”Lund har lyckats med något som är väldigt svårt att uppnå”

Kreativitetens viktigaste byggstenar finns redan i Lund. Men för att bibehålla sin position som en av Europas mest kreativa städer finns mer att göra. Det menar kreativitetsforskaren Farida Rasulzada som här ger både kommunen och invånarna konkreta tips för att främja kreativiteten – än mer.

Farida Rasulzada Farida Rasulzada har jobbat med en rad olika forskningsprojekt kopplat till kreativitet. Hennes doktorsavhandling vid Lunds universitet handlade om sambandet mellan ett innovativt arbetsklimat och välbefinnande.

– Det som knyter ihop säcken för de projekt jag varit involverad i är att alla handlar om hur man ökar och främjar kreativitet på arbetsplatsen. Eftersom jag är psykolog i grunden vill jag undersöka och titta på de mjuka värdena, som hur kreativitet kan kopplas till hälsa, välbefinnande och minskad stress, säger Farida Rasulzada.

Nu senast är hon delaktig i ett projekt som undersöker förutsättningarna kring vilken typ av ledarskap som krävs för att främja kreativitet i arbetsmiljön.

– Det ska vara högt i tak, man ska våga ta risker men samtidigt behöver det finnas viss kontroll. Vi pratar inte om kreativt ledarskap – utan om ett ledarskap som är kreativitetsfrämjande. Det vill säga: istället för att fokusera på ledarens egenskaper, låter man istället medarbetarna vara kreativa, säger Farida Rasulzada.

Hur då?

– Är fokuset på ledaren förväntar man sig att det är chefen som ska inspirera andra till kreativitet. Så istället för att prata om vilka eventuella egenskaper en ledare ska ha, pratar vi snarare om ledarens förmåga att främja kreativitet hos medarbetarna. Att man uppmuntrar till kreativitet, ger medarbetare ansvar och frihet att driva kreativa projekt och samtidigt ger förutsättningar för att jobba vidare med de idéer som kommer fram. Vi har helt enkelt tittat på ledare som arbetar i kreativa och innovativa organisationer och vad de har gemensamt.

Finns det en kreativ verktygslåda för andra att inspireras av?

–  Det håller vi faktiskt på att ta fram nu. Tanken är att det ska kunna användas för att kartlägga vart man står idag, vad personalen tycker och hur mycket ledaren främjar kreativitet hos personalen. Man kan säga att man tar tempen på arbetsplatsen och ger indikatorer på vilka dimensioner på arbetsplatsen som behöver bli mer kreativa.

Det låter som ett utmärkt avstamp för många arbetsplatser att komma vidare efter krisen med pandemin.

– Ja, många anställda håller med dig där. Men faktum är att många ledare inte har den bilden. I tider som är svåra vill man inte prioritera det här, eftersom man ofta anser att det är lyx.

Hur ser du själv på det?

– Att jobba med kreativitet gör att man som organisation kommer i kapp med marknaden och samhället, att man slipper ta sista-minuten-beslut. Det är också ett sätt att motivera personalen. På lång sikt tjänar man mer på att erbjuda med kreativitet än på att öka deras löner med ett par hundra kronor i månaden. Man får också en personal som mår bättre, som prioriterad, är engagerad och optimistisk. Genom att erbjuda uppgifter som personalen själv tror på minskar stressen och man mår bättre, säger Farida Rasulzada.

Vad lägger du i begreppet kreativitet?

– Kreativitet står för det som är nytt och nyttigt. För att vi ska kalla det för kreativt behöver idéerna omsättas. Men kreativitet handlar om så mycket mer än idéer som omsätts. Det handlar om en kultur, ett förhållningssätt och en strategi som genomsyrar organisationen och som reflekterar högt i tak, humor, frihet, risktagande och förändringsbenägenhet. Och för att det skall uppstå är en balans mellan kontroll och frihet nödvändig. För mycket frihet leder till många lösa trådar och för mycket kontroll kan döda många idéer.

Varför tror du att Lund utnämnts till Europas mest kreativa stad i sin storlek?

– Jag tycker att Lund har lyckats med något som är väldigt svårt att uppnå. Min forskning visar att det krävs en väldig balans mellan frihet och kontroll för att kreativitet ska uppstå. För mycket frihet gör att det blir för många idéer och för högt risktagande. Idéer ska omsättas för att kunna kallas kreativitet, annars förblir det bara just idéer. Samtidigt är det inte heller bra med för lite risktagande. För mycket kontroll gör att idéer riskerar att dö längs vägen, utan att man fångar upp dem. Just den här balansen tycker jag att Lund lyckats bra med, det finns en bra balans mellan de konservativa och fritänkande. Oavsett vad man tycker, så har båda sidorna kompromissat

Hur skulle Lund som kommun kunna främja mer kreativitet?

– Lund är rätt bra på att involvera kommuninvånare i olika frågor – men kan bli ännu bättre. Man skulle kunna ha projekt som medborgarna driver. Många invånare har intressen och nischer som de är starkt engagerade i, tar man in dem i både utvecklingsarbete och befintliga projekt blir de en självklar del av arbetet. Som exempel kan man ta utvecklingen av lekplatser – att man involverar både barn och föräldrar i det arbetet. Då menar jag inte att bara informera om att man kan lämna synpunkter på hemsidan, utan att invånarna aktivt får driva en del av projektet framåt. Genom det här arbetssättet kommer man bort från att bara de med högljudda verbala förmågor deltar och låter grupper som inte alltid annars kommer fram bidra.

– En annan sak man kan göra på kommunal nivå är att skapa det kreativitetsfrämjande ledarskapet. Det gäller inte bara för chefer i kommunen, utan även politiker.

Var hittar du själv kreativitet i Lund – kan du ge exempel på någon plats eller situation?

– I Lund finns många ställen som står för kreativitet, det satsas och byggs hela tiden. Vi har allt ifrån MAX IV och ESS till Tuna Slott. Vi har en smältdeg där universitetsstudenter från hela landet och världen, passionerade forskare och kreativa medborgare möter arbetare och deras familjer där allt resulterar i ett driv att utveckla staden.

Vilka vinster finns för en kommun eller arbetsplats att satsa på kreativitet?

– Dels får vi mer välmående medborgare och en mer engagerad stad och dels en större samhörighet med medborgare som går mot samma mål. Här i Lund finns enorma utvecklingsmöjligheter. Idéerna finns där redan, men skapar man en stad som är förändringsbenägen blir det så mycket lättare att anpassa sig till dagens krav.

Varför är det så svårt att jobba mer kreativt?

– Förändringsarbete överlag är svårt, det kräver energi, svett och tårar. Många organisationer nöjer sig med ”good enough”. Samtidigt lever vi i ett förändringsinriktat samhälle, och om vi skapar system som hela tiden följer med i den här utvecklingstakten krävs det inte lika mycket av oss varje gång för att anpassa oss till det nya.

Har du konkreta tips till Lund för att bli mer kreativ som stad?

– För att skapa mer engagemang krävs det att kommunen delegerar mer till medborgaren. Ett förslag är att skapa kreativa verkstäder runt om i staden, som är inriktade mot olika sakfrågor för medborgarna. Det kan exempelvis vara olika stationer där man kan gå och jobba med sin idé och där det finns folk som hjälper och stöttar från idé till produkt. Det här forumet saknar också många anställda. Inte ens på arbetsplatser räcker det med att säga ”Varsågod, gå och utveckla din idé”. Dels krävs det ett system och en kompetens med innovations -och kreativitetskunniga som vägleder framåt i allt ifrån vem man ska kontakta, till att skapa ramarna kring ett projekt med olika delmål.

– En annan idé är att inrätta kreativitetsambassadörer. Det kan vara anställda inom kommunen som får fungera som ambassadörer som driver de här frågorna vidare, så att det inte bara uppmärksammas vid nyhetsbrev och stannar vid idéerna. Utan personer som marknadsför, och implementerar ut i organisationen.

Har du några tips till våra läsare: hur främjar man sin egen kreativitet?

– Det räcker att förändra sina vardagliga rutiner. Det kan vara en så enkel sak som att ta en annan väg till jobbet, stiga upp på andra sidan sängen, utöva en sport man inte är van vid eller gå till en annan restaurang. Vår hjärna fungerar som en motorväg där hjärnan är inställd på att vara så snabb och effektiv som möjligt. På så vis åker vi bara förbi avstickarna längs vägen där vi kanske skulle hitta intressanta och oväntade upplevelser. Det fungerar på samma sätt för oss individer – när vi ändrar våra rutiner kan nya tankar och kreativitet lättare uppstå.

Fakta om Farida Rasulzada

Bor: Lund
Gör: Kreativitetsforskare, Lunds universitet
Mer information: https://www.farida.se/

Fotograf: Christiaan Dirksen