Förslaget till ny översiktsplan 2025 har arbetats fram under många år. Här berättar vi om lite av det dialogarbete som vi har gjort, bland annat med barn och unga runt om kommunen.
Vad är viktigt för barn när vi utvecklar den fysiska miljön? Vad är bra och dålig i området där de bor? Detta är några av frågorna som vi ställt under våren 2023.
Under våren har Lunds kommun träffat barn från 12 olika förskolor och skolor i kommunen för att prata om hur Lund blir en bra kommun för barn idag och 2050. Totalt har 220 barn varit med!
Nio områden visade sig vara extra viktiga för barnen: trafiksäkerhet, lek, kollektivtrafik, vatten, trygghet, service, sport, åldersblandade miljöer och tillgänglighet.
Vad är viktigt för barn när vi utvecklar den fysiska miljön? Vad är bra och dålig i området där de bor? Detta är några av frågorna som vi ställt under våren 2023.
Under våren har Lunds kommun träffat barn från 12 olika förskolor och skolor i kommunen för att prata om hur Lund blir en bra kommun för barn idag och 2050. Totalt har 220 barn varit med!
Nio områden visade sig vara extra viktiga för barnen: trafiksäkerhet, lek, kollektivtrafik, vatten, trygghet, service, sport, åldersblandade miljöer och tillgänglighet.
Barnen vill ha platser med stor variation för att kunna leka på många olika sätt. De vill att leken ibland ska utmana, vara fartfylld och spännande och de saknar sådana platser idag. Grönska är viktigt för att kunna klättra, gömma sig och undersöka växter och djur.
Barn i alla åldrar berättar att de vill ha fler idrottshallar av olika slag. Särskilt de äldre barnen betonar också att man också vill kunna sporta i till exempel parker och andra öppna platser. Detta är viktigt eftersom de är tillgängliga för många, både fysisk och ekonomiskt.
Barn i alla åldrar tycker att vatten ska få tar mer plats, både att titta på och för att använda på olika sätt. Fler dammar, pooler eller badhus efterfrågas. Många barn vill kunna bada på fler platser nära där de bor.
Rörelse och livliga platser är viktiga för barnen – platser där man kan se och träffa många människor. Barnen tycker att platser där det finns saker att göra för personer i olika åldrar är bra.
Mörker minskar tryggheten och flera av platserna som barnen valt att arbeta med har dålig eller ingen belysning alls. Belysning minskar också risken för olyckor, särskilt på ytor för sport och rörelse. Barnen pekar även på att rörelse och närvaro av andra människor ger en ökad trygghet och att det är viktigt att platser som idag är öde får fler människor.
Många barn besöker till exempel butiker och kaféer i sin vardag. Eleverna på skolor utanför Lunds stad vill ha mer service i tätorternas centrum men även i direkt anslutning till skolområdet.
Tillgängliga platser är viktiga för barn, särskilt för de som till exempel sitter i rullstol. För att barn ska kunna ta sig på egen hand till platser krävs att de ligger nära och har bra gång- och cykelvägar. Tillgänglighet handlar även om ekonomisk tillgänglighet och tillgång till offentliga ytor utom- och inomhus.
Många barn känner sig rädda i trafiken. Vägar med mycket trafik och att det inte finns gång- och cykelvägar skapar en stor otrygghet för dem. Det finns ett särskilt behov av bättre trafiksäkerhet för barn som måste röra sig mellan olika skollokaler under skoldagen.
I tätorterna där det ofta är längre mellan hemmet, skolan och fritid är barnen särskilt beroende av kollektivtrafik. Bra kollektivtrafik är även viktig för att de ska kunna utforska miljöer utanför där de bor.
Parallellt med dialogarbetet valde 1200 barn och unga att svara på en enkätundersökning hur de upplever sin närmiljö, vad de tycker är viktigast och vad som kan förbättras.
Oavsett var man bor uppger de allra flesta att de trivs i sitt närområde. Det viktigaste för barn och unga när vi utvecklar den fysiska miljön är en bra kollektivtrafik, grönska samt platser där det är mycket folk i rörelse. Det är också viktigt för barn och unga med ett utvecklat utbud av service och aktiviteter som passar unga.
Över 500 personer bidrog under vårens och sommarens dialogarbete. Många av synpunkterna och idéerna fick vi in genom en webbenkät, men vi träffade också privatpersoner, föreningar, intresseorganisationer och företag i olika dialogträffar, både i Lunds tätort och i de östra tätorterna. En del valde också att skicka e-post till oss.
Hur vi ska bevara och utveckla våra grönområden var det som allra flest ville lyfta fram och hade idéer om när vi frågade vad som är vår största utmaning i framtiden stadsutveckling. Annat som många betonade var att Lund inte ska växa på åkermark och att det ska vara enklare att resa utan bil i hela kommunen.
Invånare: 412 webbenkätsvar. 35 deltagare på öppna dialogmöten. Särskild ungdomsdialog.
Intresseföreningar: Bevara Källby natur, Höjeådalens intresseförening, Seniorbostadsgruppen, Rädda barnen i Lund, Lunds naturskyddsförening, Romeleås- och Sjölandskapskommittén, Östra Torns Ryttarförening, AFSL, Riksförbundet PensionärsGemenskap
Byalag: Dialogmöten och skriftliga inspel. Genarp, Vallkärra, Torna Hällestad, Revinge by och Södra Sandby
Näringsliv: Fokusgrupper och intervjuserie samt skriftliga inspel från Science village Scandinavia och Lund citysamverkan.
Kommunala råd: Kommunala studentrådet
Lunds universitet, VA Syd och Kraftringen
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?