Kommunen ska ha en grundläggande förmåga att hantera fredstida kris och höjd beredskap, så kallad civil beredskap. Den civila beredskapen byggs genom krisberedskap och civilt försvar.
Krisberedskap kan kortfattat beskrivas som samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer.
Civilt försvar handlar om att vi ska bidra till att rusta upp totalförsvaret, den verksamhet som bedrivs under höjd beredskap för att skydda Sverige mot krig och krigsfara.
Enligt lag ska kommuen aktivt minska sårbarheten i vår verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Vi ska också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.
En kris uppstår ofta oväntat och utan förvarning. Lunds kommun ska utföra sina viktigaste uppdrag även vid kriser och krig och behöver därför vara förberedd för att klara det.
Kommunens verksamheter, som är nödvändiga utifrån samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet, ska fungera på en acceptabel nivå även vid en kris. Det gäller exempelvis
Alla förvaltningar och bolag i kommunen arbetar löpande med sin plan för kontinuitet, som är en plan som beskriver hur verksamheterna ska bedrivas på en acceptabel nivå även under en kris.
Vart fjärde år analyserar Lunds kommun vilka samhällsstörningar som kan inträffa och hur de kan påverka kommunens verksamheter. Resultatet sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys.
En kris ska hanteras av den förvaltning eller det bolag som drabbats, så långt som det är möjligt. Vid händelser som avviker kraftigt från det normala kan kommunen aktivera sin krisledningsnämnd.
Många av våra krisberedskapsdokument är sekretessbelagda, vissa dokument har du rätt att ta del av.
Risk- och sårbarhetsanalys för Lunds kommun för mandatperioden 2023–2026 (öppen del) Pdf, 2 MB.
Styrdokument för kommunens krisberedskap – program för trygghet och säkerhet Pdf, 2 MB.
Central krisledningsplan för Lunds kommun 2023–2026 Pdf, 639 kB.
Pandemiplan – övergripande för Lunds kommun Pdf, 1 MB.
Totalförsvar består av militärt och civilt försvar.
Den militära delen ansvarar Försvarsmakten för, och den civila delen ansvarar bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet för.
Det civila försvaret är mycket bredare än det militära, och har flera omfattande mål som till exempel att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvarets förmåga och bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.
Skulle Sverige hamna i krig eller krigsfara är det regeringen som beslutar om så kallad höjd beredskap, och då aktiveras totalförsvarets verksamhet.
Det som skiljer totalförsvaret från ordinarie krisberedskap är att höjd beredskap aktiverar flera så kallade fullmaktslagar som ger myndigheterna befogenhet att ta till extraordinära åtgärder.
Till exempel:
Du kan läsa mer om totalförsvarsupprustningen på MSBs webbplats
Om det skulle ske en större kris är det viktigt att du håller dig uppdaterad. Det är även klokt att ha en egen beredskap, en så kallad hemberedskap. Att ha en hemberedskap innebär framför allt att du har kunskap om var du får information, och kunskap om dina behov.
Vårt arbete med civilt försvar regleras på detaljnivå i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Överenskommelsen anger följande mål för kommunens arbete de kommande åren:
I Lunds kommun hanteras arbetet med civilt försvar inom ramen för kommunens krisberedskapsarbete. Vår krigsplanering liknar kommunens krisberedskapsplanering, med tillägget att vissa fullmaktslagar tillkommer när det är krig eller krigsfara.
För att varna och informera vid olyckor och allvarliga händelser finns ett varningssystem, Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Vid större samhällsstörningar är det viktigt att hålla sig uppdaterad via betrodda källor och veta var man kan få hjälp.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?