Planprocessen

En ny detaljplan krävs innan ett nytt område kan byggas eller när man behöver ändra hur ett område används. Processen för att ta fram en detaljplan styrs av plan- och bygglagen och innebär ett antal steg där planen bland annat går ut på remiss till de som berörs.

Under planprocessen prövar kommunen hur det är lämpligt att använda marken utifrån ett stort antal förutsättningar och frågeställningar. Det är en demokratisk process där allmänhet, myndigheter, kommunala nämnder, organisationer och andra berörda får yttra sig över (lämna synpunkter på) planförslaget. Det är bara kommunen som får lov att ta fram detaljplaner, kommunen har så kallat planmonopol.

En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer kommunen då en ny detaljplan behöver tas fram för att ett byggprojekt ska kunna genomföras. I andra fall kan kommunen själv initiera en detaljplan.

Söka planbesked

Planprocessen kan inledas med att markägare eller exploatör söker planbesked. Fördelen med att först söka planbesked är att man får ett tydligt besked om kommunen kommer inleda planarbete eller inte, och när det i så fall kan antas vara klart.

Kommunen är skyldig att besluta om planbesked senast inom fyra månader från det en komplett begäran kommit in. Ett positivt besked innebär endast att kommunen avser inleda detaljplanearbete i enlighet med ansökan, det ger ingen garanti för att detaljplanen kommer antas. 

Kontakta stadsbyggnadskontoret om du vill söka planbesked. Att söka planbesked innebär en avgift (2020: 19 200 kr)

Att ta fram en ny detaljplan

Det finns i huvudsak två sätt att ta fram en ny detaljplan: standardförfarande och utökat förfarande. 

Standardförfarandet är det vanligaste och det används när förslaget till detaljplan: 

  • är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande 
  • inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse
  • inte antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om något av dessa kriterier inte uppfylls ska planen istället tas fram genom utökat förfarande.

Skillnaderna mellan processerna är att utökat förfarande innehåller fler steg, har längre granskningstid och att det är fler beslut som fattas av politiker istället för av tjänstemän.

Planprocessens olika steg

Illustration som visar planprocessen i sex steg: planuppdrag, samråd, granskning, antagande, eventuellt överklagande och laga kraft. I steget samråd och granskning finns möjlighet att lämna synpunkter.

Program

Kommunen inleder ibland planprocessen med ett program. Ett planprogram omfattar i regel ett större område och görs för att översiktligt utreda förutsättningarna. Planprogrammet visar i stora drag planerad bebyggelse, vägnät och gröna ytor. Ett planprogram är på samråd, men inte granskning, för att samla in synpunkter inför den fortsatta planeringen. Programmet godkänns av byggnadsnämnden som ett underlag för den fortsatta planeringen och mynnar ofta ut i flera olika detaljplaner. 

Samråd

Ett förslag till detaljplan upprättas och sänds på samråd. Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Efter samrådet sammanställs synpunkterna (yttrandena) i en samrådsredogörelse. Synpunkter måste skickas skriftlig till kommunen för att de ska räknas som formella yttranden.

Granskning

Förslaget till detaljplan bearbetas utifrån de yttranden som inkommit under samrådet. Det slutliga förslaget ställs ut för granskning där det återigen ges möjlighet att yttra sig över förslaget. Om du senare ska ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska du ha lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningen.

Inkomna yttranden sammanställs i ett granskningsutlåtande. När utlåtandet är färdigt skickar kommunen meddelande till de som yttrat sig över förslaget.

Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget, vid större förändringar behöver en ny granskning genomföras.

Antagande

I Lund är det byggnadsnämnden som fattar beslut om detaljplanen när det handlar om standardförfarande. Har utökat förfarande använts är det kommunfullmäktige som antar planen, efter att byggnadsnämnden har godkänt den.

De som har lämnat skriftliga synpunkter får ett meddelande om att detaljplanen är antagen. Även länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner och regionplaneorgan som är berörda meddelas.

Laga kraft

En detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts. Detta är under förutsättning att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet.

Relaterad information

Direktadress till denna sidan: https://lund.se/planprocessen

Kontakt

Stadsbyggnadskontoret

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Brotorget 1, Lund
Telefon Medborgarcenter: 046-359 50 00
E-post: stadsbyggnadskontoret@lund.se