Sankt Larsparken, Höje å

Parken och området kring Höje å har flera stigar och vandringsleder. Hälsans stig passerar genom området. Längs ån finns mycket att upptäcka, här finns sommartid en frodig vegetation och många djur söker sig hit. Vintertid finns stor chans att se övervintrande änder och småfåglar vid ån. Sankt Larsparken och fastigheterna är privat fastighetsmark.

Närheten till Höje å och förekomsten av ett stort antal gamla träd skapar mycket rika förutsättningar för fauna och flora. Här finns bland annat flera sällsynta svampar och insekter och i de ihåliga träden trivs även fladdermöss. Bok är det dominerande trädslaget, men här finns även många andra inhemska arter och stora exemplar av tulpanträd, turkisk ek, magnolia och svarttall. Parken sluttar ner mot Höje å där det finns fuktiga ängar, kärr och anlagda dammar för kvävereduktion. Floran och faunan är rik längs och i ån. Bland annat finns här sällsynta fiskar som öring och grönling.

Utformning

Ursprungligen var det en mycket genomarbetad parkanläggning med häckar, buskar och rabatter varav stora delar har försvunnit. Omsorgen om parken var en del av hospitalets tanke och här fanns både "omvexlingen och skönhet i betraktande genom att inblanda en del mindre allmänna trädsorter, liksom äfven vattenpartier..." samt aktiviteter som till exempel kricketplan och kägelbana. Närmast borggården anlades en striktare parkanläggning med raka buxbomkantade gångar, medan den övriga parken gavs en mjukare gestaltning i engelsk stil.

Idag består parken av uppväxta gamla träd och kortklippta gräsmattor kring de symmetriskt placerade byggnaderna. De yttre delarna av parken har mer skogskaraktär.

Kulturhistoria

Under 1850-talet riktades kritik mot de gamla trånga, mörka sinnessjukhusen som inte var någon lämplig miljö att bota sjukdomar i. Riksdagen beviljade stora summor pengar för att bygga nya anläggningar. Malmös hospital flyttades till Lund och kom därmed att utnyttjas av en stor del av sydvästra Skåne. Platsen valdes eftersom det gamla hospitalet ägde marken. Ett annat skäl var att området låg avskilt och samtidigt nära lasarettet i Lund. Uppdraget att gestalta parken gick till H A Flindt i Köpenhamn. Under de första åren planterades 37 000 träd-, busk- och häckplantor i parken. Även en djurkoloni inrättades med påfåglar, rävar, rovfåglar och en grupp rådjur. En trädgårdsmästare ansvarade för parken med hjälp av bland annat många av patienterna.

I 1858 års sinnesjukhusstadga slogs det fast att hospitalen endast fick ta emot botbara patienter. Andra skulle placeras på så kallade asyler. Av denna anledning upprättades en asyl på södra sidan av Höje å 1887-1891. År 1910 upphörde åtskillnaden mellan hospital och asyl och Sankt Lars var då det största sjukhuset i landet. Sedan dess har sjukvården omorganiserats och psykiatriverksamheten har flyttat från området. Den gamla Asylen har blivit forskningsby och även den norra anläggningen har fått nya verksamheter, bland annat flera skolor.