Vi sköter tillsammans om vår utemiljö. Kommunen ansvarar för bland annat beskärning av träd och buskar, sopning av gator och underhåll av lekplatser och belysning.
Lunds kommun sköter via olika entreprenörer gator och torg, gång- och cykelbanor samt parker och grönområden. Synligt skräp tar vi bort en gång per vecka året om. Den allmänna lite större vårstädningen pågår under perioden mars-maj, område för område. Löv tar vi bort under det år de faller.
Gator och gång- och cykelvägar sopar vi från vintersand senast 1 maj. Om det varit en lång vinter kan det bli fördröjningar på mindre gator i ytterområden.
Visste du att det kostar skattebetalarna i Lund 165 kr per kilo att städa skräp som slängts på marken men bara 6 kr per kilo att tömma papperskorgar?
Gator i stadskärnan städas varje vardag. De större promenadstråken i centrum städas även lördagar, söndagar och helgdagar. Mårtenstorget och Stortorget med närliggande gator städas vardagar och lördagar någon gång under tiden 14.00 - 16.00. Vi städar också extra vid behov, t.ex. om det finns krossat glas.
Halvcentrala gator som ligger mellan stadskärnan och Norra Ringen/Södra vägen i Lund städas fem gånger per år. Övriga gator i och utanför Lund stad städas tre gånger per år.
I centrum töms papperskorgarna varje dag, i halvcentrala delar varannan dag och i utkanterna av staden en gång per vecka. Vi försöker sätta fler eller större papperskorgar där vi märker att det behövs. Vi använder sorter som gör det svårt för skator och kajor att komma åt skräp men det är nästan omöjligt att förhindra det helt. Ju mer skräp som folk lämnar efter sig utanför papperskorgarna, desto fler fåglar. Vi har satt pantrör vid en hel del papperskorgar i centrum så att fler burkar och små PET-flaskor kan återvinnas.
Ogräs i planteringar rensas 3-6 gånger per säsong beroende på område. Vi använder inga kemiska bekämpningsmedel. Brännare används på hårda ytor.
Kommunens gräsmattor klipps olika ofta beroende på var de finns och hur de används. Vanligast är gräsklippning var fjortonde dag i centrala parker, runt lekplatser och i grönområden.
Beskärning och gallring utgår både från kommunens planer och önskemål från medborgare. Vi har till exempel en budget för att beskära 7 % av den totala mängden buskar per år vilket betyder att alla önskemål måste bedömas och prioriteras. Akuta åtgärder genomförs så snabbt som möjligt. Övriga åtgärder planeras in och görs i samband med vinterbeskärning under januari-april.
Vintern är en bra tid då de flesta träd och växter befinner sig i vila och tar mindre skada av beskärningen. Planeringen för kommande vinter ska vara klar den 15 september. Icke-akuta önskemål som inkommer efter den 15 september tas med i planeringen av nästa års vinterbeskärning. Det innebär till exempel att önskemål som lämnas in efter mitten av september 2025 tas med i planeringen för vintern 2026/2027.
Beskärning görs utifrån kommunens resurser och alla önskemål kan inte tas med. Vi ser över det totala behovet för att prioritera vad som ska göras.
Det är inte möjligt att få besked om vilken dag eller tid som en häck eller buske ska beskäras. Entreprenören kan till exempel behöva ändra sin planering med kort varsel för att utföra en akut åtgärd, men samordnar även olika åtgärder i ett område för att effektivisera arbetet.
Ibland ligger riset kvar en tid efter beskärning och gallring. För att minska på antalet transporter samlas ris på flera platser tills det finns tillräckligt för att fylla ett lastbilsflak.
Vi är mycket restriktiva då det gäller fällning av kommunens träd eftersom träden fyller en rad viktiga funktioner i vår närmiljö, som till exempel:
När vi får önskemål om att beskära eller fälla träd görs en bedömning ur flera olika aspekter. Är trädet friskt, finns det skador eller sjukdomsangrepp? Hur nära tomtgränsen står trädet? Hur stor andel av trädgården skuggas? Ett friskt träd med vandrande skugga får oftast stå kvar. Vilken art är det? Ädla lövträd har ett högre värde. Har trädet spontansåtts? Dessutom görs en bedömning av kostnader och jämförelse med andra liknande behov.
En toppkapning innebär ökad risk för att trädet blir ett så kallat riskträd med svagare grenfästen och röta.
Ett riskträd är ett träd som riskerar att falla om det till exempel stormar och utgöra en fara för allmänheten om det rasar. Det kan vara döda eller sjuka träd som står i närheten av vägar, parkeringsplatser eller andra miljöer där många människor rör sig. Riskträd på allmän mark tas bort av kommunen, ofta efter bedömning av en arborist.
Nej, en fastighetsägare får inte beskära träd eller buskar som står på kommunens mark. All trädbeskärning ska utföras fackmannamässigt för att undvika skador. Felaktig beskärning kan leda till allvarliga skador som förkortar trädets/buskarnas livslängd eller medför att trädet riskerar att falla då rötsvampar angripit trädet. Kontakta medborgarcenter så tittar vi på det och diskuterar lämplig åtgärd.
Det är fastighetsägarens ansvar att hålla efter häckar, buskar och träd på den egna tomten. Om det händer en olycka på grund av att fastighetsägaren till exempel inte klippt sin trädgårdshäck kan det innebära att fastighetsägaren hålls ansvarig enligt Plan-och bygglagen. Om du ser växtlighet som sticker ut kan du kontakta medborgarcenter som hjälper dig vidare. Du kan också lämna en felanmälan till oss.
Läs mer om fastighetsägarens ansvar
Vi sköter cirka 160 lekplatser varav 2-3 renoveras varje år. Alla lekplatser säkerhetsbesiktigas årligen. Dessutom kontrolleras lekredskapen fyra gånger varje år. Säkerhetsbesiktningen görs i november så att vi kan arbeta med planering och åtgärder under vintern.
Vi inspekterar belysningen två gånger varje år i hela kommunen, förutom i Lunds centrum där vi gör fyra inspektioner. När vi inspekterar byter vi ut lampor som inte fungerar och som inte har felanmälts. Vi gör inspektionerna under dagtid och tänder och kontrollerar då alla lampor i ett visst område.
För att hjälpa pollinatörerna behöver vi arbeta med deras mat och boplatser. Som kommun kan vi omvandla kommunala gräsytor till stadsängar. De kännetecknas av att vi klipper mycket sparsamt och håller näringshalten i marken låg.
När en grönyta ska göras om till en äng låter vi inte gräsklippet ligga kvar. Anledningen är att gräsklipp ökar näringen i jorden, vilket i sin tur gynnar näringskrävande växter som till exempel nässlor, kirskål och många arter av gräs. Dessa växter slår ut förutsättningarna för andra arter, vilket minskar mångfalden. Med andra ord ökar variation och mångfald när jorden är näringsfattig, vilket i slutänden gynnar de specialiserade pollinatörerna.
Fler sätt att klippa gräset skapar flera olika sorters ängar och därmed pollinatörernas möjligheter. Läs mer nedan om hur vi arbetar fram olika sorters ängar på kommunal mark och vilka växter som kan trivas där.
En äng är artrik och slås bara en gång per säsong. En enda kvadratmeter äng kan rymma över 50 olika växtarter! Ängen blommar från tidig vår till sensommaren, då det är dags att slå gräset. Blommorna får fröa av sig och sedan tas gräsklippet bort. Genom denna skötsel blir marken öppen och näringsfattig och många olika växter kan samsas om utrymmet. De växter som trivs i ängen är ofta lågvuxna och blommar tidigt.
Prästkragen är anpassad till ängsmiljön, med bladen samlade i en bladrosett nere vid marken. Blommorna gillas av många insekter då de är lätta att landa på och ger rikligt med föda från juni till augusti. Flera insekter använder prästkrage som värdväxt, bland andra den hotade prästkrageskinnbaggen. Värdväxter ger sina gäster mat och husrum redan när de är larver. Många insekter kan bara lägga sina ägg på en eller några få bestämda växtarter.
Här låter vi gräset växa för att få en större biologisk mångfald på platsen. Gräsmattan får växa fritt under hela sommaren, så att småkrypen kan hitta skydd och boplatser i det höga gräset. De blommor som trivs här ger mat i form av pollen och nektar till pollinerande bin, fjärilar, blomflugor och andra insekter. Först under tidig höst slår vi gräset. När gräset är slaget tar vi bort det för att inte göda marken. Näringsfattig jord är en förutsättning för att många olika växtarter ska kunna trivas tillsammans.
Röllika är en av de första växterna som dyker upp när gräset får växa sig högt. Blommorna ger rikligt med nektar från juni till oktober och fröna äts av fåglar. Röllika är vanlig i hela landet och sprider sig med underjordiska skott. Uppemot 200 olika organismer är beroende av röllika, för mat eller husrum.
Här låter vi gräsmattan vila ibland och klipper den mer sällan. Då hinner växterna som finns i gräsmattan blomma. Blommorna lockar till sig insekter och pollinatörer som bin, humlor, fjärilar, skalbaggar och blomflugor, som får mat i form av pollen och nektar.
När växterna har blommat över klipps gräsmattan och blommorna
får en chans att blomma om. Den blommande gräsmattan är mer torktålig och har mindre utsläpp från gräsklipparna.
Vitklöver och brunört är två små, betydelsefulla växter som ofta dyker upp när gräsmattan får växa. De producerar stora mängder nektar och blommornas form gör att de är omtyckta av bin och humlor, som också pollinerar blommorna. Ett hundratal insektsarter är beroende av brunört eller vitklöver för att få mat och skydd.
Det kommunala vägnätet, huvudgator, torg och lokalgator, cykelbanor, parker, parkeringsplatser och grönområden sköts på uppdrag av kommunens tekniska förvaltning.
Mark och gångbanor som tillhör kommunala verksamheter som till exempel förskolor, skolor och äldreboenden sköts av serviceförvaltningen. Lunds Kommunala Fastighetsbolag (LKF) sköter mark och gångbanor vid sina hus och verksamheter.
Har du frågor eller synpunkter på renhållning eller snöröjning vid dessa fastigheter är det enklast att kontakta respektive verksamhetschef, vaktmästare eller motsvarande.
Serviceförvaltningen når du via medborgarcenter. Berätta vad du behöver hjälp med när du kontaktar medborgarcenter – du får svar direkt eller blir lotsad vidare till en handläggare.
Telefon medborgarcenter: 046-359 50 00
E-post: lunds.kommun@lund.se
Du som fastighetsägare ansvarar för renhållning och snöröjning på din egen mark.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?