Ungefär sextio personer var det som träffades på de två mötena om Källbys framtid i januari 2019. Det blev många livliga diskussioner där det genomgående intrycket är ett stort engagemang och mycket kunskap. Tack alla ni som var med!

Efter en presentationsrunda var det dags för projektledare Charlotte Hägg Reader att berätta vad det finns för övergripande planer för området. En viktig förutsättning för planeringen är att station Klostergården kommer att öppna år 2024. En annan är att reningsverket till stora delar kommer att försvinna då orenat vatten istället kommer att pumpas till en större anläggning i Malmö.

Tillsammans ger det möjligheter att utveckla och bygga ut stadsdelen, och det är därför kommunen håller på att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Källby.

Presentationen som visades vid mötena.

Efter det tog grupparbeten vid. Under ungefär en och en halv timme var det diskussioner kring tre huvudfrågor: den nya stationen, idrott & rekreation och hur man reser.

– Det blev väldigt bra diskussioner där jag fick bekräftelse på en del jag tidigare bara gissat, men också en hel del ny kunskap. En ögonöppnare för egen del var att flera ser ett behov av ytterligare en över- eller undergång vid stationen, säger Charlotte Hägg Reader.

Händer som sätter markeringar på ett stort papper– I min grupp var det slående hur mycket man värnar den gröna miljön runt Höje å! Även om man kan tänka sig en utveckling med lite mer service så vill man bevara det mesta av det vilda, säger Susanna Bruzell, hållbarhetsstrateg.

I den grupp som pratade om hur man kan resa mer hållbart var den dominerande uppfattningen att man vill prioritera cykling.

– Att cykelbanorna funkar är jätteviktigt för vardagscyklisten, de ska vara breda och hållas i ordning. De flesta såg helst att man inte blandar cykel med gående och bilar, berättar Ann Jankelius, trafikplanerare.

Det som kom fram på mötena kommer att vara ett av många underlag när arbetsgruppen nu jobbar vidare med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Källby. Till våren och sommaren kommer byggnadsnämnden att fatta beslut om ett planförslag och därefter är det dags för samråd. Under samrådet blir det öppna möten med möjlighet att diskutera och ställa frågor. Under samrådstiden finns också en formell möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Här kommer en sammanfattning av vad som diskuteras vid varje bord:

Hur kan det bli enklare att resa mer hållbart, både korta och långa sträckor?

  • Cykel: Cyklister bör ges en tydlig prioritering i trafikmiljön och i planeringen. Det är viktigt att det finns bra cykelförbindelser både till centrum, andra stadsdelar och regionen. En genomgående hög standard på cykelbanorna är viktig, till exempel genom att man separerar cyklisterna från gående och bilar, att cykelbanorna görs tillräckligt bredda, att cyklisterna får företräde och att cykelbanorna sköts noga. Fler och bättre cykelparkeringar behövs och det finns också behov av cykelservice i området.
  • Buss: Bussen behövs som komplement till tåget – bussen kör till andra delar av Lund än ett tåg och gör det möjligt att komma närmare dit man ska. Hög turtäthet är angeläget, liksom att restiderna kortas (framför allt från norra Klostergården). Det är också önskvärt med elbussar. Lånecyklar borde finnas vid den nya stationen tycker några.
  • Gång: Trygghet är en mycket viktig faktor för att man ska gå. Det behöver vara bra belysning, inga skymmande träd/buskar och helst separerat från cyklister. Underlaget behöver vara jämnt och halkfritt. Fotgängare bör prioriteras framför bilen i trafikmiljön och i planeringen.
  • Hållbar bilanvändning: De flesta menar att bilen är nödvändig för en del resor, men också att bilanvändningen kan bli mer hållbar än idag. Detta kan göras genom att anlägga samlade parkeringsanläggningar och att underlätta användningen av bilpooler. Det bör också anordnas laddplatser för elbilar. Digitalisering och framtida teknik ger fler möjligheter till ett hållbart bilanvändande. En väg från området till väg 108 diskuteras och det finns olika uppfattningar om en sådan skulle vara bra eller inte.

Vad är viktig för att Källby och Klostergården ska bli en mer attraktiv plats för rekreation och idrott?

  • Höje å: För de allra flesta är det viktigt att bevara området vilt och naturligt, inte för tillrättalagt. En försiktig utformning av gränsen mellan stad och natur är nödvändig och området kan ha olika karaktär i olika delar. En utveckling med viss service bör anpassas till områdets karaktär. Idéer om föreningslokal/mötesplatser för föreningsliv inom natur diskuteras. Det finns också önskemål om naturreservat och koppling till längre vandringsleder. Det är viktigt att kunna känna sig trygg i området.
  • Idrott och föreningar: Det är viktigt att det finns ytor för idrott, både organiserad och spontan. En anledning är att det ger flera samordningsvinster för föreningar att finnas samlat. En idé som lyfts flera gånger är att öppna upp Källbybadet för användning under en större del av året och att öka användningen av lokaler för både föreningar och allmänhet (idag saknas offentliga omklädningsrum och toaletter längs Höje å). Ett allaktivitetshus/multisporthus i området samt gemensamma lokaler för föreningar önskas.
  • Nya stadsdelen: Många grupper vill att man ska göra plats för mer odling och några talar om Källbys identitet som en grön stadsdel. Ytor för olika arrangemang (festivaler, marknader etc) önskas, liksom spontanidrottsytor, aktiviteter för olika grupper, väderskyddade mötesplatser och fina gångstråk. Även 4 H gård och Bygglek nämns. Man ser gärna att det görs plats även för kulturaktiviteter (inte bara idrott) och betonar att tryggheten är viktigt i området.

Hur ska området runt den nya stationen formas för att bli en bra plats?

Hur blir stadsdelen attraktiv för boende, verksamma och besökare?

  • De allra flesta deltagare ser gärna att det utvecklas ett levande centrum runt stationen men vill inte att det nya ska utarma Klostergårdens centrum. En del deltagare vill hålla västra och östra sidan åtskild.
  • Bygg tätt på Lyckebacken tycker många och med det menar flertalet fem våningar men några föreslår även Arenaparkens karaktär. Det är viktigt att västra delen får en blandad befolkning, med olika ägandeformer och med både studentbostäder och trygghetsboende. Det ska vara trygga gatumiljöer och mötesplatser för både äldre och yngre. Några tycker att det är otryggt med koloniträdgårdar som ofta är öde. Bevara å-området fritt från bebyggelse framförs många gånger.
  • Vid stationen anser många att det är lämpligt att bygga fler arbetsplatser, gärna för småföretag och tillverkning. De byggnader som har kulturvärde kan bevaras för idrott eller småföretagare.
  • En del pratar om att man inte bara ska bygga bara bostäder utan också skapa sådant som drar besökare, till exempel kulturhus, bio, utlämningsplats för e-handel, handel (ej Nova). Välkomna besökaren!

Hur blir stationen attraktiv för pendlare och besökare?

  • En övervägande del av deltagarna anser att biltrafiken bör nedprioriteras och att det är gående och cyklister som ska vara i fokus. Generösa cykelparkeringar med hög standard är en återkommande önskan, liksom ett låsbart cykelgarage och ett välfungerande busslinjenät. Det är viktigt att stationen upplevs som trygg och lättillgänglig station. Idéer som kommer upp är breda ramper hellre än trappor, och bra belysning – ”stationen ska lysa som en stjärna!”. En annan idé är att bullerskydden utmed spåren kan utformas som växthus. En passage behövs även i södra delen av perrongen anser en del.
  • Aktivitet och folkliv nära stationen ger trygghet. Skapa gärna en mötesplats för idrottande barns föräldrar, och pressbyrå, restaurang, café, livsmedel, frisör. Det finns en oro för att stationen kan locka ”hängande gäng”.
  • Fint om stationen hämtar sitt signum från tegel (Klostergården), idrott, grönska och å menade några.

Hur kan stråken som förbinder östra och västra sidan utvecklas?

  • Många deltagare är positiva till att bättre länka samman den östra och västra sidan, medan några inte tycker att det behövs alls.
  • Nordanväg – Maskinvägen: Cykel och gångunderfarten mellan Nordanväg och Maskinvägen upplevs idag som otrygg och svårtillgänglig. Istället vill man se en bred och svagt lutande underfart för gående och cyklister med god sikt (referens ”tratten” utanför stadshuset i Malmö). Vikten av att kunna korsa järnvägen på cykel och ta sig norrut påpekas också.
  • Sunnanväg – Höjeåvägen: Flera har en positiv inställning till en koppling för kollektivtrafik, gång, cykel och räddningstjänst. Samtidigt finns en oro för att det ska skapas en genomfartsväg som ökar biltrafiken i området och man framför en uppmaning om att värna tysta landskap.

Medverkade från kommunens sida var Charlotte Hägg Reader (projektledare), Ann Jankelius (trafikplanerare), Susanna Bruzell (hållbarhetsstrateg), Cecilia Hansson (översiktsplanechef), Klas Svanberg (M, byggnadsnämndens ordförande) Börje Hed (FNL, byggnadsnämndens vice ordförande), Björn Abelson (S, byggnadsnämndens andre vice ordförande)

Relaterad information

Kontakt

Stadsbyggnadskontoret

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Brotorget 1, Lund
Telefon Medborgarcenter: 046-359 50 00
E-post: stadsbyggnadskontoret@lund.se