Länk till startsidan

Bygget av en ny förskola eller skola steg för steg

I Lunds kommun byggs ofta nya förskolor och skolor. Äldre byggnader renoveras, byggs om eller stängs ner och ersätts med nya. Detta föregås av långsiktig planering och politiska avvägningar och beslut. När en ny skola eller förskola ska byggas är det många delar av Lunds kommun som blir inblandade i processen.

Lunds kommun är i ständig förändring. Nya bostadsområden växer fram, varje år föds och flyttar det in olika många barn och ungdomar till kommunen. Det här gör att behovet av platser på förskolor och skolor varierar på både kort och lång sikt.

Vi har också förändrade krav i läroplanerna som påverkar hur lokalerna behöver vara utformade. okaler för förskolor och skolor är en av kommunens tyngsta utgifter och planeringen har också stor betydelse för resursutnyttjande och miljö. Därför är detta ett omfattande och komplicerat område för planering och beslutsfattande.

Utmaningen för kommunen är att se till att det finns skol- och förskolelokaler som täcker behoven, samtidigt som det inte byggs lokaler som inte behövs. Dessutom krävs lång framförhållning. Den genomsnittliga tiden från tanke till färdig förskola eller skola är ungefär sju år, men tiden kan variera mycket.

Bygge av en ny skola i tre våningar med hjälp av stor byggkran.
Bild från bygget av Hedda Anderssongymnasiet och Nya Svaneskolan, våren 2021.

Förstudie innan beslut kan fattas

Innan kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan fatta beslut om att en ny skola eller förskola ska byggas görs en förstudie. Syftet med en förstudie är att ringar in var det finns behov att bygga, hur många barn som ska få plats och om det går att samlokalisera med andra verksamheter. Det görs också en riskanalys för att redan här upptäcka sådant som kan försvåra eller fördyra byggandet – som dåliga markförhållanden, fornlämningar eller föroreningar i marken - och som skulle kunna innebära att det är lämpligare att bygga någon annanstans.

Programskede

Denna fas bygger på en god dialog mellan beställaren och utföraren, där man tittar på erfarenheter från liknande projekt och håller workshops med verksamheten för att ringa in och beskriva behovet.

Under den här fasen tar serviceförvaltningen fram en preliminär kalkyl och beräknar hyran. Resultatet ger underlag för en beställning.

Barn- och skolnämndens lokalplan

Barn- och skolnämnden har en övergripande lokalplan för alla kommunala lokaler för förskola, grundskola och grundsärskola och denna plan uppdateras varje år. Lokalplanen är inte ett beslut på vilka projekt som ska genomföras, utan ett underlag för kommunstyrelsens och ommunfullmäktiges beslut i sådana frågor.

I lokalplanen planeras för helheten så att behovet av förskolor och skolor täcks på lång sikt i kommunens olika delar. Lokalplanen upprättas utifrån en viljeinriktning som beskriver vilka faktorer nämnden anser viktiga att ta hänsyn till.

Befolkningsprognoser

Ett underlag för planeringen av lokaler är prognoser på hur befolkningen förväntas förändras i olika delar av kommunen. Dessa prognoser ändras ofta, både uppåt och nedåt, vilket gör att planeringen regelbundet behöver anpassas efter de nya prognoserna.

Prioritering av kommunens fastighetsbehov

Varje år görs i kommunen en investeringsplan för att prioritera vilka investeringar i byggnader som behöver göras. Investeringsplanen, som tas fram av kommunkontoret, tar hänsyn till barn- och skolnämndens lokalplan och beslutas i kommunfullmäktige.

Beslut om ny skola eller förskola

Större investeringar i förskolor och skolor beställs av barn- och skolnämnden och beslutas i antingen kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.

Efter beslut om att bygga en ny skola eller förskola hamnar beställningen hos Lundafastigheter, som tillhör serviceförvaltningen och är den avdelning inom Lunds kommun som ansvarar för att bygga, äga och förvalta kommunens fastigheter.

Barn- och skolnämnden har beslutat en viljeinriktning som innebär att på längre sikt minska antalet små förskolor och grundskolor. Ett stort arbete har genomförts i samverkan mellan barn- och skolnämnden och företrädare för nämndens verksamheter för att komma fram till vilka storlekar som ska användas när nya förskolor och skolor ska byggas:

  • Förskolor: 6-8 avdelningar
  • Grundskolor: 300 elever
  • Grundsärskolor: 40 elever

Barn- och skolnämnden lyfter bland annat fram följande argument för ovanstående storlek på förskolor och skolor:

  • Större enheter gör det lättare att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare och ha tillgång till den specialistkompetens som behövs.
  • Förskolor och skolor som kan ta emot barn och elever från flera bostadsområden och med olika socioekonomisk bakgrund bidrar till integration och en hållbar samhällsutveckling.
  • Storleken på förskolor och skolor påverkar möjligheten att utnyttja personalresurser på ett effektivt sätt och är därmed av betydelse för ekonomin.
  • Genom att planera för större enheter ges ökade möjligheter till övriga resurser som exempelvis idrottshall eller tillagningskök.

Vid planering av större enheter ska särskild vikt läggas vid varierande miljöer med utrymmen där elever kan hitta lugn och trygghet i ett mindre sammanhang.

Nämnden utesluter dock inte att det i vissa fall ändå kan vara rimligt att ha kvar vissa mindre skolor och förskolor beroende på geografi eller andra speciella förutsättningar.

Innan vi börjar bygga

Lundafastigheter har hand om processen även i de fall vi planerar nya förskolor i lokaler hos andra fastighetsägare, till exempel LKF.

Markköp

Om skolan eller förskolan planeras på mark, som ägs av annan än kommunen, inleds en process för att köpa loss marken. Detta behöver komma igång så tidigt som möjligt för att inte riskera att försena själva bygget.

Arkitekt

Uppdragen handlas upp och tilldelas enligt lagen om offentlig upphandling alternativt genom så kallade ramavtal, som Lundafastigheter tecknat.

I vissa fall arrangeras arkitekttävlingar, men det är rätt tidskrävande och genomförs därför bara i större och prestigefyllda projekt. Dit hör exempelvis Hedda Anderssongymnasiet/nya Svaneskolan.

Detaljplan

Detaljplanen handläggs av stadsbyggnadskontoret och beskriver hur gator och allmänna platser ska utformas samt hur byggnaderna i området ska användas, utformas och placeras. Planen lägger därmed grunden för vilka bygglov som kan beviljas, exempelvis hur höga de nya skolbyggnaderna får vara. I de fall det behövs en ny eller ändrad detaljplan förlängs byggprocessen med ett antal månader.

Under arbetet med detaljplan och bygglov finns det alltid möjlighet att tycka till, exempelvis för dig som bor granne med projektet. Detta arbete kallas samråd och handläggs av stadsbyggnadskontoret.

Projektering

Här förbereder vi hur bygget och upphandlingen av entreprenaden ska gå till. Arbetet görs av kommunens byggprojektledare i samarbetet med konsulter, som är specialister på områden som ventilation eller brandskydd.

Bygga hållbart, kostnadseffektivt och flexibelt

Vi strävar alltid efter att bygga hållbart, det vill säga lokaler som mår bra över tid, är energieffektiva och inte medför onödig påverkan på miljön - vare sig under entreprenaden eller under byggnadens livslängd.

Vi försöker också hushålla med våra skattepengar genom att bygga så kostnadseffektivt som möjligt - vilket sker genom att vi bygger flexibelt, utifrån standardkoncept (där så är möjligt) samt att försöka samordna behov så att flera verksamheter kan använda samma ytor. Ett exempel på det senare är kvarteret Sagoeken, där Delfinskolan och Delfinens förskola delar fastighet och utemiljö med studentlägenheter.

Byggentreprenad

Nu har det blivit dags att anlita någon som bygger skolan eller förskolan. Denna upphandling annonseras och genomförs enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Det innebär att alla entreprenörer, som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget, har möjlighet att lämna anbud. Anbuden lämnas in under sekretess och ska öppnas och utvärderas utifrån speciell formalia.

Bygglov

När det är klart hur den nya skolan ska se ut lämnas ansökan om bygglov in till stadsbyggnadskontoret. En förutsättning för att bevilja bygglov är att den planerade byggnaden ryms inom gällande detaljplan.

Exempel: för att kunna bygga en skola i tre våningar, fast detaljplanen bara godkänner två våningar, måste detaljplanen ändras och vinna laga kraft innan bygglovsfrågan kan avgöras. Finns det ingen detaljplan alls måste en sådan tas fram och godkännas, vilket är tidskrävande. I dessa fall gäller det att vara ute i väldigt god tid.

När stadsbyggnadskontoret meddelar startbesked kan bygget starta, förutsatt att övriga bitar är på plats.

Här bygger och renoverar vi skolor just nu

När vi byggt färdigt

I samband med inflyttning övergår den nya skolan eller förskolan i förvaltning, där underhåll och drift planeras utifrån det hyresavtal som tecknats mellan beställaren och Lundafastigheter.

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?