Från jord till bord – Malmö stad använder EU-metod för att skapa mer hållbar skolmat

SchoolFood4Change är ett EU-finansierat projekt som pågår mellan 2022 – 2025. I linje med EU:s Farm to Fork-strategi, som är en del av EU:s gröna giv, vill man bidra till innovativa och lokalt anpassade lösningar till skolor och leverantörer av skolmåltider över hela EU.

Projektet syftar till att omdefiniera vad det innebär att äta hälsosamt och hållbart i skolan samt att använda det tillfället som skolmåltider är till att bli lärandesituationer.

Europa Direkt Lund träffade Louise Dahl Gottberg, projektledare för SchoolFood4Change (SF4C) på miljöförvaltningen i Malmö Stad, för att ta reda på mer om projektet. Projektet, med en budget på ca 3 miljoner, är helt och hållet finansierat av EU. Louise förklarar att det var självklart för Malmö Stad att ansöka om att vara med i projektet, då staden har en lång historia av att ha höga ambitioner vad gäller ekologisk offentlig mat.

– Det här projektet följer vår utveckling. Det är helt i linje med hur vi vill jobba och att skapa de här ytorna där mat och lärande kan få ta större plats. För det är då man kan förändra på riktigt, förtydligar Louise.

Lära sig hur mat, miljö och hälsa hänger ihop

Det är viktigt att barn och ungdomar får lära sig mer om mat, miljö, hälsa och hur det hänger ihop helt enkelt. Vidare förklarar Louise att Sverige, och Malmö, är i en lite unik position jämfört med resten av EU.

– I Sverige är vi lyckligt lottade med att ha skattefinansierad skolmat och vi är ett av väldigt få länder i världen som har det. Så det handlar om att vara en ögonöppnare för vuxna, pedagoger, vårdnadshavare och barn om hur bra vi faktiskt har det, säger Louise.

Projektets deltagare har ett brett åldersspann på barn mellan 0 – 18 år vilket gör att allt från förskolor till gymnasieskolor kan vara med. I nuläget är elva skolor i Malmö med i projektet. Målet är att 30 skolor ska vara med vid projektets slut 2025.

Vi rekryterar löpande och det är öppet för alla skolor och förskolor att bli en del av projektet, berättar Louise. Vidare berättar Louise att de skolor som är med i SF4C tycker erfarenheten har varit givande.

– På de skolor där vi arbetar och som är med i projektet har det hänt otroligt mycket. Ofta är köket isolerat från den pedagogiska verksamheten, men projektet bidrar till att börja prata över gränserna. De tycker det är givande att få till dialogerna och förståelsen för varandra, säger Louise.

Nyckeln är att få till samarbeten

Ett exempel från en deltagande skola är att en kock ska börja gå ut i klasserna en gång i veckan. Metoden bygger på att få till de här samarbetena, det är det som är nyckeln säger Louise.

SF4C grundar sig på en metodik som på svenska kallas Hela skolan för hållbar mat. Metoden bygger på att elever, lärare och måltidspersonal ska samarbeta. Det är en slags checklista som den deltagande skolan får för att inventera hur skolan arbetar i dagsläget och för att sätta nya kortsiktiga och långsiktiga mål. Förhoppningen är att förändringarna som görs nu ska leva kvar även efter projektets slut, förklarar Louise.

Metodiken bygger på fyra pelare, 1) policy och ledarskap, 2) mat och hållbarhet, 3) utbildning och lärande samt 4) samarbete med omgivande samhälle. Från kommunens sida handlar det till exempel om att ha marknadsdialoger vid nya avtal där det upphandlas nya livsmedel.

– Malmö stad har kommit väldigt långt redan och även många andra svenska kommuner. Upphandling kan vara ett superbra verktyg att driva på förändring. Eftersom Malmö är en storstad har man också mycket muskler och möjlighet att säga till om saker och man gör avtryck. Jag menar, Malmö stad handlar mat för många miljoner om året. Det påverkar om vi bara väljer att köpa exempelvis Fairtrade bananer och ekologisk potatis. Det skickar signaler till marknaden att det är det vi vill ha, säger Louise.

Använt sig av stadsodlare

När det kommer till att samarbeta med lokalsamhället så har skolor i projektet bland annat använt sig av stadsodlare i Malmö. Stadsodlare i Malmö har kommit till skolan, hållit i lektioner med eleverna och sen har eleverna fått åka ut till stadsodlingen och hjälpt till, inflikar Louise.

Inom projektet är det 16 städer och regioner och 43 partners som deltar runt om i Europa. Louise berättar att representanter från medverkande städer och regioner träffas med jämna mellanrum. Projektet har gett oss ett stort kontaktnät för samarbete och inspirerat till lärande av hur andra städer och länder jobbar, vidareutvecklar Louise.

– Vi har dialoger och möten, där vi delar exempel från våra respektive verksamheter. I Sverige så är det en till kommun som är med i projektet, Umeå, och vi har veckovisa avstämningar med dem. Det har varit jättegivande också. Nog för att de är en ganska mycket mindre kommun än Malmö men vi har ju ändå samma utmaningar, utvecklar Louise.

Louise berättar att de har veckovisa möten med Världsnaturfonden också. Det är de som kallas National Lead Partner, och de ansvarar för att hålla ihop projektet från Sveriges sida. På frågan om hur svensk skolmat skiljer sig från resten av EU berättar Louise att eftersom Sverige och Malmö redan har kommit så pass långt så handlar det om att förvalta det vi har och inte sluta utvecklas.

– Maten kan alltid bli mer hållbar. Den kan alltid bli godare. Den kan alltid vara av högre kvalitet. Men det handlar också om vad barn, vuxna, lärare och vårdnadshavare har för relation till maten. Det är där den största utmaningen ligger, just attityden till mat. Hur får vi fler att uppskatta och förstå hur bra vi faktiskt har det? Vi behöver vara lite bättre på att faktiskt tala om hur bra det är. Jag tror inte det är så många vårdnadshavare i Malmö som vet att maten i skolorna är uppemot 70 procent ekologisk, att den är lagad från grunden och har låg klimatpåverkan. Alltså handlar det även om att basunera ut hur bra det är utan att för den sakens skull lägga ner ambitionerna och tänka att man har nått i mål, för det har vi inte, tillägger Louise.

Lokal matkultur

Avslutningsvis frågade vi Louise om det är någonting som hon blivit överraskad av sen SF4C startades. Varpå Louise svarar att det är väldigt intressant hur lokal matkultur påverkar hur menyerna ser ut i de olika länderna och skolorna.

– Hur mycket matkultur faktiskt spelar in vad barn gillar och inte gillar. Under hösten 2023 var vi på en utbildning på University of Gastronomic Science och vi fick berättat vad som serverades i skolorna i Florens. I Italien ser skolmåltiderna annorlunda ut än i Sverige och i många städer tillagas maten i ett stort centralkök, så allting lagas på ett ställe och skeppas sedan ut till alla skolor, berättar Louise.

Sofie avslutar med att berätta att det är otroligt inspirerande att få ta del av hur de arbetar i andra länder och att det är roligt att visa hur vi gör i Sverige.
Om ni arbetar på en skola och är intresserade av att delta i projektet, tveka inte att höra av er till Louise (se faktaruta).