Syftet är att studera den äldre historien kronologiskt såväl som några tematiska fördjupningar. Målet är att eleverna ska få fördjupad kunskap om epokerna antiken och medeltiden, samt att även kunna resonera kring det genealogiska perspektivet, det vill säga hur vi i vår samtid ser på denna tid. Särskild vikt läggs vid att följa de spår som dessa tidsperioder gett oss idag. I kursen studeras händelserna kronologiskt med fokus på några händelser och processer. I kursen ingår även analys av hur individer och grupper har använt historia från dessa epoker.

Exempel på arbetsområden:

• Greklands stadsstater
• Romarriket
• Medeltidens kamp mellan kyrka och kungamakt
• Hundraårskriget

Kursens syfte är att genom kulturstudier fördjupa frågor som berör grunder för samhälleligt och mänskligt liv. Målet med kursen är att ge eleverna kunskap om hur kultur, såsom konst, litteratur, musik, film med mera, kan utgöra goda källor för historisk kunskap. Vidare är målet att skapa grund för ett reflekterande synsätt vad gäller relationen kultur – mänskligt liv – samhälle – individ. Kursen har primärt ett historiskt perspektiv, där nedslag görs i flera epoker exempelvis antiken, medeltid och renässans. Under hela tiden ställs frågan på vilket sätt kulturyttringar har präglats av och präglas av samtiden.

Syftet är att studera den moderna historien med utgångspunkt i genetiska, genealogiska och etiska perspektiv. Målet är att eleverna ska få kunskap om ett antal betydelsefulla processer och händelser i den moderna historien, samt att kunna analysera dessa utifrån skilda teoretiska perspektiv. I kursen studeras några teman från 1800- och 1900-talets historia. Under denna period har mänskligheten upplevt fasor som exempelvis folkmord, etnisk rensning, terror, totalitära diktaturer och användande av massförstörelsevapen. Men 1800- och 1900-talet har också varit ett ljus period, då framsteg har gjorts vad gäller exempelvis demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter. I kursen tillämpas ett genetiskt såväl som ett genealogiskt perspektiv, i vilket man med utgångspunkt från nuet studerar hur tolkningen av historia förändras av tidsandan. Vidare läggs tyngdpunkten på att studera händelser och processer utifrån ett etiskt perspektiv.

Exempel på händelser och processer som kan studeras:

• 1900-talets folkmord
• Demokratiseringsprocesser
• Totalitära system
• Folkrätt
• Medborgarrättsrörelse, rasism och apartheid

Syftet är att lära sig hur man i olika medier på bästa sätt förmedlar historievetenskaplig kunskap så att budskapen når fram till mottagaren. Målet är att eleverna ska lära sig hur men med hjälp av teorier om media, målgruppsanpassning mm. kan förmedla vetenskap. Kursen är en blandning av teori och praktik, där stor vikt läggs vid att eleverna självständigt ska skriva artiklar, texter, producera film och göra publika guidningar och framträdanden.

Syftet med kursen är förstå händelser och samhälleliga fenomen i den äldre och mer moderna delen av Sveriges historia. Målet är att få god kunskap om Sveriges historia utifrån en europeisk såväl som en specifikt skandinavisk kontext. Kursen tar sin början i Sveriges medeltida historia, då kungamakten konsoliderades, vidare till 1500-talets centralstat och till det moderna partiväsendets införande under 1800-talet. I studiet av 1900-talet ligger fokus på demokratisering, industrialisering och välfärdsstatens framväxt. Även de migrationsströmmar, som präglade såväl 1800-talet som mer närliggande tid, studeras.

Syftet med kursen är studera hur människors livsvillkor har sett ut och förändrats genom historien utifrån perspektiven genus, klass och etnicitet. Vidare är syftet att beskriva historien utifrån andra utgångspunkter än de som har betraktats som gängse. Målet med kursen är att få eleverna uppmärksamma på att vår historia kan beskrivas på olika sätt beroende på vilket teoretiskt perspektiv vi betraktar den ifrån. Vidare är målet att eleverna ska bli medvetna om hur begreppen genus, klass och etnicitet kan användas för att analysera skilda historiska processer, fenomen och händelser. Målet är också att eleverna skall fördjupa sina kunskaper om de förutsättningar, hinder och möjligheter som har påverkat och som idag påverkar individen beroende på sociala strukturer. Med utgångspunkt i sociologiska teorier som genusteorier och teorier hämtade från den tvärvetenskapliga disciplinen ”cultural studies”, studeras exempelvis områden som familjeliv och könsroller i olika tider. Genom detta studium problematiseras den kanoniserade historien och dess tydliga fokus på politiska och ekonomiska drivkrafter.

Syftet med kursen är att studera krig och konflikter under historien. Genom detta studium skapas förutsättningar för att förstå de mänskliga, samhälleliga och politiska mekanismer som orsakar krig och konflikter. Målet med kursen är fördjupad kunskap om krig och konflikter. Innehållet i kursen sträcker sig från forntiden till idag, där nedslag görs i flera epoker som exempelvis antiken, medeltid och 1900-talet. Under kursen studeras hur strategi och taktik har förändrats beroende på materiella förutsättningar såväl som idémässiga. Vidare analyseras krigen och dess följder utifrån sociala, samhälleliga, mänskliga och etiska perspektiv. Kursen behandlar även hur krig och konflikter påverkade olika grupper, till exempel ur klass- och genusperspektiv.

Antagningstestet består av prov och intervju. Vi använder detta för att göra urval till platserna till spetsutbildningen. Du kan få maximalt 50 poäng. Dessa poäng läggs till dina betygspoäng från grundskolan.

När du har ansökt till spetsutbildningen kommer vi att kalla dig till en provdag. Då gör du antagningsprovet och du deltar i en intervju. Provet består av tre frågor. Syftet med provet är att vi ska kunna bedöma dina kunskaper i historia, men också din språkliga förmåga i svenska och engelska. Du kan förbereda dig genom att t ex studera en särskild tidsepok, historisk händelse eller en historisk person. Provet genomförs på plats på Katedralskolan och du ska svara skriftligen på svenska på två frågor, cirka 200–300 ord per fråga. Den sista frågan ska du svara skriftligen på engelska, cirka 200–300 ord.

Intervjun genomförs enskilt eller i grupp i anslutning till provdagen. Du får prata med lärare/lektorer som undervisar på programmet. I samtalet pratar ni om historia och du får berätta lite om dig själv och ditt intresse för spetsutbildningen

I årskurs två läses kursen Antisemitismens moderna historia. Det är en specialkurs som endast finns tillgänglig för spetselever och den omfattar 7,5 högskolepoäng. I kursen ingår föreläsningar, kurslitteratur, tentamen och skrivande på grundkursnivå. Kursen ges på Lunds universitet. Du får handledning från lärare/lektorer på Katedralskolan.

I årskurs tre läser du en temakurs om 7,5 högskolepoäng som Historiska institutionen ger. Den ingår i det ordinarie kursutbudet och du läser tillsammans med studenter som pluggar på universitetet. Föreläsningar, kurslitteratur och examination i form av skrivande på grundkursnivå ingår. Temakursen kopplas till ditt gymnasiearbete på spetsutbildningen. Du får handledning av lärare/lektorer på Katedralskolan.

Efter examen från spetsutbildningen får du ett kursbevis utfärdat av Lunds universitet. Kurserna som du har läst på universitetsnivå inom spetsutbildningen kan registreras som högskolepoäng när du har sökt och blivit antagen till någon utbildning vid Lunds universitet (valfri).

Samarbetet mellan Katedralskolan och Lunds universitet

Även andra aktiviteter som deltagande vid föreläsningar och aktiviteter på universitetet kan förekomma. Katedralskolans samarbete och kontakt med Lunds universitet är brett och kan komma att omfatta även andra ämnesområden än historia. du får också möjlighet att låna litteratur vid universitets stora bibliotek.