I Nordanmodellen gör vi informella bedömningar av personen i aktivitet. Bedömningarna görs tillsammans med individen i den miljö där aktiviteten ska utföras. Syftet är att komma fram till vad hen kan och inte kan.
Du behöver fundera över vilka anpassningar och vilket tydliggörande som personen behöver vid bedömningen. Oftast känner du personen väl, och vet därför vilka moment som kan vara svåra. Utifrån det kan du anpassa aktiviteten och miljön. Du behöver också ta hänsyn till annat som kan påverka personen, till exempel ljud, ljus och doft.
Det är viktigt att inte anpassa för mycket inför bedömningen. Anpassa och kompensera bara de moment som du redan vet kostar mycket energi och de moment som inte är kognitivt möjliga för personen. Detta för att bedömningen ska vara så rättvisande som möjligt. Detsamma gäller för hur mycket och vilket stöd du ger personen under bedömningen. Tänk att du ska anpassa och ge så lite stöd som möjligt, men samtidigt se till att personen lyckas.
Du ska helst inte ändra stödnivå på ett moment under själva bedömningen. Det intressanta är att se hur exempelvis hen klarar momentet med bara muntligt stöd. Vad som kan vara viktigt att notera är att personen mycket väl skulle kunna genomföra momentet med en annan stödnivå, men det är inte det som är syftet och alltså inte det som ska bedömas. Om aktiviteten vid bedömningen visar sig vara för svår för personen, kan du självklart ändra stödnivån under pågående bedömning, så att hen ska lyckas, eller avbryta aktiviteten. Du får då förbereda en ny bedömning.
Det kan vara svårt att göra bedömningen samtidigt som du stöttar personen i aktiviteten. En lösning är att filma bedömningen. En annan lösning är att två personer är med, en som stöttar personen och en som bedömer.
Under arbetsprocessen kan du behöva göra många bedömningar innan aktiviteten är klar.
Förberedelse inför bedömning
- Vad är syftet med aktiviteten?
- Vilka förberedelser behöver göras? Diskutera gärna med annan personal om eventuella anpassningar som behöver göras innan bedömningen.
- Hur ska du presentera materialet?
- Hur presenterar du aktiviteten? På dagsschemat eller ska du ge information på annat sätt?
- När börjar uppgiften och när tar den slut?
Exempel
Elisabeth har fått i uppdrag ifrån gruppen på mötet att införa diskning på Aidas schema. Hon har gjort en aktivitetsanalys där hon har filmat aktiviteten. Det är nu dags för bedömningen. När Elisabeth tittar på filmen av aktivitetsanalysen för diskningen vet hon direkt att det är onödigt att utsätta Aida för en full diskmedelsflaska vid bedömningen. Istället tömmer Elisabeth upp rätt mängd diskmedel i en behållare i förväg. Elisabeth vet också att Aida alltid vill ha sin väska med sig och skapar då en plats för väskan så att Aida inte behöver bekymra sig för detta när hon ska diska. Elisabeth sätter en bild som symboliserar diskning i Aidas dagsschema.
Elisabeth ställer upp videokameran i köket och Aida genomför aktiviteten. Elisabeth är hela tiden med som stöd.
Därefter kan Elisabeth se på filmen vilka moment av uppgiften som Aida redan kan, vilka moment som är på väg att läras och vilka moment som Aida inte alls kan.
Till sin hjälp har Elisabeth bedömningsblanketten. Det visar sig att Aida kan sätta på kranen. Anpassningen med en mindre mängd diskmedel fungerar också bra. Hon hade däremot svårt att veta i vilken ordning de olika momenten skulle ske, och när och till vad hon skulle använda diskborste och disktrasa.
Nu vet Elisabeth i vilka moment av diskningen som Aida behöver stöd. Elisabeth kan nu gå vidare och skapa det tydliggörande som Aida behöver i aktiviteten.