Katedralskolans historia

Katedralskolan i Lund är Nordens äldsta skola. År 1085 skrev kung Knut ett gåvobrev till S:t Laurenti kyrka om att skapa ett domkapitel och en katedralskola. Från att ha utbildat blivande anställda inom kyrkan är Katedralskolan idag en modern gymnasieskola med ungefär 1500 elever och 160 anställda!

Vår historia

Katedralskolan i Lund leder sitt ursprung till år 1085, då ett rikligt tilltaget gåvobrev från kung Knut, den sedermera helige, till S:t Laurenti kyrka skapade förutsättningar för ett domkapitel och en med detta förenad katedralskola. Det är oklart om verksamheten vid skolan helt omgående kom till stånd – men i brist på motbevis har vi utgått från att den gjorde det. Under de drygt 930 år som förflutit sedan grundandet har denna skola mött skiftande öden och haft olika inriktningar.

Från början var den sannolikt en ren domskola för kyrkans behov, det vill säga för utbildning av befattningshavare på olika nivåer inom kyrkan. Under en period, i samband med de skånska krigen och övergången till svenskt herravälde, var den reducerad till en obetydlig barnaskola med två klasser. Men trots allt – undervisning i någon form har kontinuerligt upprätthållits under alla dessa år! I dag är Katedralskolan en modern gymnasieskola med 1517 elever.

Nya lokaler 1837 i Karl XII-huset

Fram till 1837, alltså under 750 år, var skolan lokaliserad i byggnader i domkyrkans omedelbara närhet. Men detta år förvärvade domkapitlet – då ännu huvudman för skolan – den ”Viffertska gården” vid Stora Södergatan för Katedralskolans räkning. Och här, i gårdens ”Caractersbyggnad”, flyttade skolan det året in med sina 141 elever – och dessutom blev här plats för bostad åt rektor!

Den ”Viffertska gården” hade åtminstone sedan början av 1500-talet ansetts vara den största och förnämsta av gårdarna i Lund. Ett pärlband av högt uppsatta och betydande personer hade varit dess ägare. Under nästan två år, från september 1716 till juni 1718, hade Karl XII sitt residens och sitt högkvarter här. Vid tiden för domkapitlets förvärv var generalmajor Mauritz Clairfelt gårdens ägare. Gårdens ”Caractersbyggnad” uppfördes i slutet av 1500-talet i tegel på stenfot med 90 cm tjocka yttermurar. Byggnaden är en av tre ännu bestående tegelbyggnader från 1500-talet i Lund. De båda andra är Kungshuset i Lundagård och Stäket.

Självklart var detta högreståndsbostadshus i befintligt skick inte så väl lämpat som skolbyggnad. Så därför, under de närmast följande 25 åren, kom omfattande byggnadsmässiga förändringar till stånd på tomten. Först tillkom en överbyggnad till stallet, vilken inreddes som gymnastiksal/fäktsal. Därefter revs kökslängan och den första av byggklossarna utmed Svanegatan kom till. Och så, 1856, gjordes en större ombyggnad av ”Caractersbyggnaden”, en ombyggnad som i stor utsträckning präglar Karl XII-husets utseende idag.

Huvudbyggnaden

Bland skolbyggnaderna på tomten idag är väl huvudbyggnaden den mest imposanta. Den stod färdig på hösten 1896. Arkitekt var Alfred Hellerström, som kring förra sekelskiftet var en ytterst produktiv och framgångsrik arkitekt. Han var då stadsarkitekt i Helsingborg och där arkitekt för bland annat Rådhuset och Nicolaiskolan. I Lund är han också arkitekten bakom Grand Hotel, Universitetsbiblioteket och Sparbankshuset mitt emot domkyrkan.

Bokträdet

Det är nog inte särskilt ovanligt eller märkligt att en skola har ett vårdträd. Katedralskolan hade det också – en bok. Möjligen kan Katedralskolans vårdträd ändå sägas ha varit lite ovanligare och märkligare än flertalet andra i vårt land. Det följande anförs som skäl för detta påstående:

Katedralskolans första vårdträd planterades år 1857 av dåvarande rektorn Gustaf Magnus Sommelius. Trädet, en bokplanta, var en gåva till skolan. Enligt givaren var plantans ålder då 20 år, det vill säga den började gro samma år som Katedralskolan flyttade in på den tomt där den alltjämt har sin hemvist. Rektorn planterade trädet som en liten ersättning för det lilla stycke av den stora trädgården som då tagits i anspråk som skolgård.

Det speciella – och unika – med detta vårdträd var: Alltsedan 1869 finns för varje år förtecknat datum för trädets utslagning, efter några år därtill specificerat i tre steg:

1. Första knopparna sprängda
2. Knopparna allmänt sprängda
3. Trädet fullt lövat.

Och alltsedan 1869 åligger det skolans lektor i biologi att ansvara för denna datering, samt införande av dessa data i en särskild bok, ”Boken om boken”, vilken idag torde utgöra ett fenologiskt dokument utan motstycke i vårt land. Och så en sak till: Alltsedan 1887 har man vid en ceremoni på skolgården med tal och sång – och i modern tid även dans – firat boken.

Gamla boken hyllades

På grund av sjukdom fälldes den första boken den 4 juni 2012. Samma vår anordnades en högtidlig "begravning" där några sista sorgesånger sjöngs och den anrika boken prisades med lovord. Boken och våren har dock även fortsättningsvis hyllats med tal, sång och dans. Träd som klonats av den gamla boken har växt upp på en plantskola i Nederländerna och i december 2015 planterades inte mindre än fem bokar i syftet att den mest livskraftiga så småningom skall få ersätta det avhållna vårdträdet. Beslut fattades dock att istället för någon av dessa fem bokar så skulle ett nytt, stort träd inköpas från Tyskland, se nedan. En del av den gamla bokens torso finns på skolgården mot Grönegatan.

Vår nya bok 2019

I skydd av nattens mörker natten till den 11 december anlände hon – Katedralskolans nya drottning, vårt andra vårdträd!

Vår nya bok är ett stort bokträd, redan 40 år gammalt när hon planterades, och då vägde hon mellan sex och åtta ton! Hon är uppvuxen på en plantskola i Tyskland, och att hon kom först under hösten 2019 var ett medvetet val för att inte riskera att det nyplanterade trädet skulle ta skada ifall det skulle bli en lika torr sommar som året dessförinnan.

Boken är ett väldigt känsligt träd med ytliga rötter. Man kan inte flytta en bok från en naturplantering utan man måste plantera om träden flera gånger. Detta plus att flytten måste ske vid rätt tillfälle och i rätt miljö så att trädet känner sig hemmastadd i sin nya miljö.

I hålet där trädet hissats ner lades normal växtjord i stora mängder och överst ett lager ”mulch”, som är en blandning mellan barkmull och gren/lövkompost för att det ska likna skogsförhållanden. Runt trädet fanns redan en större gräsyta och under våren 2020 anlades ett mindre trädäck.

Vi ser fram mot att under många år få hylla vår bok med vår årliga bokdans och att vår lektor i Biologi fortsätter arbetet med "boken om boken".

Scenia

Den 5 april 1945 grundades av en grupp gymnasister Teaterföreningen Scenia. Huvudinitiativtagare var Carl-Adolf von Sydow, Lars-Erik Liedholm och Eric Östberg. Carl-Adolf von Sydow blev föreningens första ordförande.

De unga gymnasisterna aktade inte för utmaningar. Redan följande vinter satte man upp och framförde Hjalmar Bergmans ”Swedenhjelms” med Carl-Adolf von Sydow i titelrollen, Yvonne Lombard som Julia och Lars-Erik Liedholm som yngste sonen Bo – för att nämna de tre som sedan kom att ägna sina liv åt teatern. (Det är väl allom bekant att Carl-Adolf, student vid Katedralskolan 1947, senare lät byta ut sitt förnamn mot artistnamnet Max.) Allt vartefter de aktiva gymnasisterna tog studenten och lämnade skolan strömmade nya till, och utmaningarna att sätta upp och framföra klassiska verk fortsatte under hela 1950-talet.

På initiativ av Max von Sydow samlades forna sceniaiter i Katedralskolans musiksal i början av april såväl 1984 som 1994 för att celebrera att Scenia fyllde 40 respektive 50 år. Vid det senare tillfället framförde man bland annat slutakten av ”Swedenhjelms” – med samma rollbesättning som 50 år tidigare!

(Huvudförfattare till hela textsjoket "Katedralskolans historia" är förre biträdande rektorn Örjan Paulin).