Elias Fries park

Längs Hardebergaspåret, strax väster om E22, ligger en trevlig liten park från 1950-talet. Elias Fries park sträcker sig söderut längs en bäckfåra kantad av bland annat flera äldre fruktträd.

Växter och djur

Ett antal gamla fruktträd ger karaktär åt den södra delen av parken. På våren lyser fruktblommorna samtidigt som veronikor och tusenskönor blommar i tusental på marken. Fågellivet är särskilt rikt kring bäcken, där det är möjligt att möta många olika arter.

Utformning

Norra delen består av ett mjukt böljande pastoralt landskap med gräsmattor, breda buskplanteringar och en omslutande trädridå. Flera buskpartier bildar halvcirklar, eller bersåer, som ger behagligt mikroklimat och avskilda rum. I nordöst står tre stenar resta i brynet mot Hardebergaspåret.

I den norra delen av parken går den gamla järnvägsbanken som kantas av en hagtornshäck. I södra delen finns en liten bäck som slingrar sig mellan irisar och andra våtmarksväxter. En liten bro passerar över bäcken och här finns även en rododendronberså med en skuggad sittplats. Norr om Hardebergaspåret fortsätter parken upp mot Galjevångsbacken.

Historia

Elias Fries park är uppkallad efter professor Elias Fries, lärjunge till C A Agardh och sedermera rektor för Uppsala universitet. Parkens planering påbörjades 1953 i samband med att bebyggelsen mellan Östra koloniområdet och Hardebergaspåret uppfördes. Det dröjde dock innan parkanläggningen blev färdigställd. Först 1959 stod den västra delen klar och 1963 den östra.