Att sortera rätt är en enkel men viktig insats som vi alla kan göra i våra hem. Tar vi hand om avfallet på rätt sätt undviker vi spridning av farliga ämnen eller smittor och avfallet kan bli nya förpackningar, biogas och biogödsel.
Genom att sortera dina sopor väl kan farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt. Därmed skyddas människor och miljö. Genom att sortera vårt avfall minskar dessutom det avfall som riskerar att hamna på deponi, soptipp.
Skräp som slängs i naturen eller på stadens gator riskerar att läcka farliga ämnen. Det mesta tar också väldigt lång tid att bryta ner.
Sysav har tagit fram en sorteringsguide som hjälper dig att sortera ditt avfall och ger dig mer information om avfallet. Om du känner dig osäker är du alltid välkommen att ta kontakt med oss.
Genom att hålla isär olika material kan det mesta återvinnas så att det kan bli nya produkter. Vi sparar energi och naturresurser genom att använda materialen flera gånger.
Farligt avfall kan skada människor eller miljö om det lämnas på fel ställe. Det får inte hamna bland övrigt avfall eller spolas ner i avloppet utan ska lämnas till särskild insamling. Tänk på att det är viktigt att hålla isär olika farliga avfall. Vissa avfall kan reagera med varandra och bli explosiva, omvandlas till gas eller på annat sätt övergå i en farligare form.
Farligt avfall lämnas på återvinningscentralen.
Olika sorters farligt avfall behandlas på olika sätt. Kemikalier och liknande avfall hälls över i större fat för vidare transport till slutlig behandling. Övrigt avfall paketeras också om för att transporten ska ske på ett säkert sätt.
Det mesta av det organiska farliga avfallet, exempelvis bekämpningsmedel, bränns i specialbyggda förbränningsanläggningar. Förbränningstemperaturen är högre och avfallet förbränns under längre tid än i vanliga anläggningar för avfallsförbränning. Reningen av rökgaserna är också mer avancerad.
Syror och alkaliskt avfall renas på våtkemisk väg eller genom neutralisering. Vid neutralisering kan farliga tungmetaller silas bort. Efter våtkemisk rening kan vissa syror och alkalier återvinnas.
Övrigt farligt avfall läggs på deponier som är särskilt byggda för att kunna ta emot farligt avfall.
När vi återvinner matavfall får vi ut näring och energi i form av biogödsel till åkrar och biogas som kan driva våra bilar och bussar. Exempel på matavfall är kött, ost, pasta, ris, grönsaker, rotfrukter, frukt, bröd, kakor, kex och godis, fisk och äggskal. Tänk på att du inte får slänga plast i matavfallet, och inte heller använda en plastpåse runt matavfallspåsen. Använd bara den papperspåse du får från oss på renhållningsverket.
Matavfall lämnar du fastighetsnära; i kärl, sopsug eller underjordsbehållare.
Matavfallet behandlas först vid en förbehandlingsanläggning där det sönderdelas och blöts upp så det blir en så kallad slurry. Slurryn körs sedan till en biogasanläggning. Där bryts kolhydrater, proteiner och fetter ner i flera steg av bakterier, bland annat metanproducerande mikroorganismer. För att inga bakterier som kan ge sjukdomar ska finnas kvar hettas vätskan upp till 70 grader. En metanrik biogas bildas, liksom en flytande biogödsel. Biogasen innehåller en liten del koldioxid och behöver därför uppgraderas i en särskild anläggning. Sedan är den färdig att användas i bilar, bussar och för att värma hus. Biogödseln används på åkrar för att odla ny mat – det är därför det är så viktigt att inte slänga någon plast i matavfallet.
Exempel på pappersförpackningar är pasta- och flingpaket, mjölk- och juiceförpackningar, socker- och mjölpåsar, hundmatsäckar, pappersbärkassar, wellpapplådor från TV, stereo, möbler, omslagspapper med mera. Tänk på att skruva av plastkorkar och sortera som plastförpackning. Kuvert och post-it lappar sorteras som restavfall. Tidningar, broschyrer, reklamblad och skriv- och ritpapper sorteras som tidningar.
Pappersförpackningar lämnar du fastighetsnära; i kärl, sopsug eller underjordsbehållare.
Pappersförpackningarna grovsorteras och pressas till balar och sorteras sen efter vilka typer av förpackningar det är. Därefter blandas förpackningarna med vatten i en roterande trumma som fungerar som en tvättmaskin och förpackningarna fördelas till pappersfiber. Fibrerna separeras från övrigt material som till exempel plastskiktet på insidan av mjölkpaketet. Fibrerna pressas sedan och torkas. Det färdiga pappret görs till stora rullar och skickas till företag som gör nya förpackningar.
Konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsyler, lock, penseltorra målarburkar (torra och urskrapade) är exempel på metallförpackningar. Att återvinna metall sparar stora mängder energi jämfört med att tillverka ny metall. Visste du att man kan återvinna stål och aluminium hur många gånger som helst? Tänk på att burkar med färgrester, lim eller lösningsmedel lämnas som farligt avfall. Värmeljuskoppar och marschallhållare, metallskrot, VVS-detaljer, stekpannor och andra produkter som inte är förpackningar lämnas på återvinningscentralen. Det gäller även elektronik och elartiklar som du lämnar som elavfall på återvinningscentral.
Metallförpackningar lämnar du fastighetsnära; i kärl eller underjordsbehållare.
Metallförpackningarna grovsorteras. Sedan sorteras stål ut med magnet och aluminium genom en virvelsströmsseparator. De olika sorterna metall skickas smältverk där de blir strängar och gjuttackor för att sedan bli nya förpackningar.
Flaskor och burkar i glas är exempel på glasförpackningar. Du behöver sortera färgade och ofärgade glasförpackningar för sig för att återvinningen ska fungera. De olika förpackningarna hålls separerade under hela processen. Tänk på att keramik, porslin, dricksglas och andra produkter av glas inte får slängas i glasinsamlingen. Glasflaskor med pant ska lämnas till butiken. Glödlampor ska lämnas in som elavfall.
Glasförpackningar lämnar du fastighetsnära; i kärl eller underjordsbehållare.
Glasen krossas och sönderdelas och eventuell metall, som till exempel ringen runt flaskor, sorteras också ut och säljs vidare för att bli ny råvara. Det krossade glaset körs antingen till glasbruk för att bli nya förpackningar eller krossas i ännu mindre delar och blir glasullisolering.
Dags- och veckotidningar, tidskrifter, kataloger (postorder-, telefon- och resekataloger), reklamblad, broschyrer, kontorspapper, skriv- och ritpapper och pocketböcker är exempel på vad som kan slängas som tidningar. Tänk på att inte lämna kuvert eller post it-lappar i tidningsinsamlingen. Limmet och plasten får maskinerna i återvinningen att kladda och hindrar en bra återvinning. Ta bort plastomslag runt tidningar och reklam och lämna dessa som plastförpackning.
Tidningar lämnar du fastighetsnära; i kärl eller underjordsbehållare.
Pappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort för att sedan göras till en massa. Massan går sen in i en pappersmaskin för att pressas till nytt papper. Pappret rullas upp på stora rullar som skärs ner till mindre rullar. Sedan kan det bli nya tidningar, men även toalett- och hushållspapper.
Några exempel på plastförpackningar är plastbärkassar, plastpåsar, plasttuber, refillpaket, plastfolie och -film, innerpåsar i till exempel müslipaket, flaskor, burkar, små dunkar och hinkar (sylt, yoghurt), chipspåsar och frigolit, även tråg för kött och fisk. Tänk på att lämna pantflaskor som pant. Förvaringsaskar för till exempel cd-skivor, video-kassetter, sällskapsspel och krukor i plast ska läggas i restavfall. Sådant som inte är förpackningar - pulkor, tvättkorgar, möbler med mera - lämnas på återvinningscentralen. Om förpackningen har rester av lim, färg, lösningsmedel eller liknande ska den lämnas som farligt avfall. Elektriska saker i plast lämnas på återvinningscentralen.
Plastförpackningar lämnar du fastighetsnära; i kärl, sopsug eller underjordsbehållare.
Insamlade plastförpackningar körs till en balningsanläggning där materialet grovsorteras innan det pressas till stora balar som transporteras vidare till Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala. Där finsorteras alla mjuka och hårda plastförpackningar som har samlats in. Förenklat kan man säga att de mjuka plastförpackningarna skiljs från hårda med hjälp av en fläkt som blåser den lättare mjukplasten till ett separat transportband.
Därefter skannas varje förpackning med infrarött ljus för att identifiera vilket plastmaterial den är tillverkad av. Beroende på plastsort sorteras förpackningarna i olika fraktioner som går vidare till tvätt och granulering hos certifierade samarbetspartners. Det återvunna plastmaterialet kan sedan användas till att tillverka nya produkter, till exempel resväskor eller sopsäckar.
Många av de saker som rör sig, blinkar eller låter drivs med batteri även om de inte syns och måste lämnas in som elavfall, antingen på en återvinningscentral eller i Samlaren. Batterier innehåller ämnen som kan orsaka stor skada om de kommer ut i naturen.
Olika batterier har olika återvinningsmetod, därför sorteras de först. Batterier med kvicksilver och kadmium fasas ur kretsloppet. Övriga batterier skickas till återvinningsanläggningar där materialen och ämnena i dem återvinns, till exempel litium, bly, nickel och kobolt.
Respektive fraktion krossas och hanteras i slutna system. Exempelvis litium-jon är det viktigt att skilja metallhöljen och reaktionskänsliga material på ett säkert sätt för att materialen ska kunna återvinnas.
Alkaliska batterier består i huvudsak av metall, plast samt en massa av organiskt material. Genom processen sorteras metall och plast ut för återvinning medan det organiska materialet omhändertas som farligt avfall.
Det är viktigt att du lämnar in ditt elavfall för återvinning, de innehåller material som kan bli till nya produkter. Till exempel kan metallerna återvinnas hur många gånger som helst utan att de tappar kvalitet!
Elavfall kan också innehålla miljöfarliga ämnen. Kvicksilver, bly, kadmium och freoner är exempel på ämnen som är farligt för natur och människa. Genom att lämna in elavfall till återvinning spar vi på naturresurser och bidrar till en renare miljö.
Alla produkter med sladd eller batteri ska lämnas som elavfall när de är förbrukade. Det kan finnas inbyggda batterier i många produkter och hela produkten ska då lämnas in. Du behöver alltså inte ta ut batteriet. Även lysrör och glödlampor räknas som elavfall.
Våra återvinningscentraler tar emot alla typer av elavfall. Kommunen kan även hämta större elavfall, till exempel kyl eller frys, mot en avgift.
Olika typer av elavfall hanteras på olika sätt. Till exempel vitvaror kan innehålla kondensatorer med miljöfarliga ämnen, exempelvis PCB. Därför plockas vissa delar bort för hand innan vitvaran tuggas sönder i en fragmenteringsanläggning som separerar glas, metall och plast. De olika metallerna återvinns för att användas i nya produkter. Vitvaror innehåller mest stål, men även aluminium och koppar.
Den största återvinningsgruppen inom elavfall är små och medelstora produkter som återfinns i hemmet, exempelvis datorer, tv-apparater, leksaker, mobiltelefoner dammsugare med mera. Många produkter i kategorin behandlas i automatiska processer, andra kräver särskild behandling. TV-apparater måste till exempel behandlas manuellt.
Vissa produkter, som batterier och kondensatorer, innehåller farliga ämnen som PCB och måste demonteras. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan metalldelarna återvinnas. Koppar, aluminium och järn återvinns på smältverk. Kretskorten i datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter innehåller små mängder ädelmetaller, till exempel guld och silver, som också återvinns och används som råvara i nya produkter.
När allt som kan återvinnas till nytt material har sorterats bort finns det ändå en del kvar, det är det som kallas restavfall. Det kan vara blöjor, trasiga plastleksaker som inte innehåller batterier, kuvert, plåster och tops.
Restavfall lämnar du fastighetsnära; i kärl, sopsug eller underjordsbehållare.
Restavfallet körs till en förbränningsanläggning där soporna töms i en bunker. Med hjälp av en stor gripklo förs avfallet till själva förbränningsugnen. I ugnen förbränns avfallet vid en temperatur på minst 850 grader Celsius. De heta rökgaserna leds vidare och värmer upp vatten som blir fjärrvärme och el. Innan rökgaserna når skorstenen renas de från olika föroreningar.
För att få ut mesta möjliga nytta av avfallet och göra hanteringen säker tas olika slags avfall omhand på olika sätt. EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som även styr hur vi tar hand om avfallet i Sverige.
Förhindra att avfall skapas, så kallad avfallsminimering. Detta är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall.
Genom att till exempel skänka bort saker du inte använder eller handla på second hand bidrar du till att avfall inte uppstår. Även pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning.
När det inte är möjligt att återanvända materialet ska det återvinnas. Det gör vi ofta idag genom återvinning av förpackningar och tidningar men också genom att återvinna matavfall och trädgårdsavfall.
När något inte kan återvinnas går det till förbränning och blir energi som används till att tillverka el och värma hem genom fjärrvärme.
Det vill säga lägg på soptipp. Avfall som ska ut ur kretsloppet och som inte kan hanteras på annat sätt går till deponering.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?