Spårväg Lund C till ESS

Spårvägen börjar vid Lunds C, Sveriges fjärde största tågstation utifrån antal av- och påstigande resenärer. Den fortsätter sedan längs Kunskapsstråket, som samlar 60 procent av alla arbetsplatser i Lund, bland annat sjukhuset, LTH, Ideon Science Park och Medicon Village. Därefter fortsätter spårvägen till den växande stadsdelen Brunnshög och de internationella forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. En stor andel av de som reser längs sträckan kommer från andra städer. Spårvägen är en viktig nod för det regionala resandet.

Lund växer och fler människor väljer att bo och arbeta i Lund. En stor del av kommunens utbyggnad de närmsta 30 åren planeras längs Kunskapsstråket och i Brunnshög. På sikt ska Brunnshög rymma 40 000 boende och verksamma. Genom att spårvägen byggts redan nu finns den också som ett naturligt hållbart val från början för de som flyttar in i de nya områdena längs stråket. Spårbunden trafik har även visat sig skapa en trygghet som ökar intresset för att investera, en erfarenhet som Lund delar med andra städer som anlagt spårväg i modern tid.

Mer om Brunnshög

Ansvar och roller

Lunds kommun har byggt spåranläggningen och angränsande bil-, gång- och cykelvägar. Skånetrafiken har köpt in vagnar, byggt servicedepå och utrustat hållplatserna.

Nu när spårvägen tagits i trafik ansvarar Lunds kommun för att underhålla spåranläggningen, till exempel gräsklippning, underhåll av spår och el-, tele- och signalsystem. Skånetrafiken underhåller spårvagnarna och ansvarar för spårvägstrafiken.

Investering och ekonomi

Kommunens investeringskostnad för spårvägsanläggningen var totalt cirka 890 miljoner kronor. Staten finansierade med 373 miljoner kronor genom Stadsmiljöavtalet och Sverigeförhandlingen, två nationella satsningar på utveckling av hållbara städer och utbyggd kollektivtrafik.

Lunds kommun betalar av på investeringslånet varje månad, tillsammans med kostnader för drift och underhåll av spårvägen. Drift och underhåll utgör ungefär en tredjedel av den totala månadskostnaden 2,5 miljoner. Avbetalningar på investeringslånet löper på cirka 35 år.

Kommunen får även intäkter från spårvägen. Det får vi genom exploateringsavtal för nya byggrätter längs stråket samt markförsäljning. Resultat av investeringen syns bland annat i form av:

• Bättre miljö, fler kollektivresenärer.
• Positiv stadsutveckling, stadsliv, nya mötesplatser.
• Höjda markpriser på kommunal mark.
• Högre tillväxttakt i bostadsbyggandet.

Riktlinjer för gestaltning

Riktlinjer för gestaltning är en övergripande vägledning för utformningen av spårväg Lund C-ESS som godkändes av kommunstyrelsen februari 2014. Dokumentet har delats upp i tre delar varav samtliga inleds med innehållsförteckning:

1. Bakgrund och analys, sid 1-30 Pdf, 7 MB.
2. Principer för utformning och byggnadsverk, sid 31-66 Pdf, 13 MB.
3. Utformning av sträckan, sid 67-129 Pdf, 42 MB.

Spårvägar i Skåne

Projektet Spårvägar i Skåne (SPIS) drevs av Malmö, Lund och Helsingborg tillsammans med Region Skåne 2010–2014. Spårvägshandledningen från 2011 redovisar förutsättningarna för spårvagnstrafik i stads- och trafikplaneringen i Skåne. Ett ändrings-PM tillkom 2013. Projekteringsanvisningar från 2013 beskriver bland annat projektering av teknikerna spår, signal och växelstyrning, kraft, kontaktledning, mark och VA samt bro.