Botulfsplatsen närmar sig sina gröna rötter

På medeltiden var Botulfsplatsen grön och lantlig tomtmark. Här låg byggnaderna vid gatan med bakgårdar som flitigt användes. Den tidens lundabor ägnade sig åt hantverk, odlade mat och höll djur mitt i staden. Nu ska Botulfsplatsen bli grönare igen.

Arkeologerna har hittat spår av hästar, kor och höns. Henrik Bernro är arkeolog på Kulturen och leder undersökningarna som görs under ombyggnaden av Botulfsplatsen. Han och två av hans kollegor är på plats nästan varje dag. Beroende på var grävningarna för ledningar görs och hur breda schakten är, finns det goda chanser att stöta på medeltida kulturlager och spännande fynd.

Den första som rör vid ett fynd sedan medeltiden

Kulturens arkeologer har varit närvarande på Botulfsplatsen sedan i september och nu är flera av fynden är sorterade och ska analyseras på olika vis. Utanför museet, träffar vi Henrik Bernro som visar några trästockar.

- Stockarna är troligtvis från 1100-talet. Nu ska vi göra en så kallad dendrokronologisk analys som visar träets ålder. Det finns yxmärken i träet som kan vara tecken på att den här stocken används som underlag när någon har tillspetsat pålar. Vi hittade stockarna i Västra Mårtensgatan, där de har lagts ut för att hålla gator fria från vatten. Det kallas för att brolägga och det har man gjort på flera gator i Lund. Ofta återanvändes gamla trästockar och plankor till detta. Det var en speciell känsla att vara den första som håller i stocken efter nästan tusen år, säger Henrik.

Kyrkan ägde mycket mark i Lund

På torget har arkeologerna hittat flera bakgårdsmiljöer. Hela Botulfsplatsen har varit en stor tomt, som sedan har delats upp i flera mindre under 1100-talet.
- Vi har hittat handlingar och på plats även diken och stavar, som visa var tomtgränsen har gått. Kyrkan har ägt marken, som de hyrde ut. När vi gräver kan vi se vad den tidens Lundabor har haft för sig under hela högmedeltiden. De har odlat, haft boskap och kanske ett stall. Vi har hittat välbevarade gödselstackar som luktade som ruttet ägg, ett tecken på att de är välbevarade, berättar Henrik.

En teori är att hästar och kor har stallats i stan. Gödselspillet från dem har använts till odlingen på Botulfsplatsen.

Arkeologerna har också funnit en kalkproduktionsplats. Botulfsplatsen har legat mellan tre kyrkor, så troligtvis har kalken använts till att kalka kyrkorna.

Spår av vardagsliv och internationellt kontaktnät

Att gräva i centrala Lund ger en spännande helhetsbild, tycker Henrik. Arkeologerna har hittat spår av människors vardagsliv, främst i form av keramikskärvor från olika tider. De äldsta skärvorna är lokalproducerade. Längre upp i lagren har arkeologerna funnit skärvor av senare keramiska kärl, bland annat från England och Tyskland. Skärvorna går att känna igen på sin stil och tyder på ett stort kontaktnät hos dåtidens människor. Henrik drar ut några trådbackar i källarlokalen och visar skärvorna i olika färger.

Inne i ett annat litet rum, väl inpaketerat och skyddat, ligger ett ovanligt fynd. Henrik packar varsamt upp det – ett hönsägg.
- Det är troligen från 1600-talet, och det är otroligt att det har bevarats. Ägget lågt högt upp i Västra Mårtensgatan. Kanske har någon tappat det och så har det täckts med jord och skyddats. Något annat roligt vi hittade är en medeltida skridsko, gjord av ett koben. De kallades för islägg och här vet vi inte åldern än, men denna typ av fynd förekommer sedan vikingatiden. Det som är så spännande i mitt jobb är att komma i kontakt med människor som i mångt och mycket varit bortglömda. Jag kommer nära dem som inte lämnat efter sig så mycket text.