Detaljplanekartan visar vilka bestämmelser som gäller för ett visst område. Här finns hjälp hur du ska tolka en beslutad detaljplan eller ett förslag till detaljplan.
Detaljplanen reglerar bland annat hur byggnader får användas och se ut. Den styr också vad som är kvartersmark och vad som är allmän plats (till exempel park, gator och torg).
Detaljplanen kan ibland också innehålla bestämmelser som skyddar kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller värdefull natur.
Det som står i detaljplanen är juridiskt bindande och påverkar bygglovsbeslut.

Exempel på plankarta som bland annat visar att det är tillåtet med bostäder och centrumverksamhet samt var man inte får lov att bygga, så kallad prickmark.
Alla detaljplaner består av en plankarta och en plan- och genomförandebeskrivning, ibland även en separat illustrationskarta. I nyare detaljplaner innehåller plankartan alla planbestämmelser, men för en bättre förståelse bör du även läsa planbeskrivningen. Det är plankartan som är det juridiska dokumentet.
Har du en detaljplan som togs fram 1987 eller tidigare behöver du läsa planbeskrivningen för att förstå bestämmelserna plankartan.
Grundkartan visar nuvarande byggnader, vägar, fastighetsgränser och liknande. Den är ritad med tunna linjer.
Skallinjalen visar hur du kan mäta i kartan och översätta det till verklig storlek.
Norrpil/kompasspil visar kartans väderstreck.
Den kraftigaste linjen visar var gränsen för planområdet går.
Den något tunnare linjen visar gränsen för olika användningar. Det kan vare en del av planområdet som får användas till exempel som skola, park eller bostad.
Det tunnaste linjen visar gränsen för egenskap. Det kan vara till exempel hur högt ett hus får vara, krav på utseende eller skydd av kulturmiljö.
Stora bokstäver (versaler) anger användning det vill säga vilken typ av användning som är tillåten. Till exempel D för vård, S för skola, B för bostäder och K för lokal och kontor. Även den allmänna platsen specificeras med till exempel PARK eller LOKALGATA.
Små bokstäver (gemener) anger egenskapsbestämmelser som specificerar hur mark och byggnader får placeras eller användas. Till exempel reglerar bestämmelsen ”p” byggnaders placering, "q" att det finns kulturhistoriska värden och ”e” hur stor del av ett område som får bebyggas (utnyttjandegrad).
De färgade fälten hjälper dig att se vilken typ av användning som dominerar. Färgen är inte bindande utan det är alltid bokstaven eller bokstäverna i användningsområdet som är avgörande.
Områden markerade med exempelvis prickar eller kryss har begränsningar och ofta kallas det ”prickmark” eller "kryssmark". I nyare detaljplaner så innebär oftast prickmark att du kan bygga staket eller altan på platsen, men inget större som till exempel förråd. Ibland är det möjligt att bygga under speciella villkor som i så fall anges genom egenskapsbestämmelse.

Exempel på hur prickmarkens egenskapsbestämmelser kan beskrivas på en plankarta.
Regler för hur byggnader ska utformas finns ofta under rubriken "Egenskapsbestämmelse för kvartersmark”. Här kan du också se hur höga byggnader får vara och andra viktiga mått. Våningsantalet anges alltid med romerska siffror.
På alla plankartor står vilket datum byggnadsnämnden/kommunfullmäktige fattade beslut om antagande. Under datum för laga kraft står från vilket datum detaljplanen börjar gälla.
Innan genomförandetiden har gått ut får planen vanligtvis inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja. Tiden innebär ingen garanti för att den nya bebyggelsen ska vara klar.
En ritning som visar ett möjligt förslag på hur området kan se ut. Illustrationsritningen är bara ett exempel och inte juridiskt bindande. Ibland hittar du illustrationsritningen bredvid plankartan, ibland är det ett eget dokument.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?