Länk till startsidan

Genarp — naturområden

Säg Genarp och de flesta av oss tänker på all natur som finns i och runtom orten. Ek- och barrskog, ås och blöta kärr. Här hittar du allt från kortare dagsturer till flerdagarsvandring med övernattning i vindskydd.

Risen

Naturreservatet Risen utanför Genarp bjuder på härliga naturupplevelser året om. I området finns flera markerade leder som lotsar dig över öppna fäladsmarker och blöta kärr, genom ek-och bokskog. Vackra blomster, skönsjungande fåglar, kväkande grodor och färggranna fjärilar – i Risens natur finns mycket att upptäcka!

Betande kor i Risens naturreservat. Foto: Jan Johannesson

Vandra genom omväxlande natur

En vandring genom Risens naturreservat bjuder på omväxlande natur. Om du utgår från parkeringen i nordöst passerar du först genom betesmarker som bjuder på såväl blomsterrika torrbackar som blöta kärr. Därefter kan du vandra västerut genom lummiga lövskogar. I reservatet finns flera markerade leder att välja mellan och utmed lederna finns rast- och grillplatser.

Kulturmarker

Risen ligger vid Romeleåsens fot. Fram till början av 1800-talet bredde öppna fäladsmarker ut sig över åsens sluttningar. Ordet fälad är det skånska ordet för allmänning, som var den gemensamma betesmarken. En 1800-talsbonde från Genarp på tidsresa skulle ha svårt att känna igen sig i dagens landskap. Merparten av de öppna, trädfattiga markerna, där hans kreatur gick på sommarbete, är idag skog. Men i Risens nordvästra delar skulle han återse de öppna, betade fäladsmarkerna!

Värdefull natur

I Risen finns många olika naturtyper, vilket bäddar för ett rikt växt- och djurliv. Särskilt värdefulla är de betade fäladsmarkena. Här trivs sällsyntheter som ljungögontröst och svartfläckig blåvinge. Värdefulla är också de gamla och grova träd som står här och var i skogen. I den murkna veden myllrar det av småkryp. En av rariteterna är barkrödrock, en vackert rödvingad skalbagge, vars larver lever i rötad, solbelyst ved.

På spaning

Risens omväxlande natur lockar till sig många olika fåglar, så ta gärna med kikare på din vandring. Småfåglar som grönfink, gulsparv, buskskvätta och hämpling håller till i de öppna betesmarkerna. I skogen kanske ditt öra nås av en hackspetts hamrande mot en murken trädstam. Det kan vara spillkråka, gröngöling, mindre eller större hackspett – alla fyra finns i området. I området häckar också rovfåglar som bivråk och lärkfalk.

Blommor i vått och torrt

Risens karaktärsblomma nummer ett är backsippan. Den blommar tidigt på våren i torrbackarna vid Studadammen. I de magra markerna trivs också kattfot, slåttergubbe, backtimjan och solvända, som du kan se framåt sommaren. Även våtmarkerna bjuder på fina blomster, som granspira och orkidéerna ängsnycklar och majnycklar.

Häckeberga

Häckeberga naturvårdsområde utanför Genarp är cirka 4500 hektar stort. Flera delar av naturvårdsområdet har blivit egna naturreservat: Häckeberga, Häckeberga-Degebergahus, Häckeberga-Husarhagen och Häckeberga-Skoggård.

Två personer vandrar över en bro i grön skog.
Bro i Häckeberga.

Häckeberga

Öster om Genarp på Romeleåsens sluttningar finns ett naturreservat som kort och gott heter Häckeberga. Reservatet sträcker sig från Höje å i väster, över betesmarker och barrskogar till Dörröds fälad uppe på Romeleåsen i öster. Betesmarkerna och skogsmarkerna har här bevarats här bland annat för att skydda raviner och fäladsmarker men även för insekternas skull. Området besöks ofta tack vare sin närhet till Genarp.

Natur- och kulturhistoria

Häckeberga blev naturreservat år 1976. I väster rinner Höje å i öppna betesmarker och en del bok- och blandlövskog. Ovanför ådalen sträcker sig en större betesmark på sandiga marker. Här kan man hitta fårsvingel, ljung, gulmåra, backtimjan, fältmalört, borsttåtel, vitknavel, sandkrassing, hedblomster och den ovanliga dvärgserradellan.

I området går en bäck genom lite fuktigare marker och här växer humleblomster, ängsvädd, rörflen och den sällsynta blåtåteln. Bland våtmark och fuktiga partier anlades en större damm i början av 1990-talet. Runt den har den ovanliga krypflokan hittat hemvist.

I nordvästra delen av reservatet finns gamla bokar och ekar där många vedlevande insekter trivs. Här finns bland annat den hotade läderbaggen.

Hitta till Häckeberga

Häckeberga – Degebergahus

Området ligger på Romeleåsens södra sluttningar, cirka 1,5 kilometer sydost om Häckebergasjön.

Här växer en gammal ädellövskog som hyser såväl hotade lavar och mossor som skalbaggar. Vissa av träden är riktigt stora och över tvåhundra år gamla. Gamla och döda träd är mycket viktiga för flertalet insektsarter. På våren täcks marken vackert av vit- och gulsippor.

Natur och kulturhistoria

Området blev naturreservat år 2008 och ingår även i EUs nätverk av skyddad natur som ett Natura 2000-område. Här har vuxit skog, framför allt bok sedan en lång tid tillbaka. De gamla och vissa nästan döda träden är mycket värdefulla för vedlevande insekter. Man kan i området hitta läderbagge och glansbaggen Rhizophagus cribratus. Här finns också gott om bålgetingar.

Bland lavar och svampar kan bokvårtlav, stiftklotterlav, ädelkronlav, skillerticka och koralltaggsvamp nämnas. Typiska växter för området är buskstjärnblomma, harsyra, lundgröe, lundslok, långsvingel, tuvtåtel, rankstarr, veketåg och springkorn.

Hitta till Häckerberga-Degebergahus

Husarhagen

Södra delarna av Häckebergaområdet utgörds av naturreservatet Husarhagen med ålderdomlig bokskog. Carl von Linné skrev om Husarhagen när han sommaren år 1749 besökte Häckeberga gods som området tillhör: "Naturen har vid denna gård så mycket självt uträttat, att konsten omöjligen kunde bättra något däri".

Området hyser en varierad fladdermusfauna och är ett populärt besöksmål för svampentusiaster.

Natur och kulturhistoria

Husarhagen blev naturreservat år 2008 och är dessutom ett Natura 2000-område. Naturreservatet fick sitt namn eftersom hästar från Kronprinsens husarregemente, K7, gick på sommarbete här under 1800-talet. K7 var framförallt förlagt i Malmö.

Redan på stenåldern fanns bosättningar på platsen. På 1700-talet användes en kulle i området som pestkyrkogård.

Området är ett väldigt värdefullt skogsområde med flera gamla och döda träd. Ett stort antal sällsynta och hotade djur och växter huserar i Husarahagen. Insekter som rombjätteknäpparen, bokblombock, mörkbent kamklobagge och kortvingen Quedius truncicola, svampar som stenticka och hartsticka samt lavar som rosa lundlav och bokvårtlav går att finna i området. Bland fladdermössen märks bland annat trollfladdermus och de hotade fransfladdermössen och barbastellerna.

Hitta till Husarhagen

Romeleåsen och sjölandskapet

Romeleåsen och sjölandskapet har mycket att erbjuda - från slott och museer till skogar och betesmarker med sällsynta växter och djur.

Kor som betar i en hage på Romelsåsen, med en mörk regntung himmel översig.
Kor som betar på Romelåsen.

Romeleåsen och Sjölandskapet bjuder på fantastiska miljöer för utflykter och vandring. Området har gott om vindskydd, rast- och grillplatser. Ett par kortare lokala slingor lämpar sig väl för en dagsutflykt, och vill du kan du vandra i flera dagar.

Romelåsen och sjölandskapet har en egen webbplats med massor av information.

Romelåsen och sjölandskapet

Dörröds fälad

Mellan Genarp och Veberöd uppe på Romeleåsen ligger Dörröds fälad vackert beläget med porlande bäckar samt dalar och höjder.

Väster om reservatet går skåneleden. Ge dig gärna av på en avstickare, njut av matsäcken och den varierande miljön med både öppen fäladsmark och lummiga hassellundar. Här kan du få syn på hasselmöss och även större däggdjur som rådjur och dovhjort. Området hyser dessutom en varierande och rik flora.

Natur och kulturhistoria

År 1993 bildades naturreservat av området för att bevara fäladsmarken. Romeleåsen var täckt av lövskog fram till medeltidens slut men därefter började man hugga ner skogen. Marken väster om Dörröds by började så småningom användas som utmark, det vill säga gemensamma betesmarker.

Ordet fälad kommer från danskan och betyder just gemensam. Under 1900-talets början minskade betestrycket och området började växa igen. Framförallt hassel dominerade. Man rensade området på 1920-talet men det fick än en gång växa igen men i början av 1980-talet röjde man åter delar av området. Hassellunden fick vara kvar och därmed gynnades den sällsynta hasselmusen som är anpassad till trädklättring och är beroende av buskar och att undervegetationen förblir hög. Andra delen av området återskapades till fäladsmark.

Floran i området består av ganska näringskrävande arter vilket är typiskt för urbergsryggar såsom Romeleåsen.

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?