Länk till startsidan

Denna artikel är äldre än 6 månader och är kanske inte längre aktuell.

Lundaborna tog badjärnvägen till havet

Har du upptäckt kulturportallund.se? Här hittar du en skattkista full med kunskap och intressanta artiklar om Lunds historia och arkitektur.

En kvinna står på en gångväg utanför en byggnad. Till höger om kvinnan står cyklar i ett cykelställ.
Ingrid André tar en en promenad där Bjärredsbanan, järnvägen till havet, en gång gick fram. De dekorativa stenarna ska påminna om järnvägsrälsen.

Ingrid André är redaktör för Kulturportal Lund och vi träffar henne för ett samtal om Lunds spännande historia, älskade eller glömda byggnader och den kortlivande badjärnvägen Bjärredsbanan, som gick igenom Västerbro.

- Jag tyckte det var kul och blev lite nyfiken på Bjärredsbanan. Till artikeln fick jag god hjälp av järnvägskunniga vänner. Lundaborna tog tåget till Bjärred för att bada. Redan 1939 lades järnvägen ner. För 50 år sedan, i samband med den stora kommunsammanläggningen, ville Lunds politiker att Bjärred skulle tillhöra Lunds kommun, men Lomma kom i vägen och det blev inget av det. Tänk om vi hade kunnat få åka spårvagn till havet på sommaren! säger Ingrid.

Invigning 1901 för järnväg och saltsjöbad

”Bjärredsbanan invigdes 26 juli 1901 samtidigt med Bjärreds saltsjöbad – en imponerande anläggning med kallbad, hotell och två restauranger. Anläggningen byggdes i trä och samma material användes för Lunds västra station (Lund V), järnvägens ändstation i Lund, som låg strax bakom Klosterkyrkan ungefär där Tingsrätten finns nu. Alltså en bit från Lund C. Bjärredsbanan var nämligen helt avskild från Södra stambanan.”

Detta kan du läsa i Ingrids artikel och hela texten hittar du här.

Ett porträtt visar en kvinna i vitt hår och glasögon framför en vit och lila gardin.
Ingrid tycker det kan vara svårt att hitta allt spännande som är skrivet om Lund. Kulturportal Lund är tänkt att hjälpa intresserade läsare vidare.

Fram till 2014 fanns det en liten stump räls kvar av Bjärredsspåret. I mars det året revs de sista resterna längs Lokföraregatan upp. Men du kan se var järnvägen gick förbi Sockerbruksområdet och genom Bjärredsparken. Den oregelbundet tvärrandade gångbanan med stenar i vitt och olika nyanser av grått, ska påminna om järnvägen. Det är det kanske inte så många av alla passerande cyklister och gående som vet.

Här kan du läsa Ingrids artikel om spåren efter järnvägen till havet.

- Det finns jättemycket skrivet om Lund, men det kan vara svårt att hitta. Med Kulturportal Lund vill vi också tipsa om var du kan läsa vidare, säger Ingrid.

Inga badare hörde av sig

När Kulturportal Lund publicerar en ny artikel, brukar de dela i sociala medier och får många kommentarer. Det var dock ingen som hörde av sig och kunde berätta att de hade åkt med badjärnvägen. Säkert beror det på att järnvägen lades ner för så länge sedan, 1939. Men den som gräver kan eventuellt hitta ättlingar till badare.

- Kulturportalen har en skrivande styrelse på sju personer. I vårt utvidgade redaktionsmöte ingår ett tiotal skribenter. Regelbundet medverkar också andra författare. Den som har skrivit mest om just Västerbro är Otto Ryding. Han är mycket kunnig, säger Ingrid.

Här kan du läsa Otto Rydings artiklar om Västerbro.

En kvinna tittar ut genom ett fönster.
Ingrid tittar ut över gång- och cykelvägen förbi Bjärredsparken och Sockerbruksområdet. Här gick en gång järnvägen till havet.

Kulturportal Lund och Ingrid hittade varandra genom att styrelsen för sajten presenterade sin idé på stadsbiblioteket i Lund. Ingrid, som har ett förflutet som redaktör för Gamla Lund-nytt, lovade höra av sig när hon slutade jobba. Och det gjorde hon också.

- Jag arbetade som bibliotekarie på Lunds stadsbibliotek i drygt 40 år. Under den tiden hade jag många olika arbetsuppgifter, bland annat jobbade jag de sista 20 åren med IT-utveckling. Jag var den som satt mellan IT-teknikerna och användarna.

Ingrid kämpade mot Genombrottet

Just nu står vi mitt i en tid när staden Lund utvecklas och förändras. Det gäller även Västerbro.
- Jag är inte främmande för förändring. Det viktiga, tycker jag, är att bebyggelsen hänger ihop. Ringleder som skapades innan staden expanderade, separerar nu stadsdelar från varandra. Ett skäl till varför jag är intresserad av det historiska Lund och av att skriva i portalen, är att jag var lite aktiv i kampen mot Genombrottet 1967-68. Då började vi förstå vad en okunnig och ohejdad expansion av en gammal stad kunde medföra. Varför historia är viktig när staden förändras, är också en filosofisk fråga. Jag tror att det är betydelsefullt att vi känner till våra rötter. Det är roligt att veta vad som har hänt tidigare på en plats, hur det såg ut och vilka människor som levde där.

Genombrotten var en motorväg som skulle skära rätt genom stadskärnan. Motorvägen stoppades i sista stund.

Hur Genombrottet stoppades kan du läsa mer om här.

Här hittar du en länk till förstasidan för Kulturportal Lund.

Mer information om utvecklingen av den nya stadsdelen Västerbro hittar du här.

Uppdaterad:

Dela sidan: