Länk till startsidan

Autismvänligt arbetssätt

Vår utgångspunkt är att se olikheter som positiva utmaningar och att personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning kan lära och utvecklas hela livet. Personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning behöver, precis som alla andra, stimulerande uppgifter och aktiviteter. Det skapar livskvalitet. Det är upp till oss som personal och samhälle att matcha arbetsuppgifter efter förmågor och ta tillvara på de styrkor som personer med autism har.

Kunskap både om autism och brukarens behov

Att personal och ledning har en autismspecifik kompetens är en nödvändighet för att verksamheten ska hålla bra kvalitet. Det innebär att man har teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet kring funktionsnedsättningen och individen för att kunna stötta hen i en autismvänlig miljö.
Alla dessa delar tillsammans bildar det vi kallar ett autismvänligt arbetssätt och bidrar till en sund arbetsplats för både personen med autism och personalen.

Tydliggörande pedagogik

Personer med autism har ofta brister i förmågan att avläsa och tolka signaler från både människor och den fysiska omgivningen. Det som skapar tydlighet för många andra, räcker oftast inte för personen med autism. För att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och förutsägbar använder vi oss av tydliggörande pedagogik.
Tydliggörande pedagogik handlar till stor del om att ge svar på följande frågor:

  • Vad ska jag göra?
  • Var ska jag vara?
  • När ska jag göra det?
  • Med vem?
  • Hur länge/hur mycket?
  • När är det slut?
  • Vad ska jag göra sedan?

Svaren på dessa frågor ger vi med hjälp av schema, bilder, arbetsordningar, tidshjälpmedel och anpassningar i omgivningen.

Det är mycket viktigt att stödet utformas efter individens nivå, intressen och styrkor. Personen med autism ska alltid kunna förstå sitt tydliggörande, även när hen mår som sämst. Alla i personens omgivning måste förstå syftet med tydliggörandet, varför man har den typen av tydliggörande och hur det ska användas.

Lågaffektivt bemötande

Syftet med ett lågaffektivt bemötande är att minska eller helst undvika stress och utmanande beteenden. En viktig del är att arbeta förebyggande; att skapa en lugn och säker miljö där brukaren upplever kontroll och känner sig respekterad.
Lågaffektivt bemötande innebär att man som personal har kontroll över sina egna känsloyttringar och sin motorik, det vill säga att man "håller sina känslor i styr". Personalen ska försöka överföra sitt lugn till brukaren för att affekten ska minska och brukaren ska återfå kontroll över situationen. Det är alltid personal som har ansvar över situationen. Det vill säga brukaren ska aldrig hållas ansvarig.
Det lågaffektiva bemötandet ska genomsyra det dagliga arbetet. Man kan arbeta lågaffektivt inom tre områden; med individen, med sig själv som personal och med miljön.

Individen

Skapa en lugn och säker miljö där personen upplever kontroll och känner att hens personliga utrymme respekteras.

Personal

Utstråla lugn, undvik att "smittas" av brukarens oro (affektsmitta). Undvik ögonkontakt och att markera fysiskt. Undvik verbal konfrontation genom att placera dig på ett sätt där brukaren inte blir trängd.

Miljön

Skapa utrymme för brukaren att röra sig fritt så att brukaren inte känner sig trängd och ta bort onödiga intryck som kan störa.
Hur du bemöter en person lågaffektivt ska alltid anpassas efter individen. Det krävs god personkännedom och att personalen kan anpassa kraven efter brukarens förmåga för att lyckas med lågaffektivt bemötande.

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)

Huvudsyftet med AKK är att kompensera för språkliga och kommunikativa brister. Några exempel kan vara att använda tecken, bilder, föremål och gester och kommunicera med hjälp av dem. AKK-tekniker och olika former av visuellt stöd gör det ofta lättare för personer med autism att ta till sig information och att uttrycka sig själva.
Alla AKK-sätt, både teckenkommunikation, bilder och talande hjälpmedel, underlättar kommunikationen och kan i vissa fall utveckla talet och språket. Det har också visat sig kunna minska utmanande beteenden eftersom mycket frustration försvinner när man faktiskt kan uttrycka vad man vill och mottagaren av kommunikationen förstår vad man vill.

Tips för att utveckla brukarnas kommunikation

Insatsen ska vara individualiserad utifrån individen, hens omgivning och hens intressen.
Målen för individens kommunikation ska vara användbara, meningsfulla och i bästa fall mätbara. Om de inte är mätbara är det svårt att utvärdera om man är på rätt väg eller inte.
Miljön ska vara anpassad för att uppmuntra till kommunikation. Det innebär bland annat att all personal ska vara veta hur kommunikationshjälpmedlet fungerar och ska användas. Det betyder att kommunikationshjälpmedlet alltid ska vara med brukaren och lättillgängligt.
Insatsen och resultatet ska löpande utvärderas och dokumenteras. Detta görs enligt Nordanmodellens arbetssätt.

Nordanmodellen steg för steg

För många i personalen som har ett fungerande språk kan AKK ibland kännas krystat. Det är därför viktigt att man får stöd av kunniga personer inom området. Det är också viktigt att inte ge upp för tidigt, då AKK ger möjligheter till kommunikation som inte kan åstadkommas på annat sätt. Det är också viktigt att ha i åtanke att det alltid tar tid att lära sig ett språk. Om man kontinuerligt utvärderar så kan man lättare se framsteg och kanske bli ännu mer motiverade att fortsätta arbetet.

Isberget

Isberget är en metafor, som har tagits fram av Division TEACCH. Den används som tankehjälp för personalen, för att förstå och hitta orsaker till en persons sätt att kommunicera och agera. Toppen på Isberget är det vi ser, ett beteende. Det vi ser är oftast en liten del av något mycket större. Under ytan gömmer sig orsaken till beteendet. Den kan vara väl dold och svår att se, men det är genom att förstå orsaken som vi kan påverka beteendet. Försöker vi hitta lösningar över ytan, så löser vi inte grundproblemet. Orsaken till det synliga beteendet finns kvar och kan ta sig uttryck på annat sätt.

Exempel på isberget

Vissa dagar kommer Aida till daglig verksamhet i hög affekt. Hon slår hårt i dörren, upprepade gånger. Detta leder till trasiga lister på dörrkarmen och att övriga brukare blir oroliga.

Toppen av isberget

Aida slår i dörren. En lösning över ytan hade kunnat vara att sätta stötdämpning i dörrkarmen, för att minska ljudet. Denna åtgärd hade dock inte löst grundproblemet, vi måste gå under ytan.

Under ytan

I samtal med Aidas boendepersonal kommer det fram att Aida hade vaknat tidigare än vanligt på morgonen och var klar med sina morgonrutiner för tidigt. Aida fick därför vänta på färdtjänsten. Vi vet att Aida inte kan klockan och har dålig tidsuppfattning. Hemma har hon en arbetsordning för morgonrutinen, men inget tidshjälpmedel. Orsaken till beteendet skulle därför kunna vara Aidas bristande tidsuppfattning. Den bidrar till att Aida upplever att hon tappar kontrollen över situationer. Det leder till oro som i sin tur kan leda till det utmanande beteendet att slå i dörren. Vi behöver alltså arbeta med Aidas tidsuppfattning eller justera hennes morgonschema så att det blir mer flexibelt.

Krav på organisationen

En grundförutsättning för att kunna arbeta enligt Nordanmodellen är en insatt och engagerad chef, med kunskap om och förståelse för målgruppen och arbetssättet. Chefen har ett stort ansvar vid rekrytering av personal.
Det är också viktigt att chefer och beslutsfattare ser den ekonomiska satsning som Nordanmodellen innebär, som en investering. En viktig del i satsningen är hög personaltäthet och kompetensutveckling för personalen. Många gånger kan dock en sådan satsning betala tillbaka sig genom att personalen känner sig uppskattad samt har tillräckligt med tid och kunskap att utföra sitt jobb.
En mycket viktig del i Nordanmodellen är att ha återkommande möten. På möten diskuteras praktiska frågor såsom möbler, lokaler etc. Kanske viktigast är dock pedagogiska möten där man tar upp det som rör individen och hens aktiviteter. Det krävs också att det finns tid för planering, förberedelse och reflektion.

Brukarpärmen

Brukarpärmen innehåller all viktig information om brukaren och hens aktiviteter, till exempel personbeskrivning, scheman och aktivitetsbeskrivningar. Det är mycket viktigt att pärmen hålls uppdaterad så att all personal har den senaste informationen och därmed kan arbeta på ett likadant sätt.

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?