Clemenstorget får Paris-känsla

24 januari, 2020

Du som går förbi Clemenstorget kan se hur torget allt mer tar form. Nya träd har planterats, de är något tunnare än sina äldre grannar. Gatstenen är satt på delar av torget och andra partier lyser ljust gula av stenmjöl – likadant som i Tuilerierna i Paris.

Clemenstorget får ytor med ljust grå stenhällar som gränsar till gult dolomitstenmjöl. På Clemenstorget ligger spårvagnshållplatsen Lund C. I fonden ser vi Allhelgonakyrkan.

Karin Sjölin är landskapsarkitekt i Lunds kommun. Det är hon som är ansvarig för att utformningen av Clemenstorget blir som det är tänkt. Själva idén kring hur torget ska se ut kommer från White arkitekter. Det var de som vann en arkitekttävling 2014 med sitt bidrag ”Kontrapunkter”, som är ett gestaltningsprogram för hur Clemenstorget ska utformas. Sedan har planen bearbetats av konsulten COWI i samarbete med Karin Sjölin. Denna fas kallas för detaljprojektering.

- Det är då vi gör verklighet av visionen i gestaltningsprogrammet. Alla detaljer, tekniker och material ska väljas. Ska det vara stål eller trä? Det är väldigt roligt och kreativt att konkretisera en vision, säger Karin Sjölin.

Karin Sjölin är landskapsarkitekt i Lunds kommun. Karin Sjölin är landskapsarkitekt i Lunds kommun och ansvarig för att utformningen av Clemenstorget blir som det är tänkt.

Att bygga om ett torg är ett omfattande arbete. Dels ska torget passa in med omgivande arkitektur – och här även med en ny spårvagnshållplats – dels ska torget fungera för människorna som passerar och som bor där. Under marken finns ledningar som kanske måste flyttas eller förnyas och så ska materialen väljas.

Just nu görs torgets inre ytor färdiga. Grus som består av gult dolomitstenmjöl och pimpsten kombineras med gatsten och granithällar. Mellan de olika ytorna läggs plattor eller kanter i rostfärgad cortén.
- Idén till det ljusgula eller sandfärgade gruset kommer från parken Tuilerierna i Paris. Även jugendhusen runt torget och deras färgsättning har inspirerat. Nu när gruset är utlagt kan vi se att färgen passar precis till det sandfärgade huset på torgets östra del. Genom det nya gruset blir torget blir också mycket ljusare på sommaren då platanernas och lindarnas lövverk skuggar ytan. Skälet till att vi har grus som är blandat med pimpsten runt träden är att det är genomsläppligt så att träden får vatten och syre, säger Karin.

Clemenstorgets träd skyddas under ombyggnaden. Clemenstorgets lindar och plataner omges av grus blandat med pimspten för att träden ska få tillräckligt med vatten och syre.

Tidigare låg det gräs på delar av Clemenstorget. Någon kanske undrar varför inte gräset får vara kvar. Det släpper ju också igenom syre och vatten.
- Runt spårvägens hållplats kommer det att bli mycket rörelse med många människor. Då slits gräset och det kan lätt bli lervälling eller hårt packad jord. Är markytan för hård kan inte träden få näring och luft och dessutom blir det lerigt att gå där, säger Karin.

Vid spårvagnshållplatsens perrong ligger ljust grå granithällar. Dessa fortsätter sedan och växer ut till ett torg. Utanför den här inre ytan är smågatsten satt i bågmönster. Gatstenen är återanvänd från torget. Clemenstorget ska vara tillgängligt för alla och de taktila plattorna i rostfärgad corténstål – så kallade sinusplattor – hjälper dem som har synsvårigheter och går med ledkäpp. Med käppen kan du följa plattornas skåror. Uppstående knoppar visar att du ska stanna. Den mörka rostfärgen ger också en bra kontrast mot den omgivande grå stenen.

Gatstenen på Clemenstorget är återanvänd och satt i bågmönster Gatstenen är satt i ett traditionellt bågmönster.

- För att öka tillgängligheten har vi satt flammad, polerad gatsten längs stråken. Den flammade gatstenen ger en hårdare och mer plan yta. Tanken är att den ska smälta in, men ändå synas, säger Karin.

Vad vill Karin att Lundaborna ska uppleva när de är besöker det ombyggda Clemenstorget?
- Jag hoppas att folk inte bara ska passera. Kanske kan de stanna till en stund när de väntar på spårvagnen, sätta sig på en möbel under träden eller köpa en bukett blommor. Torghandeln ska komma tillbaka när bygget är färdigt. Vi hoppas också att det blir uteserveringar. I mars kommer de första sex spetstaken av konstnären Ebba Matz och de tre lekpaviljongerna som är gestaltade av Isa Hilldetun på COWI. Vid lekpaviljongerna ska det finnas möbler i vuxen- och barnstorlek. På alla stolar ska det stå ”Clemenstorget”.

Clemenstorget får ytor med ljust grå stenhällar som gränsar till gult dolomitstenmjöl. Ytor med sandfärgat grus och ljus grå stenhällar möts i en rät vinkel.

Spetstaken är skulpturer som samspelar med ljuset. De har olika höjd och stolpar av metall. De utskurna taken - det som är själva tårtpappret - är gjorda av rostfritt stål i silverfärg. De skulpturala och bärande delarna av stålskulpturen är målade i rostbrun corténfärg.

Lekpaviljongerna är inspirerade av tre av tornen på jugendhusen runt torget. De har lite olika inredning och utformning - en lila, en djupt röd och en grågrön paviljong ska bjuda in barnen till lek.

Spetstaken ska också återspegla sig på marken. Träden som står i stenhällarna har stora trädgropar ska täckas med trädgaller med samma mönster som spetstaken. Allt hänger ihop.

Gatstenen på Clemenstorget återanvänds. Gatstenen i granit har funnits på Clemenstorget tidigare och återanvänds nu.

Karin är också ansvarig för att designa Lunds blomsterprogram som smyckar hela staden och tätorterna vid tre tillfällen under året. Till våren är det vårlökar. Sommar och höst har blommor till säsongen i urnor och planteringar.
- Färg och form är viktigt för mig och jag tycker att det är lika spännande att arbeta med levande material som med sten, trä och betong. Det viktiga är att människorna som rör sig i ett område får en god upplevelse, säger Karin.

Läs mer om Clemenstorgets gestaltning

Lekpaviljonger 

Spetstak

Träden och hur de ska trivas

Text: Kristina Strand Larsson. Foto: Kristina Strand Larsson, Karin Sjölin.