Länk till startsidan

Denna sida är äldre än 12 månader och är kanske inte längre aktuell.

Nordanmodellen steg för steg

Vi brinner för att personer med autism ska vara i centrum i sitt eget liv och ha möjlighet att lära hela livet, precis som alla andra. Nordanmodellen erbjuder ett arbetssätt för att möjliggöra just detta. Modellen utgör en stabil grund för personal att stå på i arbetet med personer med autism.

Arbeta enligt Nordanmodellen

Arbetsprocessen är ett redskap för personalen i det pedagogiska arbetet med personer med autism. Arbetet, illustrerat som en trädkrona, är ständigt pågående. Detta innebär att du aldrig blir färdig utan fortsätter runt i processen hela tiden. Detta görs i takt med att personen utvecklas och lär sig nya färdigheter och får nya intressen.

Del av Nordanmodellen
Bilden visar de åtta stegen i trädet från idé till utvärdering.

Vad du ska och inte ska arbeta med styrs bland annat av de mål ni har satt upp i genomförandeplanen eller liknande styrande dokument. Dessa utgår naturligtvis alltid från personens intressen, behov och önskemål.

Genom de olika delarna i arbetsprocessen får du feedback på arbetet med personen med autism. Processen dokumenteras för att säkerställa att information kring arbetet med personen finns tillgänglig för alla berörda. Det gör också att du enkelt kan följa arbetets gång.
För personen innebär arbetsprocessen att lärandet av nya aktiviteter eller färdigheter anpassas efter hens utvecklingsnivå, färdigheter, intressen, perception, kognition och annat som kan vara viktigt att ta hänsyn till.

En ny idé kan komma från många olika håll. Exempelvis från individen själv, anhöriga, boendet eller från daglig verksamhet. Det kan vara en idé om en helt ny aktivitet som man tror att personen skulle uppskatta eller ha nytta av. Det kan också vara en idé om en vidareutveckling eller förändring av en befintlig aktivitet.

Idén skrivs upp på dagordningen till nästa pedagogiska möte kring personen.
Det är mycket viktigt att signalera till brukare, anhöriga och övriga i personens nätverk att man i verksamheten är öppen för nya förslag så att alla känner sig manade att komma med sådana.

Exempel

Elisabeth som är Aidas kontaktman på daglig verksamhet har märkt att Aida har börjat intressera sig för vatten och diskning i köket. Elisabeth skriver då upp detta på dagordningen till nästkommande möte i personalgruppen.

Pedagogiska möten kring varje brukare hålls regelbundet i personalgruppen. Mötet ska dokumenteras. Om det finns nya idéer, förslag på förändringar eller viktiga observationer uppskrivna på dagordningen ska de tas upp till diskussion. Det är viktigt att det diskuteras på mötet och inte vid andra tillfällen. Detta för att säkerställa att alla berörda får samma information, är delaktiga i mötet samt får göra sin röst hörd. Detta gör att all personal kan arbeta och bemöta personen likadant.

Det är viktigt att personalgruppen kommer överens om hur man ska gå vidare med en idé. Det betyder inte att alla behöver tycka lika, men alla måste göra det som gruppen gemensamt har bestämt. I ett senare skede av arbetsprocessen utvärderas aktiviteten och man har då återigen möjlighet att framföra synpunkter och förslag på förändringar.

På det pedagogiska mötet bestämmer man också vem som ansvarar för vad när det gäller en ny aktivitet/förändring av aktiviteten.

Exempel

På det pedagogiska mötet redogör Elisabeth för sina observationer av Aidas intresse för vatten och diskning. Personalgruppen diskuterar om detta är något att satsa på och hur en lämplig aktivitet i så fall skulle kunna se ut.

Man funderar också på hur Aida kan utvecklas av aktiviteten och vilka färdigheter aktiviteten kan leda till.

På mötet beslutar man att man ska gå vidare med diskningen och Elisabeth utses som ansvarig. Elisabeth går då vidare i processen till aktivitetsanalysen.

Första steget för att införa en ny aktivitet är att kartlägga aktiviteten. Detta görs endast av personalen och är vad vi kallar en aktivitetsanalys.

En aktivitet innehåller en mängd moment som för de flesta av oss sker automatiskt om aktiviteten utförs regelbundet, som till exempel att koka kaffe eller gå på toaletten. Syftet med aktivitetsanalysen är att bryta ner aktiviteten i moment och att komma fram till vilket material som behövs för att utföra den samt vilka moment som skulle kunna vara utmanande för personen med autism.

Det bästa sättet är att du själv genomför aktiviteten och skriver ner de olika momenten som aktiviteten består av. Du kan också be en kollega filma när du utför aktiviteten och därefter skriva ner de olika momenten. Skriv också ner vilket material som behövs för att utföra aktiviteten.

Exempel

Aida ska diska två koppar och en termos efter fikan. Målet med aktiviteten är att kopparna skall bli rena och att Aida ska lyckas.
De olika momenten kan vara:

  • Sätta på vattenkranen, reglera värmen
  • Skölja ur kopparna och termosen
  • Ta diskmedel på diskborsten
  • Diska kopparna och termosen med diskborsten
  • Och så vidare

Efter att Elisabeth har gått igenom aktiviteten är det dags för Aida att diska. Nu är Elisabeth framme i nästa steg av processen, bedömningen.

I Nordanmodellen gör vi informella bedömningar av personen i aktivitet. Bedömningarna görs tillsammans med individen i den miljö där aktiviteten ska utföras. Syftet är att komma fram till vad hen kan och inte kan.

Du behöver fundera över vilka anpassningar och vilket tydliggörande som personen behöver vid bedömningen. Oftast känner du personen väl, och vet därför vilka moment som kan vara svåra. Utifrån det kan du anpassa aktiviteten och miljön. Du behöver också ta hänsyn till annat som kan påverka personen, till exempel ljud, ljus och doft.

Det är viktigt att inte anpassa för mycket inför bedömningen. Anpassa och kompensera bara de moment som du redan vet kostar mycket energi och de moment som inte är kognitivt möjliga för personen. Detta för att bedömningen ska vara så rättvisande som möjligt. Detsamma gäller för hur mycket och vilket stöd du ger personen under bedömningen. Tänk att du ska anpassa och ge så lite stöd som möjligt, men samtidigt se till att personen lyckas.

Du ska helst inte ändra stödnivå på ett moment under själva bedömningen. Det intressanta är att se hur exempelvis hen klarar momentet med bara muntligt stöd. Vad som kan vara viktigt att notera är att personen mycket väl skulle kunna genomföra momentet med en annan stödnivå, men det är inte det som är syftet och alltså inte det som ska bedömas. Om aktiviteten vid bedömningen visar sig vara för svår för personen, kan du självklart ändra stödnivån under pågående bedömning, så att hen ska lyckas, eller avbryta aktiviteten. Du får då förbereda en ny bedömning.

Det kan vara svårt att göra bedömningen samtidigt som du stöttar personen i aktiviteten. En lösning är att filma bedömningen. En annan lösning är att två personer är med, en som stöttar personen och en som bedömer.

Under arbetsprocessen kan du behöva göra många bedömningar innan aktiviteten är klar.

Förberedelse inför bedömning

  • Vad är syftet med aktiviteten?
  • Vilka förberedelser behöver göras? Diskutera gärna med annan personal om eventuella anpassningar som behöver göras innan bedömningen.
  • Hur ska du presentera materialet?
  • Hur presenterar du aktiviteten? På dagsschemat eller ska du ge information på annat sätt?
  • När börjar uppgiften och när tar den slut?

Exempel

Elisabeth har fått i uppdrag ifrån gruppen på mötet att införa diskning på Aidas schema. Hon har gjort en aktivitetsanalys där hon har filmat aktiviteten. Det är nu dags för bedömningen. När Elisabeth tittar på filmen av aktivitetsanalysen för diskningen vet hon direkt att det är onödigt att utsätta Aida för en full diskmedelsflaska vid bedömningen. Istället tömmer Elisabeth upp rätt mängd diskmedel i en behållare i förväg. Elisabeth vet också att Aida alltid vill ha sin väska med sig och skapar då en plats för väskan så att Aida inte behöver bekymra sig för detta när hon ska diska. Elisabeth sätter en bild som symboliserar diskning i Aidas dagsschema.

Elisabeth ställer upp videokameran i köket och Aida genomför aktiviteten. Elisabeth är hela tiden med som stöd.

Därefter kan Elisabeth se på filmen vilka moment av uppgiften som Aida redan kan, vilka moment som är på väg att läras och vilka moment som Aida inte alls kan.

Till sin hjälp har Elisabeth bedömningsblanketten. Det visar sig att Aida kan sätta på kranen. Anpassningen med en mindre mängd diskmedel fungerar också bra. Hon hade däremot svårt att veta i vilken ordning de olika momenten skulle ske, och när och till vad hon skulle använda diskborste och disktrasa.

Nu vet Elisabeth i vilka moment av diskningen som Aida behöver stöd. Elisabeth kan nu gå vidare och skapa det tydliggörande som Aida behöver i aktiviteten.

Utifrån vad du såg i bedömningen ska du nu göra aktiviteten tydligare för perrsonen. Målet är att kompensera i de moment som personen inte klarade. Det kan till exempel vara att du organiserar materialet på ett visst sätt eller tar fram ett bildstöd. Tydliggörandet utformas alltid efter personens förutsättningar och behov. Det kan därför se ut på många olika sätt.

Exempel

Efter möten, bedömningar och observationer har Elisabeth en bra uppfattning om vad Aida kan och inte kan i aktiviteten diskning. Elisabeth ska nu skapa ett tydliggörande som hjälper Aida att genomföra aktiviteten och uppnå målet.

Elisabeth gör ett bildschema som visar Aida i vilken ordning momenten ska utföras. Det ger också svar på vad diskborsten och disktrasan ska användas till. Hon ser också till att plocka bort allt onödigt från diskbänken så att det inte är saker som stör Aida.

Elisabeth gör en ny bedömning där Aida använder det nya tydliggörandet. Då märker Elisabeth att Aida har svårt att förstå bilderna av diskborsten och disktrasan på schemat. Elisabeth får nu göra en lärandesituation för bilderna.

Syftet med en lärandesituation är att personen ska lära sig något som hen inte kan, men som du tror att hen har förutsättningar att lära sig. Lärandet kan ske i en aktivitet, genom upprepning kombinerat med stöd från personal. Du kan också bryta ut ett moment eller en färdighet och skapa en lärandesituation vid exempelvis ett arbetsbord.

Vid en lärandesituation är det viktigt att tänka på

  • Hur lär sig personen?
  • Vilka grundkunskaper har personen att knyta an ny kunskap till? Det vill säga ska personen kunna skriva sitt namn så måste hen ha lärt sig alla bokstäver först.
  • Använd dig av personens intressen.
  • Personen kan behöva många repetitioner.
  • Nivån måste vara rätt så att personen kan lyckas. Det är viktigt att personen känner att hen lyckas. Gör därför inte saker för fort eller i för stora steg.
  • Vad är syftet med lärandet?
  • Hur bör miljön runt omkring personen se ut? Klarar personen av att sitta med andra under lärandet eller ska lärandesituationen hållas i en annan lokal?

Exempel

Elisabeth kom fram till att Aida har svårt att förstå bilderna av diskborsten och disktrasan på bildschemat. Elisabeth får därmed göra en lärandesituation för dessa bilder.

Hon vet att Aida är känslig för ljud. Aida behöver sitta i en tyst miljö vid lärandet så att hon kan hålla uppe koncentrationen.
Elisabeth tar fram en diskborste och en disktrasa, hon visar Aida att bilderna föreställer de fysiska objekten. Därefter får Aida matcha objekt på bild.
Till sin hjälp har Elisabeth blanketten om lärandesituationen för att se hur Aida utvecklas. När Elisabeth ser att Aida kan matcha bilderna med de fysiska objekten gör hon samma matchning igen, fast nu i köket och lär Aida att generalisera sina kunskaper. Sedan görs en ny bedömning av aktiviteten diskning, för att se om Aida kan utföra aktiviteten.

Aktivitetsbeskrivningar behövs för att det många gånger kan vara svårt för personalen att komma ihåg detaljer som är viktiga för personen. De behövs också för att personen ska få genomföra sin aktivitet på samma sätt och med samma stöd oberoende av vilken personal hen jobbar med. Aktivitetsbeskrivningen görs när bedömningar, tydliggörande och eventuell lärandesituation är klar.

Det är viktigt att aktivitetsbeskrivningarna är levande dokument som hålls uppdaterade och som förändras tillsammans med personen.

Bra att tänka på när du skriver aktivitetsbeskrivning

  • Det är bra att ha många bilder i aktivitetsbeskrivningen som illustrerar det du beskriver
  • Tänk på att det ofta är de små detaljerna som avgör. Har den person du jobbar med vant sig vid att dosera vatten för att koka pasta i en viss kastrull kan det vara svårt att överföra den kunskapen till en annan kastrull.
  • Skriv in små tips och råd som gör att aktiviteten flyter på bättre.

Exempel

Elisabeth använder sig av all den information som hon samlat in vid aktivitetsanalys, bedömning, lärandesituation och vid skapandet av tydliggörandet.
Elisabeth ser till att syftet är tydligt beskrivet. Hon beskriver hur aktiviteten går till, vad Aida klarar av självständigt och vad hon behöver stöd med samt hur stödet ska ges. Hon beskriver också tydligt vad personalen ska förbereda innan aktiviteten. Texten kompletteras med foton.
Längst ner har Elisabeth också skrivit lite tips kring hur Aida fungerar samt hur hon brukar reagera på höga ljud. Elisabeth informerar sina kollegor om att aktivitetsbeskrivningen är klar så att de kan läsa igenom den och komma med synpunkter.

Utvärderingar görs hela tiden i processen. Det är viktigt att ha en större utvärdering på ett pedagogiskt möte i slutet av processen, så att man försäkrar sig om att man verkligen gör det som var tänkt från början. Utvärderingen görs först när aktiviteten har varit igång ett tag och personen har utfört den med olika personal.

Utvärderingen görs för att få svar på följande frågor:

  • Är syftet uppnått?
  • Tycker personen att aktiviteten är bra eller givande? Det är viktigt att alla aktiviteter följer brukarnas intressen och behov.
  • Har ni stött på några problem? I sådana fall vilka?
  • Fungerar tydliggörandet?
  • Har aktiviteten utförts och tränats tillräckligt många gånger? Personer behöver olika lång tid på sig att utföra en aktivitet för att det ska bli en aktivitet som man kan utföra utan vidare ansträngning.

Om något i aktiviteten inte fungerar, eller om du vill vidareutveckla aktiviteten, kan du göra om arbetsprocessen.

Exempel

När personalgruppen utvärderar Aidas diskning kommer de fram till att det överlag är en bra aktivitet. De har dock märkt att tidpunkten för aktiviteten inte är optimal, eftersom en annan brukare är väldigt högljudd i ett rum bredvid. De beslutar sig för att byta tidpunkt för aktiviteten. Problemet är löst och aktiviteten löper på.

Livslångt lärande

Vår utgångspunkt är att se olikheter som positiva utmaningar och att personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning kan lära och utvecklas hela livet, det vill säga livslångt lärande. Personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning behöver, liksom alla andra stimulerande uppgifter och aktiviteter, det skapar livskvalitet. Det är upp till oss som personal och samhälle att matcha arbetsuppgifter efter förmågor och ta tillvara på de styrkor som personer med autism har.

LSS och kunskapen om autism styr vårt arbete

LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och kunskapen om autism är det som framför allt styr hur vårt arbete är organiserat. Tillsammans med autismvänligt arbetssätt och livslångt lärande utgör de rötterna i det träd som illustrerar Nordanmodellen. Vi har valt att illustrera vår modell i form av ett träd. Utgångspunkten för vår verksamhet och vårt synsätt är rötterna. Vi får kunskap och riktlinjer från våra rötter liksom ett träd får näring från sina. Trädkronan är själva arbetsprocessen och bygger på det som finns i rötterna.

Nordanmodellen illustrerad som ett träd
Nordanmodellen illustrerad som ett träd med rötterna autismvänligt arbetssätt, om autism, LSS och livslångt lärande.

LSS ger rätt till insatser och stöd

En av rötterna i Nordanmodellens träd är LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tack vare LSS får de personer som omfattas av lagen sina röster hörda. LSS ger rätt till insatser för särskilt stöd och särskild service, utöver det stöd som de kan få genom annan lagstiftning. Exempel på insatser inom LSS är daglig verksamhet, bostad med särskild service och korttidsvistelse.

LSS består av ett antal paragrafer som beskriver rättigheterna. Paragraf 5, 6 och 7 är viktiga paragrafer för vår verksamhet.

Läs mer om LSS i riksdagens författningssamling

Om autism

Det finns stora variationer inom funktionsnedsättningen autism och hur det tar sig uttryck skiljer sig mycket från person till person. Personer med autism, liksom alla människor, förändras och utvecklas genom livet. Funktionsnedsättningen finns alltså kvar, men möjligheter och svårigheter kan se olika ut.

Du kan läsa mer om autismspektrumtillstånd hos 1177 Vårdguiden

Autism- och aspergerförbundet har mer information på sin sajt

Nordanmodellen inom daglig verksamhet

Idag arbetar vi enligt Nordanmodellen på Nordan daglig verksamhet och på Margaretavägen daglig verksamhet. Vårt uppdrag är att möta individen där hen är och tillfredsställa hens behov och önskemål. Detta arbete underlättas av Nordanmodellen, som ger oss användbara verktyg.

[länk] Margaretavägen daglig verksamhet (intern sida)

[länk] Nordan daglig verksamhet (intern sida)

Kontakt

Julia Börjesson, specialpedagog
Telefon: 046-359 96 18
E-post: julia.borjesson@lund.se

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?