Lunds historia

Visst älskar vi Lund. Men vad vet du om stadens historia egentligen? Följ med på en spännande resa genom tusen år av Lund!

Hur gammalt är Lund?

År 1970 firades Lund stadens 950-årsjubileum, men redan tjugo år senare, år 1990, var det dags att tusenårsjubilera. Hur gammalt är Lund egentligen?

I ett danskt rim från medeltiden anges tiden för Lunds grundande på detta sätt:

"Den thid Christus lod sig föde
stod Lund oc Schanör i fegraste gröde"
(När Kristus lät sig födas stod Lund och Skanör i sin fagraste gröda).

Så gammal har historiker och arkeologer ännu inte lyckats göra staden.

Det var efter fynd från utgrävningar vid Kattesund i centrala Lund man har kunnat precisera grundandet till år 990 då Sven Tveskägg var kung. Hans son Knut den store anlade vintern 1019-20 ett myntverk i Lund och befäste på så sätt stadens betydelse.

Ärkestift 1103-04

Den viktigaste händelsen i Lunds tidiga historia var att staden 1103-04 upphöjdes till ärkebiskopssäte för Norden. Påven i Rom Paschalis II upphöjde 1103 Lund till nordiskt ärkebiskopssäte, efter påtryckningar från kung Erik Ejegod, men den förste ärkebiskopen Asker mottog inte insigniet från det påvliga sändebudet förrän 1104.

Redan 1060 hade en engelsk kaplan vid Knut den stores hov, Henrik, blivit Lundastiftets förste biskop, men Lund lyddedå ännu under ärkestiftet Hamburg-Bremen.

Tjugosju kyrkor och kloster

Under medeltiden var Lund ett kyrkligt centrum. Staden var Danmarks andliga huvudstad och kallades både Metropolis Daniae och Nordens Rom. Genom Knut den heliges donationsbrev 1085 skapades de ekonomiska förutsättningarna för att uppföra en katedral. Gåvan ledde även till att man instiftade en katedralskola. På samma plats som en mindre kyrka legat byggdes en större helgedom till Sankt Laurentius (Sankt Lars) ära - Lunds domkyrka.

Den så kallade kryptan - kyrkans västra del med absid och underjordisk del - stod klar 1123. Högtidlig invigning av högaltaret och hela Domkyrkan ägde rum den 1 september 1145.

I Lund fanns som mest tjugosju kyrkor och kloster inom eller precis utanför stadskärnan.

Rester av svunnen storhetstid

Endast ett fåtal av Lunds medeltida byggnader finns att se idag. Byggnaderna Kalendehuset, Krognoshuset, Liberiet, Lundagårdshuset och Stäket kan ge oss en föreställning om hur Lund tedde sig under sin storhetstid.

Foto: Den gamla stadsvallen, Högevall, är ett populärt gång- och joggingstråk i dag och en del av Stadsparken. Foto från 2008.

Staden försågs 1134 med mur och vall. Stadsparksvallen - Högevall -  är den enda del som finns kvar i dag, men muren och vallens sträckning är relativt väl bevarad i gatunätet: Södra Esplanaden, Östra Vallgatan, Biskopsgatan, Allhelgona Kyrkogata, S:t Laurentiigatan, Clemenstorget, Bangatan.

I varje väderstreck fanns en ingång: en tull. Dessa är bevarade i kvartersnamnen: Södertull, Östertull, Norrtull och Västertull. Genom mur och vall kunde staden försvara sig mot hot utifrån.

Mot inre katastrofer hjälpte inga försvarsanläggningar. Häftiga bränder rasade gång på gång: år 1172, 1234, 1263 och 1287.

Redan på 1300-talet hade Skåne en kort tid lytt under den svenske kungen. År 1332 köpte kung Magnus Eriksson panträtten till Skåne och Blekinge. Det dröjde dock inte länge innan Skåne åter var i danska händer. 1360 återerövrade kung Valdemar Atterdag Skåne. Han firade segern genom att tillbringa julen i Lund.

Foto: Lund under 1580-talet i en illustration som ingår i kopparsticksverket av Georg Braun och Franz Hogenberg. Liber quartus urbium Praecipuarum totius mundi skrev Mogens Madsen, superintendent och lektor vid Lunds domkyrka.

 Svenskarna gjorde nya erövringsförsök. Lund attackerades svårt 1452 av Karl Knutssons armé som gick hårt fram i Lund och brände ner en stor del av staden.

Alldeles i början av 1500-talet påbörjades en försköning av Domkyrkan. 1505-1527 byggde konstnären Adam van Düren om Domkyrkan. Bland annat blev tornen en våning högre. Han var en stor bildkonstnär, som även förskönade kyrkan med märkvärdigt levande människo- och djurbilder. Hans arbete blev ett monument över ett tidevarv som går i graven. 

1525 stod åter ett slag vid Lund. I Danmark pågick det krig som fått namnet Grevefejden. De skånska bönderna tog parti för danske Christian II, som de förgäves försökte återinsätta.

Kyrkans makt krossas och Lund blir en småstad

I och med reformationen är Lunds tid som maktcentrum förbi. Genom att kyrkan förlorade maktkampen mot staten, förlorade även Lund sin särställning. När Christian III 1536 lät fängsla ärkebiskop Torben Bille var den kyrkliga makten bruten.

Alla danska biskopar avsattes och ersattes av evangeliska superintendenter. 1537 blev Frans Vormordsen superintendent. 1550 revs på Christian III:s befallning Lunds kyrkor.  Alla kyrkor revs utom Domkyrkan och Klosterkyrkan. Drottens kyrka, som tillhörde ett premonstratenserkloster, har grävts fram och är i dag museum.

Kunglig gåva blev grundplåt till lasarettet

Fredrik II lät 1578-84 bygga ett hus alldeles i närheten av Domkyrkan. Det finns fortfarande på samma plats i Lundagård och kallas Kungshuset eller Lundagårdshuset.

Samme kung, Fredrik II, donerade 1567 mark vid Hunnerup (söder om S:t Lars)  till Domkyrkans kantor. Avkastningen skulle gå till de fattiga. 1756 beslöts att överskottet skulle tillföras akademiska konsistoriet, som skulle använda medlen till ett lasarett. Vid starten var sjukhuset mycket litet. Man krävde att det skulle kunna erbjuda 2 sjuksängar.

Lunds första apotek, som skulle bli apoteket Svanen, upprättades av Esaias Sleischer 1627. Det finns ännu kvar men i en byggnad från senare tid.

Krig, krig, krig och universitet

1644 tar den svenska hären under Gustaf Horn sitt högkvarter i Lund, som därvid härjas svårt. Det går illa för danskarna och i freden i Roskilde 1658 förlorar de Skåne.

< Biskop Peder Winstrups predikan

Som ett led i försvenskningen av de erövrade landskapen beslutar svenskarna att grunda ett universitet i Lund. 28 januari 1668 invigs Lunds universitet.

Biskop Peder Winstrup, som fick privilegium på boktryckeri, lät Lunds förste akademiboktryckare Vitus Haberegger trycka den predikan han hållit i Lunds domkyrka vid invigningen.

Det nya universitetet utsåg även en akademibokhandlare - Adam Junghans.

Trots att fred hade slutits 1658 var fientligheterna långt ifrån över. Den svenske kungen Karl XI fick kämpa för att behålla den nyvunna provinsen. I snöstorm och med stora förluster på båda sidor utkämpades den 4 december 1676 Slaget vid Lund. Den svenska armén leddes av fältmarskalk Simon Gundel Helmfeldt. Dansk kung var Christian V och arméchef Carl von Arensdorf. Efteråt gav biskop Peder Winstrup middag för segraren. Han skulle ha föredragit att ha Christian V som hedersgäst.

Foto: Monumentet över slaget vid Lund i början av 1900-talet. Ur A W Rhamns samling.

För de hårt drabbade Lundaborna var kriget ännu inte över. Staden stacks i brand av danskarna 1678. Av Lunds 304 gårdar brann 163 ned.

Året därpå blev det äntligen fred. Natten mellan den 26 och 27 september 1679 undertecknades fredsfördraget, troligen i Kalendehuset, som ännu finns kvar men har flyttats till Kulturen.

Staden fick inte lägre ställning i det nya riket än den haft i Danmark. Domkyrkan fick i stort sätt behålla sin egendom och 1681 bestämdes att Lund även i fortsättningen skulle vara biskopssäte.

Landet styrs från Lund

Lund, som förlorat i makt, betydelse och välstånd genom reformation och krig drabbades under början av 1700-talet av ytterligare svårigheter. Ömsom svenska och danska trupper förlades i staden, 1703 och 1711 härjade bränder och 1712-13 böldpest.

Det var en hårt prövad stad som en kort tid blev säte för den svenske kungen. Den 6 september 1716 till 11 juni 1718 residerade Karl XII i  professor Hegardts hus vid Södergatan. Det ingår numera i Katedralskolan.

Kungens följe behövde utrymme. Omkring 500 personer behövde inkvartering. Många Lundabor - de var endast cirka 1 100 personer - fick upplåta sina hus till gästerna.

Livsfarligt att misslyckas i tentamen

Även för studenterna var det svårt. Armén behövde ständigt nytt folk. Kungen lät meddela att lättjefulla studenter skulle tvångskommenderas till hären. Professorerna planerade förhör med samtliga studenter men detta väckte en sådan vrede bland studenterna, som tidigare varit befriade från utskrivning. De demonstrerade så kraftigt att tentamen ställdes in.

Linné och Hårleman

Carl von Linné förknippas ju mest med Uppsala universitet, men 1727 studerade han vid Lunds universitet. Han bodde hos Kilian Stobaeus strax söder om Domkyrkan. Till minne av hans tid i Lund reste man  på 1930-talet en staty över honom på Petriplatsen.  Över ytterligare två personer har man satt upp statyer: 1853 över Esaias Tegnér och 2003 över Henric Schartau.

Carl Hårleman, mest känd som Stockholmsarkitekt, fick på 1740-talet i uppdrag att göra ritningar till en omgestaltning av Lundagård. Sista delen av den mur, med vilken han hade låtit omringa parken, revs under kravallartade protester från studenternas sida 1842. En av grindarna sparades och utgör, med sitt krönta överstycke (numera en kopia), en pampig ingång till Kulturen.

Borg och Berling

Illustration: Formgivaren Karl-Erik Forsberg formgav flera typsnitt för Berlingska stilgjuteriet i Lund, bland annat Lunda och det världsberömda boktypsnittet Berling.

Under 1700-talet grundläggs en del företag som senare växte sig starka. Hans Borg startade 1734 ett färgeri. Firman blomstrade under hans son och sonsöners tid och familjen Borg och deras företag blev viktiga inslag i Lunds expansion. Företaget  fanns kvar till 1960-talet.

Ett annat gammalt företag är Berlingska boktryckeriet (se bilden ovan). Carl Gustaf Berling övertog ett äldre boktryckeri och blev 1746 akademiboktryckare. 1886 utökades rörelsen med ett stilgjuteri. 1943 köptes företaget av boktryckare Håkan Ohlsson.

Siden

En verksamhet, som bara blomstrade en kort tid, var den Lidbeckska sidentillverkningen. Vid mitten av 1700-talet försökte professor Eric Gustaf Lidbeck framställa siden i Lund. Han lät plantera mullbärsträd och odla silkesmaskar. Hårda vintrar gjorde dessvärre att de flesta mullbärsträden så småningom förfrös.

Tidningar     

Lunds Weckoblad       Lundska lögerdagz courant

1775 började Berlingska boktryckeriet utge Lunds Weckoblad, och sedan hade Lundaborna tillgång till egen tidning ända fram till 1970.

Lunds Weckoblad var inte Lunds första tidning. Redan under Karl XII:s tid i Lund 1716-18 fanns en tidning: Lundska lögerdagz courant. I obruten följd hade Lundaborna tillgång till egen tidning 1775-1970.

Ny era börjar den 4 oktober 1799

Foto: Per Bagges foto av en bild av Salutorget (nuvarande Stortorget) 1837.

Den 4 oktober 1799 skrevs Esaias Tegnér in vid Lunds universitet. Han kallade staden "en akademisk bondby" och hade i viss mån rätt. Ända fram på 1900-talet kunde man köpa mjölk direkt från ladugården även inom den medeltida stadskärnan. År 1824 lämnade han staden för att bli biskop i Växjö.

Några år efter hans död avtäcktes 1853C.G. Qvarnströms Tegnérstaty. Det är Sveriges första staty över en ofrälse och visar vilken betydelse Tegnér hade haft för Lund - och Lund för Tegnér. Det var Lund,  inte hans värmländska hembygd eller Växjö, där han varit biskop, som ansågs ha betytt mest för skalden.

Tegnér hade blåst liv i det akademiska Lund, men staden blomstrade under 1800-talet även på andra sätt. Invånarantalet steg, företag grundades, hus byggdes, torg anlades, sjukhuset växte, studenterna blev flera och skolväsendet byggdes ut.

1830 bildades Akademiska föreningen och 1851 hade man byggt ett eget hus: Ynglingaborgen. Otto Lindblad grundade Lunds studentsångförening 1831 och berikade dess repertoar med många nyskrivna verk.

Domkyrkan restaureras och Allhelgonakyrkan byggs

Foto: Per Bagges fotografi av en bild av Domkyrkan som den såg ut 1755.

CG Brunius, som var professor i grekiska, ledde 1836-59 restaureringen av Domkyrkan. 1860 blev Helgo Zetterwall domkyrkoarkitekt och fortsatte ombyggnaden till 1880. Kyrkan har senare fler gånger förändrats men aldrig så genomgripande som under Zetterwalls ledning. Utvändigt ser den fortfarande ut som vid slutet av 1800-talet.

 Foto: Allhelgonakyrkan till vänster och Universitetsbiblioteket rakt fram cirka 1910. Ur A W Rhamns samling.

Domkyrkan räckte inte längre till för stadens växande befolkning. 1887 invigdes en ny och större kyrka vid stadens norra gräns: Allhelgonakyrkan, ritad av Helgo Zetterwall.

Tekniska framsteg

Den tekniska utvecklingen började märkas i Lund. Den 6 december 1856 öppnades järnvägen Lund-Malmö för trafik. Centralstationen stod färdig 1859. Pågatågen började rulla 1983.

Gasverket, som gav Lund gatubelysning, anlades 1863. Efter jämt hundra år lades det ned.

  • Den första telefonkatalogen kom 1884.
  • Kloaksystemet byggdes ut under 1890-talet.
  • Lund fick elverk 1905.
  • Vattenuppfordringsverk öppnade 1907.
  • Den första busslinjen började trafikeras 1927.
  • Reningsverket vid Höjeå påbörjades 1933.

Sommaren 1907 ägde en stor industri-, slöjd- och konstutställning rum på det område som 1909-11 anlades till stadspark.

Kulturlivet växer

Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, Kulturen, bildades 1882 och dess initiativtagare Georg J:son Karlin blev intendent.

Långt senare, 1957, invigdes Lunds konsthall. Arkitekt var Klas Anshelm.

August Strindberg tillbringade några oroliga år i Lund alldeles i slutet av seklet (1896-99). Han flyttade ofta och bodde på Skomakaregatan, Tomegapsgatan, Grönegatan och flera andra platser. Sin femtioårsdag firade han i Lund hos chefredaktör Waldemar Bülow som bodde i hörnet av Mårtenstorget och Östra Mårtensgatan.

Staden växer och välståndet ökar

Foto: E. Johansson Efter. Charkuteributik, saluhallen i Lund, julen 1934. Ur A W Rahmns fotosamling, Stadsarkivet.

Gamla och fattiga fick det bättre. År 1907 kunde de flytta från det gamla slitna hemmet på Själbodgatan till det alldeles nybyggda Mårtenslund.

Lund införlivar mark utanför vallarna. År 1913 utvidgar sig staden söderut då bland annat en del av Lilla Råby införlivas. 1914 växer Lund västerut då S:t Peter klosters församling upptas i staden. 1952 ingår Stora Råby och Torn. 1974 förenas Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp med Lunds kommun.

Nya stadsdelar byggs:

  • Klostergården 1963
  • Norra fäladen 1967
  • Linero 1969
  • Norra Nöbbelöv 1973
  • Gunnesbo 1980 
  • Värpinge på 1990-talet.

1938 flyttar förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing till Lund. 1952 bildas Tetra Pak. Direktör Holger Crafoord grundade 1966 Gambro för tillverkning av den konstgjorda njuren konstruerad av professor Nils Alwall.

1900-talet: Politik

Första valet med allmän lika rösträtt ägde rum 1919. Socialdemokraterna hade från och med detta val till 1954 egen majoritet i Lunds stadsfullmäktige. De borgerliga partierna bildar tillsammans majoritet 1954-1988. Sedan dess har majoriteten växlat.

Den fråga som engagerade Lundaborna mest under senare delen av 1900-talet var "Genombrottet". Med minsta möjliga marginal stoppades 1969 planerna på att dra en östvästlig bred genomfartsled genom södra delen av Lunds stadskärna.

Utbildning

Foto: Lindebergska skolan, ca 1920. Ur A W Rhamns samling, Stadsarkivet.

Flickor hade sedan 1880 kunnat ta studentexamen på Lunds fullständiga läroverk för flickor. 1933 fick de tillträde till Katedralskolans gymnasium.

1964 startade Tekniska högskolan, nu Lunds tekniska högskola.

År 1968 gick inte spårlöst förbi. Universitetet 300-årsjubilerade under skydd av många poliser mot demonstrerande studenter.

Studentkaféet Aten i Akademiska föreningens hus stängdes 1972. Akademibokhandeln flyttade in. I dag har Aten återuppstått.

Som en förbindelse mellan företagande och universitet startade man 1983 forskarbyn Ideon.

Fortsatt expansion

Foto: Lunds lasarett cirka 1910. Ur A W Rahmns fotosamling, Stadsarkivet.

Lasarettet - som vid starten 1756 haft två sängplatser - hade då centralblocket var färdigbyggt 1968 plats för 1 666 patienter.

Begreppet 'Lunds stad' ersattes 1971 med 'Lunds kommun'. Samma år stängs en del av Lunds innerstad för genomfartstrafik. Cyklar tillåts dock passera överallt

Under 1990-talet och fram till i dag har Lunds expansion fortsatt. I dag har Lunds kommun över 116 000 invånare.

Mer läsning

Mer om Lunds historia finns att läsa i exempelvis.

  • Blomqvist, Ragnar, Lunds historia, del 1 Medeltiden. Lund 1951, del 2 Nyare tiden. Lund 1978
  • Blom, K. Arne, Medeltidens Lund. Lund 1999
  • Bruzelius, Anders, Lunds historia: ett kalendarium från 990-1990. Lund 1990
  • Blom, K. Arne, Lund - metropol: Lund under tusen år. Lund 2003

Praktverket Lunds historia, band 1-3, finns att köpa på Akademibokhandeln Gleerups och Arken i Lund.


Text: Margareta Wickström, Lundasamlingen

Relaterad information

Faktaansvarig: Avdelningen för kommunikation och medborgarservice, kommunkontoret

Direktadress till denna sidan: https://lund.se/lundshistoria

Kontakt

Stadsarkivet

Telefon:
Matthias Lindgren: 046-359 59 46
Magnus Nilsson: 046-359 38 93
Jan Owe Berg: 046-359 59 45

E-post: stadsarkivet@lund.se
Besöks- och postadress: Lunds Stadsarkiv, Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 224 78 LUND
Hitta hit: Stadsbuss 5 går till Arkivcentrum Syd via Bantorget och Botulfsplatsen. Hållplats: Arkivcentrum Syd