Så arbetar vi med civil beredskap

Kommunen ska ha en grundläggande förmåga att hantera kriser, krigsfara och krig. Det kallas för civil beredskap. Den civila beredskapen består av krisberedskap och civilt försvar.

Krisberedskap kan kortfattat beskrivas som samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid.

Civilt försvar är det arbete som görs av exempelvis statliga myndigheter, kommuner och regioner för att skydda befolkningen vid krig och krigsfara. Det civila försvaret är en del av totalförsvaret, där även det militära försvaret ingår.

Kommunens krisberedskap

Enligt lag ska vi aktivt minska sårbarheten i vår verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Vi ska också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

En kris är en händelse som påverkar många

En kris är en händelse som drabbar många människor, eller som påverkar så stora delar av samhället att det inte längre fungerar som vanligt. En kris uppstår ofta oväntat och utan förvarning. Vi ska kunna utföra våra viktigaste uppdrag även vid kriser och krig.

Det gäller exempelvis

• vattenförsörjning,
• räddningstjänst,
• skola,
• äldreomsorg.

Så förbereder vi oss för kriser

Alla våra förvaltningar och bolag arbetar löpande med sin plan för kontinuitet. Det är en plan som beskriver hur verksamheterna ska bedrivas på en acceptabel nivå även under en kris. En kris ska hanteras av den förvaltning eller det bolag som drabbats, så långt som det är möjligt. Vid mycket allvarliga händelser kan vi aktivera vår krisledningsnämnd.

Vart fjärde år analyserar vi vilka samhällsstörningar som kan inträffa och hur de kan påverka våra verksamheter. Resultatet sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys.

Skyddsrum

Skyddsrum finns till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd vid krig. Du tillhör inget specifikt skyddsrum, utan ska använda det som finns närmast om behovet uppstår.

Fundera igenom vad du behöver ta med dig till ett skyddsrum, exempelvis mediciner, värdehandlingar, mobiltelefon och laddare. Tänk på att du inte får ta med husdjur.

Förbered dig och ta reda på vilket som är ditt närmaste skyddsrum genom att titta på skyddsrumskartan hos Myndigheten för civilt försvar, som har det övergripande ansvaret för skyddsrum. Fastighetsägaren som äger utrymmet ansvarar för att all utrustning finns, att skyddsrummet fungerar som det ska och att det öppnas upp vid höjd beredskap.
Mer information om skyddsrum:

Skyddsrum – Myndigheten för civilt försvar

Platser i kommunen för stöd eller information

Vid en samhällsstörning finns det ett antal platser i kommunen där du kan söka stöd eller få information. En del av din egen beredskap är att känna till var dessa platser finns, innan en störning inträffar.

Information vid kris

Det civila försvaret är en del av Sveriges försvar

Det militära och det civila försvaret bildar tillsammans totalförsvaret. Totalförsvaret ska skydda Sverige mot olika typer av angrepp. Att skydda Sverige är en uppgift för hela samhället.

Militärt försvar

Det militära försvaret ansvarar Försvarsmakten för. Försvarsmakten stödjs av bland annat Hemvärnet, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt.

Civilt försvar

Det civila försvaret är mycket mer omfattande än det militära. Det består av

• myndigheter
• kommuner
• regioner
• företag
• ideella organisationer
• privatpersoner.

Tillsammans har dessa aktörer flera viktiga mål. Målen är till exempel att värna civilbefolkningen och att säkerställa att de viktigaste samhällsfunktionerna fungerar. Två andra mål är att hjälpa det militära försvaret, och att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.

Så arbetar vi med höjd beredskap 

Kommunernas verksamhet utgör en viktig del i det civila försvaret, och den ska fungera även om det blir höjd beredskap.  
Vid krigsfara eller krig, liksom vid en fredstida kris, är det prioriterat att hålla igång kärnverksamheter som till exempel vård och omsorg, barnomsorg, skola, avlopp, avfallshantering, vatten- och elförsörjning. Skillnaden mellan allvarliga händelser i fredstid och allvarliga händelser vid krigsfara eller krig handlar framförallt om vilka resurser kommunen har att tillgå, vilket kan påverka omfattningen på de prioriteringar som behöver göras.

Plan för höjd beredskap

Lunds kommun har en plan för höjd beredskap som skapar grunderna för hur arbetet ska bedrivas vid höjd beredskap – det vill säga, vid krigsfara eller krig. Enligt planen ska kommunens viktigaste uppdrag vid höjd beredskap vara att värna människors liv och hälsa, upprätthålla samhällsviktig verksamhet och skydda de grundläggande värden som det svenska samhället vilar på; demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Lunds kommuns mål för det civila försvaret är de samma som de nationella målen.

Målen är att:

• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.
• inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter bidra till det militära försvarets förmåga.
• skydda civilbefolkningen.
• upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

Regeringen beslutar om höjd beredskap

Skulle Sverige hamna i krig eller krigsfara är det regeringen som beslutar om så kallad höjd beredskap. Det som skiljer höjd beredskap från krisberedskap är att höjd beredskap aktiverar totalförsvarets verksamhet och flera så kallade fullmaktslagar. Dessa lagar ger myndigheterna rätt att ta till större åtgärder.

Några exempel på fullmaktslagar:

• Ransoneringslagen
  Denna lag innebär att den myndighet som regeringen utser kan ransonera livsmedel till invånarna.

• Förfogandelagen
  Denna lag innebär att den myndighet som regeringen utser fritt kan bestämma över material som totalförsvaret behöver.

• Arbetsrättsliga beredskapslagen
  Denna lag innebär att aktörer i totalförsvaret har rätt att begära in personal och schemalägga personal under längre och udda tider.

Du kan läsa mer om Sveriges civila beredskapssystem på Myndigheten för civilt försvars webbplats