Folkparken

Folkparken, även kallad Folkets park, är en av de större parkerna i västra Lund, lummig och inbjudande.

Skolorna utnyttjar parken för naturstudier, bland annat i den södra delen som har en faunadepå med ditlagda trädstammar som utnyttjas av vedlevande insekter. Ett gång- och cykelstråk från centrum till Värpinge löper genom parken.

I parken finns Lunds Folkpark med lokalen Rotundan. Här finns också ett bibliotek.

Mer om lokalerna i Folkparken

Växter och djur

I parken finns flera av de äldre exotiska träden bevarade, till exempel gudaträd, men den domineras i övrigt av lind, alm, bok och ek. I söder finns flera mycket grova oxlar varav en troligen är den största i Skåne. Fältskiktet är frodigt i de yttre lundartade partierna med sippor, svalört och olika lökväxter på våren. En damm med tillrinning från dagvattensystemet via en ny bäckfåra skapades i den nordvästra delen i slutet av 1990-talet. De flacka stränderna har fått en varierad våtmarksvegetation. Vattenytan ökar områdets betydelse för flora och fauna med både vattenlevande arter och många fåglar som kommer hit för att dricka och söka föda.

Utformning

Trädgårdsmästare A Andersson gjorde de ursprungliga ritningarna där 400 träd placerades ut. Sextio av dem var så kallade ornamentträd. Över 5 000 buskar planterades. År 1898 införlivades även den västra delen och där ritade trädgårdsmästare J Persson planteringarna. År 1913 omtalas att parken hade 50 bersåer med bord och bänkar. Några av dessa finns fortfarande kvar. Idag domineras parken av den stora byggnaden som uppfördes 1976. Samtidigt genomfördes en omfattande förnyelse av parken med bland annat nyplantering av träd och omläggning av gångvägssystemet. En stor vit pergola bildar fasad i väster och skapar en successiv övergång mellan parken och byggnaden. Parken består idag främst av äldre trädplanteringar i kanterna kring den stora öppna gräsplanen framför huset. Ytterligare en öppen yta ligger i den norra delen av parken. Även den omges av äldre träd och buskage.

Kulturhistoria

År 1892 tog tankarna på en Folkets park i Lund fart. Fackföreningen i Lund inspirerades av Malmö Folkets park och röster höjdes för att köpa mark i den arbetardominerade västra stadsdelen. Meningen var att Folkets park skulle vara en ersättning för de sommarnöjen som arbetarna inte hade råd med och en kontrast till de mörka bostäder som många bodde i. Man bildade ett aktiebolag där medlemmar kunde teckna aktier och valde sedan Papegojelyckan 11 för parken.

År 1895 övertog aktiebolaget äganderätten och efter hand uppfördes flera mindre byggnader, till exempel en musikpaviljong, en plattform under tak, två öppna dansbanor och ett klosetthus. Ingångens portal ritades av arkitekt Henrik Sjöström och den nya restaurangbyggnaden av Anders Linhard.

År 1897 uppfördes en sommarteater. Alla byggnaderna var i panelarkitektur med rikt dekorerad snickarglädje. Därefter har många ombyggnader skett. Äldre byggnadsverk har rivits och nya uppförts.

På 1950-talet kom bilismen igång och parken fick mindre betydelse. Det fanns till och med planer på att bebygga området. Svenska riksbyggen köpte parken 1958. Fem år senare övertog staden området. År 1976 uppfördes en helt ny byggnad som ritats av Bengt Edman. Det nya huset rymmer alla de funktioner som tidigare fanns i flera byggnader. Under 1990-talet var det åter aktuellt att lägga ner parken och bebygga området, men opinionen satte emellertid åter kraft bakom sina önskemål att bevara Folkets park eller Folkparken som den också kallas. Under 1998-2001 föryngrades parken, bland annat genom att en damm anlades i parkens nordvästra kant.