Spårväg Lund C till ESS
Spårvägen mellan Lund C och ESS, Lundaexpressen, är en satsning på framtidens kollektivtrafik i ett av Lunds mest trafikerade stråk i nordost. Skånetrafiken startade trafik på sträckan i december 2020.
Aktuellt
Skånetrafiken utökar spårvägstrafiken från och med tidtabellskiftet i augusti. Spårvagnarna kommer att avgå en gång var tionde minut under rusningstrafik, övrig tid var femtonde minut.
Sök din resa på Skånetrafiken webbplats.
Hållplatser och sträckning
- Längd: cirka 5,5 km långt dubbelspår.
- 9 hållplatser: Lund C, Universitetssjukhuset, LTH, Ideontorget, Telefonplan, Solbjer, Brunnshögstorget, MAX IV och ESS.
- Att åka från Lund C till ESS med spårvagnarna tar 14,5 minuter, och medelhastigheten är 21,5 km/h.
- Två dagar om året ersätts spårvagnstrafiken av buss på grund av planerat underhållsarbete.
Spårvägen och spårvagnarna
- Skånetrafiken har sju spårvagnar, var och en med en längd på cirka 33 meter.
- De sju vagnarna heter Åsa-Hanna, Sfinxen, Lindeman, Blåtand, Brandklipparen, Inferno och Saxo Grammaticus. Alla namn har Lundaanknytning och är resultatet av en namntävling som arrangerades 2019.
- Kapacitet: cirka 200 resenärer, varav 40 sittande. En spårvagn har ungefär samma kapacitet som fyra vanliga stadsbussar.
- Spårvagnarna drivs av grön el och har teknik för att återvinna bromsenergi.
- Spårvägen i Lund vann Trafikverkets arkitekturpris 2021 och Föreningens Sveriges Stadsbyggares Stadsbyggnadspris 2022.
Trafikverkets arkitekturpris 2021
Årets stadsbyggnadsprojekt 2022
Spårvägen och andra trafikslag
Spårvägen är ett nytt trafikslag i stan och vi är många som behöver vänja oss, både spårvagnsförare och trafikanter. Lunds kommun och Skånetrafiken har informerat på olika sätt inför spårvägens införande och fler insatser planeras.
Mer om hur du passerar spårvägen när du går, cyklar eller kör bil
Spårvägen börjar vid Lunds C, Sveriges fjärde största tågstation utifrån antal av- och påstigande resenärer. Den fortsätter sedan längs Kunskapsstråket, som samlar 60 procent av alla arbetsplatser i Lund, bland annat sjukhuset, LTH, Ideon Science Park och Medicon Village. Därefter fortsätter spårvägen till den växande stadsdelen Brunnshög och de internationella forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. En stor andel av de som reser längs sträckan kommer från andra städer. Spårvägen är en viktig nod för det regionala resandet.
Lund växer och fler människor väljer att bo och arbeta i Lund. En stor del av kommunens utbyggnad de närmsta 30 åren planeras längs Kunskapsstråket och i Brunnshög. På sikt ska Brunnshög rymma 40 000 boende och verksamma. Genom att spårvägen byggts redan nu finns den också som ett naturligt hållbart val från början för de som flyttar in i de nya områdena längs stråket. Spårbunden trafik har även visat sig skapa en trygghet som ökar intresset för att investera, en erfarenhet som Lund delar med andra städer som anlagt spårväg i modern tid.
Ansvar och roller
Lunds kommun har byggt spåranläggningen och angränsande bil-, gång- och cykelvägar. Skånetrafiken har köpt in vagnar, byggt servicedepå och utrustat hållplatserna.
Nu när spårvägen tagits i trafik ansvarar Lunds kommun för att underhålla spåranläggningen, till exempel gräsklippning, underhåll av spår och el-, tele- och signalsystem. Skånetrafiken underhåller spårvagnarna och ansvarar för spårvägstrafiken.
Investering och ekonomi
Kommunens investeringskostnad för spårvägsanläggningen var totalt cirka 890 miljoner kronor. Staten finansierade med 373 miljoner kronor genom Stadsmiljöavtalet och Sverigeförhandlingen, två nationella satsningar på utveckling av hållbara städer och utbyggd kollektivtrafik.
Lunds kommun betalar av på investeringslånet varje månad, tillsammans med kostnader för drift och underhåll av spårvägen. Drift och underhåll utgör ungefär en tredjedel av den totala månadskostnaden 2,5 miljoner. Avbetalningar på investeringslånet löper på cirka 35 år.
Kommunen får även intäkter från spårvägen. Det får vi genom exploateringsavtal för nya byggrätter längs stråket samt markförsäljning. Resultat av investeringen syns bland annat i form av:
- Bättre miljö, fler kollektivresenärer.
- Positiv stadsutveckling, stadsliv, nya mötesplatser.
- Höjda markpriser på kommunal mark.
- Högre tillväxttakt i bostadsbyggandet.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?