Sammanfattning av översiktsplanen 2018

Lund ska bli tätare, växa inifrån och ut och det ska bli möjligt att bygga 26 000 nya bostäder fram till 2040. Det säger översiktsplanen för Lund som antogs 2018.

Brunnshög, Kunskapsstråket, stadskärnan, Västerbro, Råbylund, Källby, Stångby och stationsområdet i Dalby är kommunens större områden för hållbar och attraktiv stadsutveckling. Här planeras en stor del av de kommande tjugo årens nya bostäder och näringslivsetableringar.

En viktig utgångspunkt är nämligen att kommunen i första hand ska växa inifrån och ut och genom att vi bygger tätare. En annan att växa så att det är möjligt för många att gå, cykla och åka kollektivt. Därför bör det byggas som mest i stations- och hållplatslägen i starka kollektivtrafikstråk. En stor del av tillväxten ska ske genom förtätning, mer än hälften av de nya bostäderna planeras i befintliga områden.

En tredjedel av bostäderna bör byggas utanför Lunds tätort. Förtätningar i de östra tätorterna kan, om dagens bostadsutbud breddas, ge ett större underlag för näringsliv och handel och mer levande orter.

Översiktsplanen visar också hur landsbygden och naturen kan utvecklas. Grönblåa huvudstråk, både i och utanför staden, ger Lundaborna möjlighet att röra på sig och njuta av natur och parker. Genom att ta bättre hand om vatten och planera för stora nederbördsmängder tar man hänsyn till klimatförändringar.

Ny verksamhetsmark lokaliseras med god tillgänglighet för godstransporter, möjlighet till framtida kollektivtrafik och stadsnära sammanhang. Men också när det gäller verksamheter tar planen fasta på förtätningsprincipen, att hellre hushålla med den mark som finns än att ta ny mark i anspråk.

Direkt till: Hur ska Lund växa? │ Lunds stadSödra SandbyDalby Veberöd Genarp StångbyGrön infrastruktur och landsbygdHållbar mobilitetUtveckling för en levande stadUtmaningar i stadsbyggandet

Målområde I: Det växande Lund

Lunds kommun växer med fler invånare och fler arbetstillfällen och det har Lund gjort under lång tid. Hur den fysiska strukturen då utvecklas har stor betydelse för till exempel klimatpåverkan men också för attraktion och konkurrenskraft. Därför behöver vi en samlad fysisk strategi som ger robusthet och flexibilitet för framtiden.

Att förtäta i kollektivtrafiknära lägen är nödvändigt för att nå ett sammanhållet och resurseffektivt samhälle med blandade funktioner. Då minskar vi också behovet att bygga på jordbruksmark. En tätare stadsmiljö där det finns människor dygnet runt och där det finns vardaglig service bidrar till attraktiva arbets- och boendemiljöer. En tilltalande helhet blir allt viktigare både när man ska välja var man vill bo och var man vill ha sitt företag.

  • I Lunds kommun ska 26 000 bostäder möjliggöras fram till 2040 där bostadsutbudet ska möta både dagens och framtidens befolknings behov och önskemål.
  • Stadsutvecklingen i Lunds kommun ska vara hållbar. Kommunen ska främst växa genom förtätning i en sammanhållen och resurseffektiv bebyggelsestruktur där jordbruksmarken så långt som möjligt bevaras.
  •  Lund ska axla rollen som regional motor med innovations- och kunskapsdrivet näringsliv i spetsen och möta ett mångfacetterat näringslivs behov.

Målområde II: Det gröna Lund

Gröna bladLund ska växa och samtidigt uppnå nollutsläpp till år 2050. Att bygga tätt, blandat och trivsamt är ledord för en energieffektiv stad. Att ge plats till dagvatten och grönska i stadsmiljön samtidigt som vi återställer landskapets förmåga att hålla vatten är viktiga anpassningar till att klimatet förändras.

När det gäller resande är den stora utmaningen att se till att man kan ta sig fram på många olika sätt. Om antalet bilar skulle öka i samma takt som befolkningen leder det till försämringar i attraktivitet och stadsliv, hälsa och miljö. Därför måste vi höja konkurrenskraften för övriga trafikslag.

När vi bygger tätt är det viktigt att vi också ser till att det finns ett sammanhängande nätverk av träd, vegetation och vattenområden. En sådan grön infrastruktur är grunden för de ekosystemtjänster som bidrar till livskvalitet, god hälsa, attraktivitet och skydd mot klimatförändringar.

  • Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med minst 80 procent till 2030 jämfört med 1990 och vara nära noll 2050.
  • All resandeökning i Lunds kommun ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik.
  • Den högkvalitativa blågröna infrastrukturen avseende rekreativa och ekologiska värden ska öka i kommunens tätorter och på landsbygden.

Målområde III: Det nära och levande Lund

Kvinna på pall med publik i bakgrundenSocial hållbarhet är en viktig byggsten för att skapa ett välfungerande samhälle där människor känner tillhörighet, trygghet och ges lika möjligheter till goda livsmiljöer, oavsett vilket behov eller förutsättningar de har.

När vi bygger nytt i befintliga områden ska vi skapa goda förutsättningar för gemensamma ytor där människor kan mötas, rekreera sig eller delta i andra fritids-sysselsättningar.

Det är viktigt att tänka på hur befintliga miljöer påverkas när vi bygger nytt och förtätar. En utmaning är att med god planering göra moderna tillägg som samspelar med omgivande bebyggelse och områden utan att de ursprungliga karaktärsdragen går förlorade. Lund ska bygga vidare på sin möjlighet att skapa unika blandningar av historia och innovation.

  • Lunds kommun ska erbjuda en attraktiv helhet där alla invånare kan känna tillhörighet, delaktighet och en stolthet över att bo i kommunen.
  • De arkitektoniska och kulturhistoriska värdena ska värnas och utvecklas, samtidigt som nya skapas för att stärka identiteten.
  • Lunds stadskärna ska vara den självklara mötesarenan för alla kommuninvånare och dess unikum som spännande plats att bo i, arbeta i och besöka ska stärkas.

Hur ska Lund växa?

Om Lund fortsätter att växa i samma takt som idag kan vi ha nära 160 000 invånare 2040, jämfört med dagens drygt 120 000. Kommunens mål är att möjliggöra 1200 nya bostäder per år för att möta bostadsbehovet. Den utbyggnadstakten skulle ge 26 000 nya bostäder fram till 2040.

Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av kommunen och hållbar tillväxt handlar även om att fördela tillväxten jämt. Med rätt utbyggnadsstrategier ska vi få hela Lund att fortsätta leva. En tredjedel av de planerade bostäderna möjliggörs i de östra tätorterna.

Karta som visar markanvändningen med olika färgfält

Lunds stad

Lund är en regional motor med internationell profil och stark utvecklingskraft. Med en station för höghastighetståg stärks Lunds kopplingar i ett nationellt och nordeuropeiskt sammanhang. Lund C är en attraktiv station och entré till staden.

I Lund pågår flera större stadsbyggnadsprojekt. Nyexploatering planeras i främst Brunnshög och Södra Råbylund samt i några mindre områden i Norra Värpinge, Fredentorp, Östra Torn samt Linero.

Kunskapsstråket kommer fortsätta förtätas, även med bostäder. Västerbro vid Öresundsvägen omvandlas till blandad bebyggelse. En del av de verksamheter som finns där i dag kommer på sikt att behöva flytta.

I Källby visar översiktsplanen en förtätning samt omvandling av industriområde till blandad bebyggelse. Området kommer bidra till att möta behovet av bostäder och ett stadsintegrerat näringsliv fram till 2040.

I Lunds stad pågår flera större stadsbyggnadsprojekt som kommer att byggas först om många år. De förväntas generera nya bostäder under hela planperioden.

Ny arbetsplats- och verksamhetsmark föreslås i väster, i sydöst och norr om Brunnshög/ESS.
Sammantaget har Lund potential att rymma över 17 500 av kommunens planerade bostäder fram till år 2040 vilket motsvarar ungefär tre fjärdedelar av ökningen. Fler bostäder ska kunna byggas genom förtätning än genom utbyggnad.

Södra Sandby

Södra Sandby ska växa med 1 500 bostäder. Nya områden växer fram i Killebäcksområdet samt i öster. 500 bostäder ska komma till genom förtätning, bland annat i de centrala delarna.

Södra Sandby utvecklas vidare som en dynamisk och levande ort, med en framväxande småstadskaraktär i centrum. Ortens förtätningspotential tas tillvara och inriktas mot en ökad variation av bostadsformer, viktigt i en ort som länge dominerats av småhus och äganderätt. Närheten till Lund gör orten attraktiv också för inflyttning.

I centrum, Killebäcksområdet och i öster, längs Hällestadsvägen byggs det nytt med blandat innehåll, både bostäder, service och arbetsplatser. Sularpsbäcken utgör ett viktigt grönstråk genom orten och är också ett viktigt element för Södra Sandbys identitet.

Dalby

Dalby ska växa med 2 000 bostäder, 1 400 av dessa genom förtätning och stadsomvandling. En utveckling av området kring en framtida station för tåg eller superbuss är den största satsningen i Dalby.

Satsningen på Dalby är kopplad till ortens strategiska läge i regionen, med goda kommunikationer till både Lund och Malmö. På sikt utvecklas Simrishamnsbanan, ett prioriterat kollektivtrafikstråk för tåg/superbuss, med station i söder och högklassig kollektivtrafik mot både Lund och Malmö och Köpenhamn.

Dalby behöver fler bostadsformer, idag dominerar småhus och äganderätter. Nya bostäder planeras främst i närheten av den tänkta järnvägsstationen. Mark för arbetsplatser och verksamheter finns i sydöst, vid väg 11, samt i öster i anslutning till täktområdet.

Tillgång till tätortsnära natur i Skrylle är en stor kvalitet att värna och det ska bli ännu enklare att komma dit.

Veberöd

Veberöd ska växa med 1 200 bostäder, förtätning ska bidra med 500 av dessa. Norr om en framtida station för tåg eller superbuss finns Traversen som är ett strategiskt viktigt område för förtätning.

I Veberöd är det angeläget att bredda utbudet av bostäder mot lägenheter och annan upplåtelseform än äganderätt. Utbyggnaden fokuserar kring centrum, på Idalafältet och på förtätningar längs Dalbyvägen och Sjöbovägen. Utvecklingen kring centrum har möjlighet att öka ortens attraktionskraft och ge underlag för mer service.

Det finns potential att utveckla ortens näringsliv, bland annat besöks- och turistnäringen. Verksamheter ges plats i norr, på båda sidor om väg 11.

På lång sikt utvecklas Veberöd till ett stationssamhälle längs Simrishamnsbanan.

Genarp

Genarp ska växa med 500 bostäder, främst i nordväst och nordost. Karaktären med småskalig tätort och boende med natursköna omgivningar ska vidareutvecklas. Centrumstråket är viktigt för ortens attraktivitet.

Utvecklingen i Genarp ska stärka ortens attraktionskraft som levande och småskaligt samhälle. Det är ändå möjligt att förtäta orten och då komplettera bostadsutbudet med flerfamiljshus och hyresrätter. Detta är särskilt angeläget i Genarp som har kommunens äldsta befolkning.
För att ge orten utrymme att växa föreslås också områden för nyexploatering. I norra och nordvästra delen av Genarp planeras för cirka 400 bostäder.

Genarps kollektivtrafikförbindelser behöver förstärkas för att bidra till en positiv utveckling. Även möjligheterna att cykla till och från Genarp och inom orten behöver bli bättre.

Stångby

Stångby ska växa med 3 000 bostäder. Orten växer som stationssamhälle med egen identitet utifrån småstadens och trädgårdsstadens karaktär. Kring stationen planeras för ett attraktivt centrum.

Stångby är en av de orter som växer mest i kommunen. Utvecklingen kopplas till det strategiska läget, 5 km norr om Lund, och vid en tågstation. Orten växer kring pågatågsstationen, som ska flyttas norrut, och blir ett fristående stationssamhälle med egen identitet. Orten har småstadens och trädgårdsstadens karaktär som målbild. Idag dominerar småhusbebyggelsen, i framtiden ska det kompletteras med flerfamiljshus, vardagsnära service och handel. Högst täthet och mest stadslikt ska det bli i centrum. Kommunikationerna till Lund stärks med nya cykelvägar.

Grön infrastruktur och landsbygd

Lund ska bli en grönare kommun där de gröna och blå strukturerna utvecklas. Så möts de förväntade klimatförändringarna och samtidigt ökar de rekreativa värdena och den biologiska mångfalden.

För att grön infrastruktur ska fungera väl måste vegetation och vatten planeras i rum och tid, på samma sätt som traditionell, ”grå” infrastruktur. Grönområden och blå-gröna huvudstråk är viktiga delar av kommunens gröna infrastruktur. Även annan grönstruktur som kolonier och odlingslottsområden, kyrkogårdar, idrottsområden och tätortsnära naturreservat är viktiga delar. Den principiella strukturen för den gröna infrastrukturen i Lunds stad bygger på gröna ringar som kompletterats med gröna stråk som knyter ihop stad och land. Med denna struktur får alla som bor i staden relativt nära till prioriterade grönområden och huvudstråk.

På landsbygden finns goda möjligheter att stärka den gröna infrastrukturen. Genom att utveckla kanterna vid åkrar och ängar och ytorna längs med vattendrag skapas viktiga länkar och landskapets rekreativa och ekologiska värden stärks.

Den bästa åkermarken undantas så långt som möjligt från exploatering. Bebyggelsekompletteringar i mindre byar och på landsbygden ska ändå vara möjligt för att stödja en levande landsbygd, generationsskiften och social trygghet. Lund har också stor potential till fortsatt utvecklat näringslivet på landsbygden, inte minst med koppling till upplevelseberikad handel och besöksnäring.

Kartbild som visar parker och grönområden i hela Lund

Hållbar mobilitet

Tätorterna ska i första hand växa genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Så kan kommunen blir tillgänglig för så många som möjligt och få en hållbar utveckling.

Översiktsplanens inriktning är att stärka förutsättningarna för en hållbar mobilitet. Genom klok planering kan Lund fortsätta vara en kommun med hög tillgänglighet, där stora delar av arbetsplatserna och serviceutbudet kan nås på kort tid.

Särskild omsorg läggs på fotgängares framkomlighet och upplevelse genom utformning och gestaltning. Fotgängare ska prioriteras extra högt kring skolor, förskolor samt i tätorternas centrum.

Utöver ett grundläggande finmaskigt cykelnät finns sedan flera decennier ett antal huvudcykelstråk. En översyn av dessa stråk bör göras, bland annat för att få bättre kopplingar till föreslagna stadsutvecklingsstråk samt till tätorterna runt omkring Lund.

För både stads- och regionbuss är det viktigt att stråktänket förstärks, både på kort och på lång sikt, då tydliga stråk skapar långsiktiga förutsättningar för bostäder, arbetsplatser och service vilka i sin tur skapar ett större underlag för kollektivtrafiken.

Ökad turtäthet är viktigt för att tågresandet ska fortsätta öka och det kräver i sin tur bättre kapacitet i det skånska järnvägssystemet. Genom att komplettera Södra stambanan med två nya spår norr och söder om Lund C skapas utrymme för fler och snabbare regionaltåg samt höghastighetståg norrut mot Stockholm och söderut mot kontinenten. Järnvägsnätet bör på sikt också utvidgas med Simrishamnsbanan för att koppla samman östra och västra Skåne. Ett yttre godsspår är angeläget för att i framtiden kunna få bort miljöstörningar och de risker som godstrafiken orsakar i staden.

Utveckling för en levande stad

Framtidens befolknings- och arbetsplatsökning ska mötas genom att Lund i första hand verkar för ett tätare och mer funktionsblandat stadsinnehåll − det använder resurser mer effektivt och främjar stadslivet.

Många stadsdelar består idag nästan uteslutande av bostäder, medan en del endast innehåller verksamheter. Med ett mer blandat innehåll kommer stadsdelen leva under en större del av dygnet och generellt skapas en trygghetskänsla.

Det offentliga rummet spelar en viktig roll i stadskärnan och genom att låta akti¬viteter, tillfälliga utställningar och evenemang ta plats utvecklas stadslivet och nya grupper av besökare lockas till centrum. Genom att placera viktiga samhällsfunktioner strategiskt kan man knyta samman olika områden och därigenom uppmuntra till rörelse som leder till nya möten.

Ett mer stadsintegrerat näringsliv och en funktionsblandad stadsmiljö ger nya möjligheter − närhet till kunder, samarbetspartners och service är attraktivt och innebär goda utvecklingsmöjligheter. 

Utmaningar i stadsbyggandet

En översiktsplan innebär avvägningar mellan olika intressen, inte minst när staden växer genom förtätning och konkurrensen om marken ökar. Lund har en rad olika utmaningar i sin utveckling.

En starkare region

Den region vi verkar i har en ökande attraktionskraft. Goda kommunikationsmöjligheter har minskat både de fysiska och de mentala avstånden, det är positivt för utvecklingen och skapar nya möjligheter. Lund måste ur detta perspektiv arbeta för att erbjuda fler attraktiva etableringslägen åt näringslivet, ordna bostäder åt alla och skapa goda boende- och fritidsmiljöer åt den ökande befolkningen. Detta utan att ta för mycket värdefull jordbruksmark i anspråk.

Hela Lund ska leva och växa

De senaste tio åren har Lunds kommun växt med 14 000 invånare och befolkningen förväntas fortsätta att öka. Den bärande strategin är att Lund och tätorterna ska växa inifrån och ut. För att nå socialt hållbara miljöer när Lund växer är det viktigt att varje tätort och stadsdel kan erbjuda en bred boendepalett för hela livets olika behov - bostäder i varierande storlekar och upplåtelseformer.

Klimatsmart kommun

För att uppfylla Lunds ambitiösa klimatmål, med en minskning av växthusgaser till nära noll år 2050, ställs det krav på en förändring i hur resurserna nyttjas och hur staden planeras. Den stora utmaningen i stads- och samhällsplaneringen ligger i att förverkliga målen om nollutsläpp. Vi måste också möta de förväntade klimatförändringar med högre temperaturer och en ökad årsmedelnederbörd samtidigt som Lund växer kraftigt.

Kontakt

Stadsbyggnadskontoret

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Brotorget 1, Lund
Telefon Medborgarcenter: 046-359 50 00
E-post: stadsbyggnadskontoret@lund.se