Mårtenstorget
Mårtenstorget är vårt evenemangstorg, men här finns också torghandel som påminner om platsens historia som marknadstorg. Lunds kommun har som ambition att förnya Mårtenstorget efter Botulfsplatsen och Stortorget.
%20Bild3.webp)
Längs torgets norra sida ligger flera serveringar som har fått en längre utesäsong tack vare gasledningar som dragit in under torget.
Vad händer nu?
Den slutliga ombyggnaden ligger några år fram i tiden, men redan hösten 2024 görs mindre förändringar på torget. Med en fast yta för torghandeln blir det fler tillgängliga parkeringsplatser när butikerna har öppet på dagtid. Vi har även börjat arbeta med hur torget ska kunna användas för fler evenemang och hur det ska utvecklas längre fram. Tidplanen är inte klar, men vi vet att Mårtenstorget kan göras om först efter att arbetet är klart på Botulfsplatsen och Stortorget
Hur blir det med kvarteret Galten och Saluhallen?
Mårtenstorgets södra del är en del av kvarteret Galten. Peder Galt var en dansk militär och diplomat som ska ha bott här under 1600-talet. Kvarteret präglas av planerna på ”genombrottet”, en fyrfilig väg rakt genom stan. Innan planerna skrotades 1969 revs flera hus i kvarteret. Regionbussarnas hållplats på Bankgatan ligger på en av rivningstomterna. Det har funnits många planer kring Galten genom åren och kanske kan en utveckling av kvarteret bana väg för nya Mårtenstorget?
Saluhallen
Saluhallen är en ståtlig, vacker byggnad, men den bjuder inte in till besök på ett självklart sätt. Tänk om byggnaden kunde öppnas upp lite mer mot både Mårtenstorget och Botulfsplatsen! Nu undersöker Lunds kommun om en utbyggnad är möjlig. Man tittar också på om verandor mot Mårtenstorget skulle bidra till ett trevligare torg samtidigt som det exponerar saluhallens spännande innehåll.
Under medeltiden låg här en stor gård med både odlingstäppor och fiskdamm. Torget från 1840-talet fick sitt namn från Sankt Mårtens kyrka men kallades även Oxtorget för sin kreaturshandel.
%20Bild4.webp)
Marknad på Mårtenstorget 1923. I bakgrunden syns Krognoshuset med den nytillkomna klostermuren och klocktornet. Foto: Per Bagge.
Klostermur och kyrktorn
Krognoshuset, det enda som finns kvar av den medeltida gården, köptes 1905 av Lunds stad och restaurerades av domkyrkoarkitekten Wåhlin. Den tidens teori om att det funnits ett gammalt kloster på platsen fick Wåhlin att lägga till klostermur och klocktorn. Wåhlin ritade även en köttbesiktningshall som tillsammans med mur och klocktorn revs i slutet av 1950-talet. Här byggdes i stället konsthallen med Klas Anshelm som arkitekt. Wåhlins urverk finns kvar och förvaras i Stadshusets källare.
När järnvägen öppnade 1856 fick Mårtenstorget konkurrens från affärer som låg närmare stationen. På 1890-talet flyttade kreaturshandeln till det nyanlagda Clemenstorget och Mårtenstorget hamnade lite i bakvattnet.
Torghandel och parkering på Mårtenstorget 1973. Foto: Stadsarkivet.
Bilar och butiker
När torghandeln minskade tog bilarna över. Från Mårtenstorget nås stadskärnan från öster och flera affärer har en lång historia, till exempel Saluhallen från 1909 och Ramklints café från 1930-talet. Lunds första varuhus EPA, Enhetsprisaktiebolaget, öppnade 1931 för att så småningom ersättas av Domus och dagens Coop.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?