En driftingenjör berättar

Driftingenjör Mats Lawesson arbetar med kommunens vägunderhåll året runt. Här berättar han om vad som spelar in i kommunens vinterväghållning.

Drift och underhåll vinter 2019 Vintern närmar sig och som vanligt vet vi skåningar inte så mycket om vad som väntar. Driftingenjör Mats Lawesson berättar om hur kommunen rustar sig inför den kalla årstiden:


- Det stämmer, till skillnad från Sveriges norra del vet vi i Skåne aldrig vad vi har framför oss när vi planerar för vintern. Vi måste vara beredda på det mesta men utgår i planeringen ifrån en slags ”genomsnittsvinter”. I praktiken innebär det att vi antingen har över- eller underkapacitet i vinterväghållningen, förhoppningsvis med liten felmarginal. Vad vi däremot vet är hur stor Lunds kommun är och hur olika vintern ser ut på olika håll när kylan slår till. Vi kan inte som i kustnära städer ta hjälp av att omgivningen värmer på. Vi utgår från förhållandena på högland och lågland, i bebyggelse och utanför bebyggelse – det kan skilja sig enormt mycket. Dalby ligger till exempel högre och fryser lättare, Genarp ligger mer i sänka och hanteras annorlunda. Vädret kan också slå om snabbt, eller visa sig hålla i sig. I båda fallen krävs att vår entreprenör, som leder arbetet på kommunens uppdrag, tar beslut inte bara dag för dag, utan timme för timme. För att kunna göra detta har de utbildats hos SMHI, där de lär sig att tolka prognoserna och förutse hur olika vägsträckor kommer påverkas av till exempel temperatur och luftfuktighet.

- Det är grunden, att kunna tolka SMHI´s prognoser och känna till hur just vår kommun fungerar vintertid. I city är marken mer uppvärmd och mindre utsatt för vind än bebyggelse som gränsar till öppen mark. När vintern pågått ett tag biter vinterkylan sig hårdare in. Från dag till dag avgörs om vi ska prioritera byarna utifrån prognosen eller om det kommer bli mer problem i staden, det här är verkligen en utmaning för vår entreprenör. Saltlösningens blandning tillverkas delvis hos oss dem och körs ut i saltbilar som kan dimensionera exakt hur brett det ska saltas, vi måste ju vara rädda om växtligheten vid sidan av våra vägar.

- Även de material vi använder i olika slags bebyggelse har betydelse för vilka val som görs. Olika material lämpar sig olika väl för olika sorters halkbekämpning. Fukt på sten är till exempel halare än samma fukt på asfalt. Lunds stad har mycket sten och på smågatsten är inte alltid grus en bra lösning. Det faller ner mellan stenarna och har inte någon effekt där. I stället är det bättre med saltlösning här, så att hela stenytan får en dusch.

Vilka är de vanligaste klagomålen som kommer in till kommunen under vintern?
-”Snövallar vid min infart” och ”snövallar vid cykelbanor”, det är nog de vanligaste synpunkterna som kommer in till kommunen, när det är vinter med snö, säger Mats. Svaret på det är att även om vi försöker ploga cykelbanorna efter att vägbanorna är plogade, så kan vi inte hålla den ordningen om vi måste köra samma sträcka flera gånger.

- Andra frågor kan handla om varför det är bättre vinterväghållning på andra sidan kommungränsen. En del av svaret ligger i att olika väghållare kan ha olika policy och av den anledningen bekämpar halka med olika medel. Det kan också vara så att olika väghållare har olika körscheman och att de på andra sidan kommungränsen varit där senast. En stund senare ser det kanske bättre ut på vår sida kommungränsen. Både inom och utanför bebyggelse ägs och förvaltas vägarna av olika aktörer. För att det ska vara framkomligt krävs att alla dessa - Trafikverket, den egna och angränsande kommuner och privata fastighetsägare – samarbetar.

- Vi vill ju göra kommunen framkomlig året runt, men vinter är vinter. Vi måste anpassa oss lite, till exempel vara ute i god tid och välja andra vägar. Enligt lag ska vi till exempel ha vinterdäck på våra bilar. I Lund är det fantastiskt att vi har en sådan cykelkultur, men precis som med bilar är det en fördel att ha vinterdäck under vintern. Gällande gående kan vi se att det är betydligt fler skador under den kalla årstiden än annars. Broddar är en bra lösning men självklart ska väglaget vara så bra som möjligt. Skötseln av gångbanor i Lunds kommun, sommar som vinter, är fastighetsägarens ansvar. Återigen, med ett gott samarbete får vi ett framkomligt Lund!