- Att utvärdera ordentligt, med fokus på delaktighet och inflytande, både bland personal och barn. Blev det som vi ville? Varför, varför inte? Är det något vi vill ändra på i vårt sätt att göra saker? Vad var bra? Vad fattades?
Metoder för att involvera barn i skolgårdsförändring
Att lyssna på barn och elever, stödja deras möjlighet att uttrycka sig, beakta deras åsikter, samt låta dem delta i och få inflytande över planerings- och beslutsprocesser kräver ofta tid. Men detta arbete ger både barn, elever och vuxna grundläggande kunskaper om och direkta erfarenheter av ett praktiskt demokratiskt arbetssätt.
När det gäller att samla in perspektiv och röster från dem som ska vara med och påverka ett förändringsarbete finns det många metoder. Här nedan nämns några, om du är intresserad av att fördjupa dig i någon eller vill ha fler exempel och inspiration finns mycket att hämta i referenslistan nedan. Du är också välkommen att kontakta oss på Naturskolan.
Gåturer – ett sätt att inventera gården och närmiljön
Barn och elever väljer ut ett antal platser på skolgården som är viktiga för dem. Grupper om ca 7–10 barn och ett par vuxna går runt på skolgården och stannar på de utvalda platserna och berättar vad de har för känsla för platsen, och/eller hur de använder platsen. Det är barnens tankar som ska styra vandringens upplägg, men de ska också förstå varför och hur vandringen kan leda till faktisk påverkan och förändring (Teimouri et al. 2011). Det är viktigt att en person har tänkt igenom upplägget och leder gåturen. Det är också denna person som ansvarar för att allt som sägs dokumenteras. Exempel på frågor att ställa vid varje plats: Hur använder du platsen idag? Hur upplever du platsen? Vad är bra? Vad är dåligt? Vad skulle kunna bli bättre? Saknas något? Läs mer om hur gåturer kan utformas i "Trygghetsvandring ur barns perspektiv: Erfarenheter från fyra pilotprojekt. Steg för steg-manual."
Karta och tecken
Med yngre barn kan gården inventeras med hjälp av karta och tecken. Barnen får välja bland ett stort antal tecken och lägga ut dem på de platser som de tycker stämmer med tecknens innebörd. Genom att barnen samtidigt får följa en karta när de går runt på gården får de förståelse för hur karta och skala fungerar, vilket kan användas i senare skede genom att låta barnen markera ut på kartan hur de känner och använder olika platser. Läs mer om denna metod i "Barns rätt till staden".
Observation
När det gäller de yngsta barnen som inte uttrycker sig verbalt kan vuxna (eller varför inte lite äldre barn) få mycket information och uppslag kring hur gården kan förändras genom att observera var barnen leker och hur de använder olika platser.
Göra studiebesök
För att få igång en kreativ process där nya idéer och förslag på hur utemiljön kan förändras är det alltid värdefullt att göra studiebesök på en eller flera platser som utformats för olika syften. Det ger besökarna en gemensam utgångspunkt för vidare diskussioner kring den egna gårdens utveckling.
Bygga modeller, skapa ritningar och göra bildkollage
Att bygga modeller, skapa ritningar och/eller göra bildkollage på de förändringsförslag som finns är bra av många anledningar. Det involverar och aktiverar många elever samtidigt, det kräver att barnen och eleverna får kunskap om vilka förutsättningar projektet har att förhålla sig till, det möjliggör ett visualiserande och konkretiserande av elevernas tankar, och det bygger på att eleverna samarbetar och därmed praktiserar ett demokratiskt arbetssätt.
Frågor att ställa sig under Gröna skolgårdsprojektet
Tabellen nedan innehåller exempel på frågor att ställa sig i ett Gröna skolgårdsprojekt. Tanken är inte att alla frågor ska besvaras, utan vår förhoppning är snarare att tabellen kan användas som ett underlag för att sätta igång en reflektion och diskussion kring barns delaktighet och inflytande inför, under och efter ett Gröna skolgårdsprojekt.
Fas | Projektgång | Exempel på analysfrågor |
|---|---|---|
1. Start | En idé om/behov av att förändra utemiljön uppkommer. Det tas upp och diskuteras vidare i befintliga forum (barn/elevråd, personalgrupp, ledning). ------------ Eventuellt skapas en separat grupp som ska driva projektet. | Varifrån/från vem kommer idén/behovet? Vad ska förändringarna leda till? Vilka ska vara delaktiga? Vilka förutsättningar behöver vara på plats för att kunna genomföra projektet (till exempel ny kunskap, tid, pengar, yta)? ------------- Vem ska vara med i projektgruppen? Vilka barn/elever? Vilka vuxna? Vilket mandat har de att fatta beslut? |
2. Beslut | Nyckelpersoner och möjliga samarbetspartners kontaktas och involveras (förvaltare, skötsel, och dylikt.) -------- Beslut om att genomföra projektet fattas. | Vilka är nyckelpersoner? Vilka kan vara potentiella/intressanta samarbetspartners? På vilket sätt kan de delta i processen? Vem kontaktar och håller kontakt med dem? ------ Behöver den ursprungliga idén förändras? Varför/hur? Vilka görs delaktiga? Vilka har tillgång till befintlig information? Vilka har inflytande över beslutet? |
3. Planering | Projektets omfattning, utformning och tidslinje planeras. | Vem gör vad, hur, när, var, varför? Vilka får kännedom om planerna? På vilket sätt integreras projektet i undervisningen? På vilket sätt/av vem kommer det kunna användas när det är färdigt? |
4. Genom-förande | Projektet genomförs. | Hur börjar arbetet? Vem gör vad? Vilka görs delaktiga? Är projektet transparent (tid, kostnader, integrering i undervisning, koppling till läroplan)? |
5. Avslutning | Rapportskrivande, återkoppling till inblandade, uppmärksamma resultat, utvärdering av projektet. | Vem deltar i rapportskrivandet? Vilka ska återkopplas till? Vem gör det? Hur ska resultatet firas? Vilka planerar och genomför? Vem utvärderar? Utifrån vilkas perspektiv? |
6. Förvaltning | Skolgårdsförändringen förvaltas och används. | Hur förvaltas projektet och hur fortsätter arbetet? Vem gör vad? |
Dialog och samarbete mellan inblandade parter
För att ett Gröna skolgårdsprojekt ska kunna påbörjas på en kommunal enhet i Lund behövs ett godkännande av förvaltaren. Här finns goda möjligheter att inleda en dialog mellan skolan/förskolan och förvaltare/skötselpersonal. Att jobba för barns ökade delaktighet och inflytande ingår i allas uppdrag och det bör vara intressant både för myndigheter, politiker och andra aktörer i samhället att ta del av ungas röster och åsikter i frågor som rör deras egen livsmiljö.
Vid större projekt – ombyggnation och nybyggnation
Falu kommun har tagit fram en handledning för att öka barns och ungas delaktighet och inflytande när det gäller större skolgårdsprojekt, som riktar sig till skolpersonal, förvaltare och politiker. Handledningen bygger på ett projekt som genomfördes på en högstadieskola mellan 2018–2019. I det första av 13 steg får skolan ett uppdrag om förändring av skolgården från kommunen. Därefter följer ett antal steg, bland annat där elever är med och tar fram idéer till skolgårdsförändringar och därefter presenterar dessa under ett rådslag där politiker och tjänstepersoner bjuds in för dialog.
Avslutande ord
Naturskolans utgångspunkt är att alla, oavsett ålder, mår bra och växer när man är med och gör saker som spelar roll på riktigt. Vi försöker alltid uppmuntra till undervisning som skapar Sammanhang, Autenticitet, Meningsfullhet, Begriplighet och Aktivitet – SAMBA. Att arbeta med Gröna skolgårdsprojekt på en förskola/skola tror vi skapar förutsättningar för att alla delar i SAMBA kan uppstå.
Referenser och tips på vidare läsning
Hart, R. (1992). Children's Participation: Tokenism to Citizenship. UNICEF International Child Development Centre, Spedale degli lnnocenti, Florence, Italy.
Lunds kommun. (2012).
Manger, U. & Novak, P. (2012). Effects of student participation in decision making at school. A systematic review and synthesis of empirical research. Educational Research Review, 7, 38-61
Sveriges Musik- och kulturskolor och LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer. Om vi fick bestämma: Ett metod- och inspirationsmaterial från Sveriges Musik- och kulturskolor och LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer.
Shier, H. (2001) Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. En ny modell för att öka barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1 i FNs konvention om barnets rättigheter.
Svennberg, M. & Teimouri, M. (red) (2010). Barns rätt till staden. Om arkitekturpedagogik som demokratisk metod i Göteborg. Stad & Land
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2018) Barnrättsperspektiv – vad innebär det?
Teimouri, M., Åhlström, L., Svennberg, M., Björling S. och Havström M. (2011). Trygghetsvandring ur barns perspektiv. Erfarenheter från fyra pilotprojekt. Steg för steg-manual.
Trafikverket. (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planläggning. Del 3. Kunskap – erfarenhet – ansvar. Publikationsnummer: 2012:250
_______________________________________________________________________
[i] Barnkonventionen Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
[ii] Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande 9 §: Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
[iii] Lpfö18 Kap. 2.3 Barns delaktighet och inflytande: Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.
[iv] Lgr11 Kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande: Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
[v] Gy11 Kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande: Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?