Trädens rötter berättar

20 september, 2019

Inför att Clemenstorget ska byggas om och få ny markbeläggning gäller det att se hur torgets invånare – träden – mår. Ett sätt att ta reda på det är att gräva gropar invid trädens rötter och se hur rotsystemen är utvecklade.

Clemenstorgets träd är älskade av många Lundabor. Clemenstorgets träd hade rotsystem som utvecklats normalt och rötterna bredde ut sig som de skulle, visade provgrävningarna som gjordes på torget.

Herman Friedländer är representant för park- och naturavdelningen på Lunds kommun. Han berättar hur det går till att undersöka trädens rötter.
- Vi har gjort provgrävningar på fyra olika ställen på torget. För att inte skada trädens rötter har vi istället för att gräva med grävskopa använt en vakuumsug för att suga upp jorden. Markytorna vattnas först för att möjliggöra vakuumsugning och tryckluft trycks ned i marken via en lans för att sönderdela jorden. Två av grävningarna gjordes i gräsytor i marknivå, en i upphöjd gräsyta och en i gatstensyta för att få en bild över rotsystemens utbredning i de olika markbeläggningarna.

Herman Friedländer är representant för park- och naturavdelningen på Lunds kommun. Herman Friedländer är representant för park- och naturavdelningen på Lunds kommun.

När ett träd kommer från plantskolan och ska planteras på sin nya plats måste det sättas på samma djup som det stod i plantskolan. Det beror på att trädets rotsystem har utvecklats och anpassats för ett visst jorddjup. Förändras jorddjupet så måste rotsystemet utveckla nya rötter för att bland annat det gasutbyte som sker mellan rotsystemet och luften ovanför marken ska fungera.

Träden var först

När det gällde träden som stod på den upphöjda gräsytan i mitten av torget, fanns en oro för att deras rötter inte hade anpassat sig till den nya marknivån och vuxit upp i det påförda jordlagret. Oron berodde på att den upphöjda markytan ska sänkas och därmed behöver även rotsystemet kunna sänkas eller beskäras för att anpassas till den nya marknivån. Träden stod nämligen först på platsen och det nya lagret matjord lades dit på 1980-talet. Det visade sig dock att trädens rötter var mindre och därmed kan de både sänkas och beskäras.

- Om du vill täcka marken under ett befintligt träd ska du inte täcka med mer än tio centimeter av luckert och genomsläppligt organiskt material innanför trädkronans omkrets, som också kallas för droppzon eller kronutbredning. Droppzonen är det område där vattnet kan droppa ner från kronan när det regnar, säger Herman Friedländer.

Inför att Clemenstorget ska byggas om och få ny markbeläggning gäller det att se hur torgets invånare – träden – mår. Ett sätt att ta reda på det är att gräva gropar invid trädens rötter och se hur rotsystemen är utvecklade. Här kan vi se hur trädens rötter förgrenar sig i gropen.

Provgrävningar i gräs och sten

Provgrävningarna genomfördes på fyra platser på torget med markbeläggning av gräs och smågatsten. Herman Friedländer, Karin Sjölin - som är landskapssarkitekt på park & naturavdelningen i Lunds kommun - och representanterna från entreprenören Älmby Entreprenad AB ville se om det var någon skillnad i rötternas utbredning beroende på typ av markbeläggning och de olika marknivåerna.

Det visade sig att samtliga träd hade rotsystem som utvecklats normalt och med en utbredning som man kan förvänta sig. Det upptäcktes ingen skillnad i trädens kronor – de var i god kondition.

När det gällde träden som växte i området med gatsten så hittades en kullerstensbeläggning, som troligtvis är den gamla stensättningen som låg där innan dagens smågatsten. Lite nutidsarkeologi, alltså. Dessa träd hade delvis haft det svårt att utveckla sina rotsystem i marken runt omkring planteringsgropen på grund av den äldre markbeläggningen.

Clemenstorgets träd skyddas med specialskydd under ombyggnaden av torget. Träden skyddas under ombyggnaden av specialskydd.

Naturstenshällar, gatsten och gult stenmjöl

Provgrävningarna runt rötterna på Clemenstorgets träd var första steget mot omgestaltningen av ytan på torget. Sedan ska den nya markbeläggningen göras efter konstens alla regler.

Precis vid spårvägens hållplats ska det bli stenhällar av natursten. Naturstensytan ska också få markvärme. Därefter blir det en yta med gult stenmjöl, så kallat dolomitstenmjöl. De yttersta markytorna på torget kommer att ha en markbeläggning av smågatsten.

Clemenstorgets träd skyddas med specialskydd under ombyggnaden av torget. För att Clemenstorgets träd ska få så goda förutsättningar som möjligt att leva vidare ska de material som läggs ovanpå trädens rotsystem vara genomsläppliga för vatten och luft.

- De nya markbeläggningarna på torget kommet att anläggas på en högre nivå än tidigare beläggningar. För att träden ska få så goda förutsättningar som möjligt att leva vidare ska de material som läggs ovanpå trädens rotsystem vara genomsläppliga för vatten och luft. I de nya smågatstensytorna använder vi till exempel ett bärlager med en stenstorlek på fyra till sexton millimeter. Det gör att det blir små hålrum mellan stenarna som släpper igenom syre och vatten. Även sättsanden och eller fogen mellan gatstenarna kommer att vara genomsläppliga, säger Herman Freidländer.

Den gula stenmjölsytan blandas med pimpsten som både håller vatten och släpper ifrån vatten till rötterna.
- Det blir femtio procent pimpsten och femtio procent dolomitsten. Det finns också en trädskyddsplan som vi ska följa. Trädskyddsplanen är framtagen utifrån en standard från SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar Herman Freidländer.

Herman Freidländer står vid en plats där det sedan ska planteras nya träd. Fem nya plataner ska planteras på Clemenstorget när markbeläggningen är klar. Bland annat ska träd sättas på den här platsen vid spårvägen, visar Herman Friedländer.

De nya träden får fina hem

Fem nya plataner ska planteras på Clemenstorget. De ska sättas på de platser där de avverkade träden stod, vid östra gatan samt längs södra gatan. Träden som avverkades var sjuka eller döda och fick nya liv som lekträd på en förskola och som insektshotell. 

De nya träden kommer inte till Clemenstorget förrän all markbeläggning är klar. Träden får fina hem i planteringsgropar med så kallad skelettjord som uppbyggd av pimpsten, grövre och finare makadam och växtjord - allt för att skapa så bra förutsättningar som möjligt.
- Skelettjord används för att skapa utrymme i marken för trädens rötter men också bärighet på körbara ytor. Jorden innehåller skärvor eller kross som ger mellanrum där trädens rötter kan få en god tillgång till luft och vatten, säger Herman Friedländer.

Text: Kristina Stand Larsson.
Foto: Kristina Strand Larsson och Herman Freidländer.

Kontakt

Tekniska förvaltningen

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Brotorget 1, Lund
Telefon Medborgarcenter: 046-359 50 00
E-post:tekniska.forvaltningen@lund.se